Ur FRI INFORMATION:

Å ena sidan kan man ju inte annat än skratta åt eländet. Visst är man van vid diverse konstigheter från de extremt välavlönade byråkraterna i EU, bestämmelser om kakaohalten i choklad, sockerhalten i sylt, öronmärkning av oxar och förbud mot surströmmingstunnor. Ändå kan aktionerna mot Österrike inte liknas vid annat än sandlådebeteenden. Ministerrådets medlemmar kan inte ta österrikare i hand, inte le mot dem, inte ställa upp på gruppfoto. Man tvingar österrikare att komma sist till sammanträdet så att alla andra hunnit sätta sig och slipper hälsa. Under österrikiska anföranden lämnar andra deltagare rummet. EU-politiker bär Österrikefientliga symboler, exempelvis en överkorsad fluga syftande på den konservative förbundskanslern Schüssel som hellre bär fluga än slips.

Å andra sidan finns oron för att EU snabbt utvecklas till en socialistinternational med självpåtagna diktatoriska befogenheter. EU:s socialism har föga samband med tidigare decenniers fördelningspolitik. I stället handlar det om en pompös självgod moralism som tillåter EU styra små medlemsstaters inrikespolitik och lägga moraliska aspekter på grannländer, t o m förorda s k humanitär intervention d v s anfallskrig. Utmärkande för den nya EU-moralismen är yttersta vidsynthet vad gäller godkända politikers mutskandaler och andra falsarier. Vem utanför EU:s inre kretsar anser t ex den belgiska koalitionsregeringen vara ett moraliskt föredöme? Varför ältas österrikiskt ointresse för andra världskrigets krigsförbrytelser men inte europeiska kolonialmakters ovilja att erkänna egna brutala övergrepp, t o m massmord och koncentrationsläger, i forna afrikanska och asiatiska kolonier?

Nu är österrikarna vana att få sina politiker underkända av omvärlden. Den socialdemokratiske förbundskanslern Bruno Kreisky, själv jude och under kriget flykting i Sverige undan nazismen, ogillades internationellt för sin hårda kritik av Israel och sina vänskapliga relationer med arabledare. Under Kurt Waldheims tid som president isolerades Österrike diplomatiskt. Detta trots att en historikerkommission friade Waldheim från de brott mot judar han påstods ha begått på Balkan som officer under andra världskriget. Och nu alltså Jörg Haider och förbundskansler Schüssel.

Direkt illavarslande är den belgiska regeringens hot mot det demokratiska, nationalistiska oppositionspartiet Vlaams Blok. Pusselbitar börjar falla på plats. Allt nazisttjat och alla anti-rasistkampanjer i Sverige och övriga EU förefaller syfta till förbud mot nationellt sinnade, demokratiska partier som FPÖ, Front National och Vlaams Blok, i förlängningen sannolikt även Dansk Folkeparti och Sverigedemokraterna. Har finns förklaringen till makthavarnas och medias ständiga och djupt oberättigade naziststämpling av Sverigedemokraterna. Det är nationalism och patriotism makthavarna vill utrota. Antirasismen och antinazismen är medlen, inte målen.