Ur FRI INFORMATION:

Som väntat dömdes Daniel Wretströms mördare, 18-årige Khaled O, till rättspsykiatrisk vård. Det skulle inte förvåna om vederbörande vårdande institution ganska snart finner att O tillfrisknat och inte behöver någon vård. Mördarens medbrottslingar har ju redan i princip kommit undan, sedan de fått löjligt låga böter och dessutom vård inom socialtjänsten, vilket brukar vara liktydigt med något enstaka meningslöst samtal om det förkastliga i att misshandla.

Det kortfattade referat av det rättspsykiatriska utlåtandet som återges i tingsrättens dom är minst sagt motsägelsefyllt. Fri Informations ansvarige utgivare begärde därför en kopia från tingsrätten. Som väntat avslog tingsrätten begäran med hänvisning till sekretesslagen. Beslutet överklagades till Svea Hovrätt enligt nedan

Besvär över Huddinge Tingsrätts beslut den 23 mars att avslå begäran att få ta del av rättspsykiatriskt utlåtande i mål nr B 4144-00.

Enligt Regeringsformen 2 kap, 11 § skall förhandling vid domstol vara offentlig. Förhandlingen i mål nr B 4144-00 ägde emellertid rum inom stängda dörrar vid Huddinge Tingsrätt. Enligt vissa massmediauppgifter var skälet för domstolens beslut om lyckta dörrar de tilltalades låga ålder. Enligt Rättegångsbalken 5 kap, 1 § får förhör med den som är under femton år hållas inom stängda dörrar. I det aktuella målet var emellertid ingen av de sju tilltalade under 15 år vid brottstillfället. Vad som anfördes vid huvudförhandlingen är därför okänt utöver de delar som refereras i domen.

Enligt aktbilaga 40 till akt B4144/00 genomgick den för mord misstänkte 18-åringen kroppsbesiktning den 13 december 2000, d v s  4 dygn efter mordet. Den mycket erfarne rättsläkaren Jan Lindberg skriver i sitt protokoll om den misstänkte: "Uppträder mycket korrekt och artigt mot mig samt har en vänlig attityd. Medverkar på alla sätt till undersökningen". Det vill synas som om rättsläkaren fyra dygn efter mordet inte iakttog några symtom på allvarlig psykisk sjukdom hos den misstänkte gärningsmannen.

I deldom offentliggjord den 19 februari 2001 meddelades i domskälen att den för mord åtalade 18-årigen enligt beslut av tingsrätten efter huvudförhandlingen skulle genomgå rättspsykiatrisk undersökning. Skälet till detta beslut framgick inte i domskälen.

I domen den 23 mars mot den för mord åtalade framgår under rubriken påföljd att en s k  § 7-undersökning genomförts och att den för personundersökningen ansvarige, en rättspsykiater med mångårig erfarenhet, inte funnit några tecken på att den misstänkte led av allvarlig psykisk störning. Han uteslöt dock inte att den misstänkte vid tiden för gärningen befann sig i ett "psykiskt undantagstillstånd". Detta "psykiska undantagstillstånd" tycks inte ha iakttagits av den rättsläkare som fyra dygn efter mordet undersökte den misstänkte.

I det rättspsykiatriska utlåtande vars slutsatser refereras i domen uttalas att den undersökte lider av psykotiskt syndrom och att han har en paranoid personlighetsstörning med borderline drag, vidare att han begått den åtalade gärningen under påverkan av en allvarlig psykisk störning (vilket enligt ovan inte iakttogs av rättsläkaren fyra dygn efter gärningen) och att han lider av en allvarlig psykisk störning (vilket enligt ovan inte framkom vid § 7-undersökningen utförd av annan rättspsykiater).

Hur de tre refererade läkarna kunnat göra så olika bedömningar är svårt att förstå. Det antyds även av domstolen som skriver "trots den skillnad som föreligger mellan bedömningarna i läkarintyget och det rättspsykiatriska utlåtandet finner tingsrätten, med hänsyn till vad som framkommit vid den rättspsykiatriska undersökningen och i övrigt i målet".

Rådman Klas Widström har avslagit min begäran att ta del av det rättspsykiatriska utlåtandet (bilaga 1). Han motiverar sitt avslag med bestämmelserna i 7 kap, 22 § Sekretesslagen.  Enligt åberopat lagrum gäller sekretess hos domstol i brottmål för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden som framkommer vid rättspsykiatrisk undersökning om det av särskild anledning kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Rakt skaderekvisit gäller vilket innebär att offentlighet är huvudprincipen. I nu aktuellt mål skadas den dömde och hans närstående av det mord den dömde begått, om vilket vem som helst kan informera sig genom att läsa förundersökning, obduktionsprotokoll och dom, alla offentliga handlingar. Ingen ytterligare skada torde tillfogas den dömde och hans anhöriga genom att skälen till de varierande läkarbedömningarna blir offentliga.

Att vilja läsa det rättspsykiatriska utlåtandet är en fråga om att kritiskt granska ett expertutlåtande, vilket Huddinge Tingsrätt inte förefaller ha gjort. Förtroendet för Rättsmedicinalverket är numera inte det bästa. Det förbättras inte av hemligstämpling av dunkla slutsatser i en icke offentlig rättegång rörande ett uppmärksammat brott, där domarna mot de sju åtalade av många betraktas som orimligt milda.

Med hänvisning till ovanstående hemställer jag att Svea Hovrätt upphäver Huddinge Tingsrätts beslut att inte lämna ut aktuellt rättspsykiatriskt utlåtande.

Eva Bergqvist

Föga förvånande vägrade också Svea Hovrätt att lämna ut det rättspsykiatriska utlåtandet. Emellertid hade även det juridiska ombudet för Daniel Wretströms anhöriga överklagat tingsrättsdomen. Ombudet har hittills vunnit en halv seger, eftersom hovrätten beslutat uppdra åt socialstyrelsens rättsliga råd att granska det rättspsykiatriska utlåtandet, varefter hovrätten någon gång i juni  avgör om O skall dömas till fängelse eller rättspsykiatrisk vård.

(källa VLT 010505 och 0517)