Ur FRI
INFORMATION:
Med skilda måttstockar
"Den som i uttalande eller i annat
meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp
eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg,
nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse, döms för
hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller,
om brottet är ringa, till böter", föreskriver brottsbalkens kap 16, §8.
Lördagen den 18 augusti bevakade drygt
50 poliser en konsert på en motorgård utanför Nyköping.
Några av de ca 900 åhörarna skrek Sieg Heil och lyfte armen
till s k romersk hälsning. Som vanligt blev upprördheten stor
hos mediasverige. ,,Nazi-Jäger Nummer eins in Schweden" (enligt tyska Der Spiegel), Årets Svensk år 2000, polisinspektör
Sten Axelsson, Surahammar fyllde nästan ett helt Östnyttprogram
i regional-TV med sina fördömanden av den försumliga sörmländska
polisen. Omfattande utredning pågår (Södermanlands Nyheter
010821). Från videodokumentation skall fastställas vilka som brutit
mot brottsbalken 16:8. Som vanligt undrar man vilken folkgrupp som känner
sig missaktad eller hotad av heilande ölstinna ungdomar i en konsertlokal
ute på landsbygden. Rimligare vore väl att förseelsen betraktades
som förargelseväckande beteende eller störande av allmän
ordning, om eventuella grannar klagat på ljudnivån.
Samma kväll tågade ett olagligt
demonstrationståg med ett par tusen ungdomar genom centrala Stockholm.
Det var anarkister som anordnat en s k klassresa till Djursholm, även
om deltagarna aldrig orkade ta sig ut till den burgna förortsidyllen.
Under marschen genom Stockholm ägnade man sig åt vandalisering,
klotter, nedskräpning och butiksraider. Dessutom brändes åtminstone
en amerikansk flagga, dokumenterat av pressfotograf. Trots att det är
svårt tänka sig ett mer uttrycksfullt sätt att visa missaktning
mot folkgrupp, i detta fall amerikaner, har intet försports om utredning
av hets mot folkgrupp. Inga massmediala kommentarer om flaggbränningen
har förekommit i press, radio eller TV.
Återigen demonstreras de skilda måttstockar
med vilka rättvisa skipas i dagens Sverige, där påföljden
inte bestäms av brottets svårighetsgrad utan av vem som begår
brottet och vem som är brottsoffer.
Under sommaren har tidningarnas ledarspalter
och kultursidor dominerats av upploppen i Göteborg vid EU-toppmötet.
Om och om igen har påståtts att det är hälsosamt
att ungdomen gör uppror. Det vore onekligen intressant att veta vilken
typ av uppror svenska folket har lättast att fördra, heilande i
avsides belägna samlingslokaler eller stenkastning och vandalisering
i centrala Stockholm, Malmö, Göteborg utförd av den s k
rånluvevänstern?
Joakim Berner, chefredaktör för
Expressen, tog tillbaka tidningens löfte att "hänga ut"
ledarna för extremvänstern, på samma sätt som skedde
med 63 nynazister för snart två år sedan. Han vågade
väl inte, får man förmoda. Emellertid förklarade han
beslutet med att nynazisterna hotar enskilda och därför är
farligare än extremvänstern som bara hotar staten, som kan försvara
sig. Man undrar vad de enskilda pälshandlare, slakterianställda,
veterinärer, hamburgerbarsanställda m fl som sedan åratal
varit mål för anarkisternas framfart, anser om Berners påstående?
|