Ur FRI INFORMATION:

På åtta år har en saudisk  miljardär genom omfattande företagsköp nästan helt i det fördolda  byggt upp ett bygg-, fastighets- och oljeimperium i Sverige

Påhejat av ISA, statliga Invest in Sweden Agency, försvinner alltmer av svenskt näringsliv till utlandet. Inte minst märks denna utveckling inom energisektorn. Enligt Svenska Dagbladet den 28 september utgörs det svenska ägandet i Sydkraft nu av endast 0.2 procent. Marknadsliberalerna gläds åt utvecklingen. Förre näringsministern Per Westerberg (m) deklarerade i en Eko-intervju i maj i år att han gärna såg att även statliga Vattenfall såldes till utlandet. För honom och ISA måste saudiern shejk Mohammed Al-Amoudi  framstå som gudasänd..

I Fri Informations förra nummer redogjordes för den snabba ökningen av antalet muslimer i Sverige. Denna tillväxt överträffas emellertid av det snabbt tilltagande muslimska ägandet av Sverige, personifierat av shejk Al-Amoudi, den enskilt störste utländske investeraren i Sverige. Han lägger snabbt beslag på allt större del av svenskt näringsliv från de största till de allra minska företagen.

Oljeimperium i Sverige

Såvitt känt är började det våren 1994 då schejken förvärvade OK Petroleum och halvstatliga Svenska Petroleum Exploration AB/ Petroswede AB. Lite senare övertogs svenska Texaco och Scanraff. Allt kom att uppgå i bensinbolagskedjan Preem som i sin tur tillhör holdingbolaget Corral Petroleum Holdings AB med säte Hackholmssund, Upplands Bro kommun men ingående i Moroncha Holdings på Cypern, allt ägt av shejk Al-Amoudi. Corral Petroleum Holdings AB är förutom i Sverige verksamt i stor omfattning i Marocko.

Till svenska styrelseledamöter i Preem utsågs bl a förre AP-fondsordförande, förre landshövdingen m m  Carl Johan Åberg, förre överbefälhavaren Bengt Gustafsson och förre Sandvikchefen Per-Eric Eriksson.

Bygg- och fastighetsjätte

Men shejken intresserade sig inte enbart för försäljning av bensin och olja och för övertagande av all raffinaderikapacitet i Sverige. Via sin egen koncern Midroc (Mohammed Invest, Development, Research, Organization Company) köpte han ABV-bolagen (Armerad Betong Vägförbättringar), Gävle Varv och en fjärdedel av aktierna i byggkoncernen PEAB och vidare en mängd små och medelstora företag i bygg-, underhålls- och anläggningsbranscherna runt om i Sverige. Enligt Aftonbladet den 6 augusti 2000 ägde Al-Amoudi då minst 82 bolag i Sverige. De lär inte ha blivit färre. Midroc ingår i sin tur i shejkens holdingbolag i London, International Construction Management Consultants (ICMC), som även har svenskt dotterbolag med samma namn.. ICMC är skrivet på Cayman Islands, ett skatteparadis i karibiska övärlden. I Midroc Properties AB samlas shejkens många fastighetsköp i Sverige, bland dem det s k  Grängeshuset vid Gustav Adolfs torg i Stockholm, det s k Kreugerpalatset på Västra Trädgårdsgatan i Stockholm, postterminalerna i Växjö och Örebro m fl. Fristående som eget bolag men ingående i Corral Petroleum Holdings AB är dock Hackholmsund Konferens AB i Upplands Bro, ett av de endast fyra företag i Sverige, där shejken själv är ledamot av styrelsen (de övriga är Granitor AB, Petroswede AB och Corral Petroleum Holdings AB). Just i Upplands Bro bor shejken själv när han besöker Sverige (källa Aftonbladet  00-08-06), vilket måste vara en kontrast mot hans boende i Addis Abeba (där han tycks vistas mer än i Jeddah, Saudiarabien, där han är skriven). I Addis äger han nämligen vad som beskrivs som ett av världens mest luxuösa Sheratonhotell, byggt av shejkens Midroc-koncern. Att döma av etiopiska affärstidningar utlagda på Internet tycks saudiern shejk Al-Amoudi vara inblandad i de flesta större investeringar i dagens Etiopien, vilket rimligen måste begränsa hans möjligheter att ägna sig åt de svenska investeringarna. De förefaller i stor utsträckning skötas av hans svenska förtrogna, främst Richard F Öhman och Karl-Erik Wikström, båda med utländska adresser i PRV:s bolagsregister.

Dyrkad i Etiopien

I Etiopien tycks shejk Al-Amoudi vara närmast helgonförklarad, om man nu kan uttrycka sig så om en muslim. De etiopiska tidningarna framhåller hans omfattande filantropiska insatser som komplement till hans kolossala investeringar i bygg- och anläggningsbranschen, bomullsodlingar, sockerraffinaderier m m. Shejkens förkärlek för Etiopien förklaras möjligen med att hans mor var etiopiska. Fadern var jemenit, emigrerade till Jeddah i Saudiarabien, där han byggde upp ett stort imperium i bygg- och anläggningsbranschen. Saudi-Almoudigruppen har med åren knutit täta förbindelser med den saudiska kungafamiljen vilket säkert bidragit till den lyckosamma affärsverksamheten. Intressant nog kan samma beskrivning göras gällande en utomlands och framför allt på senare tid mer känd saudisk miljonärsklan. Grundaren av Saudi bin Ladingruppen emigrerade från Jemen till Jeddah i Saudiarabien och grundade ett mångmiljardimperium i bygg- och anläggningsbranschen. Även släkten bin Ladin har mycket nära kontakter med den saudiska kungafamiljen.

Hackholmssund, Låssahalvön, Upplands Bro, avsides beläget centrum för saudiarabiska investeringar i Sverige

Okänd i Sverige

Till skillnad från i Etiopien är shejk Mohammed Al-Amoudi nästan helt okänd i Sverige. Under sina snart åtta år som mångmiljardinvesterare i svenskt näringsliv och svensk fastighetsmarknad har han inte beviljat en enda intervju. Få fotografier har tagits av shejken i Sverige.  Aftonbladet skrev den 6 augusti 2000: "Hemlighetsmakeriet har gjort att de cirka 6 000 anställda i hans företag runt om i landet knappt har en aning om vem deras chef är."

I samband med större företagsköp har smärre notiser förekommit i affärstidningar och på dagstidningarnas näringslivssidor. Så tycks det t ex  endast ha varit Helsingborgs Dagblad som den 3 oktober i år noterade att shejk Al-Amoudi låtit sitt bolag ICMC sälja alla sina PEAB-aktier till honom själv. Sådana transaktioner brukar hos andra tala för skatteplanering, vilket det ju knappast kan vara när det gäller shejken. Saudiska medborgare betalar väl ingen skatt i hemlandet.

Vid enstaka tillfällen har något längre artiklar presenterats, t ex Expressen januari 1998, då shejken blev kommendör av Nordstjärneorden som belöning för insatser för svenskt näringsliv. Som framgått ovan försökte Aftonbladet den 6 augusti 2000 sammanfatta shejkens svenska företagsimperium. Liksom Expressen några år tidigare förklarade Aftonbladet shejkens köp av svenska företag med att han älskar Sverige, det skall bl a  Carl Johan Åberg ha förklarat och beskrivit honom som "charmig, intelligent och med en stor portion humor".

Var är  de grävande journalisterna?

Det syns onekligen lite för enkelt att förklara shejk Al-Amoudis jätteinvesteringar i Sverige med enbart kärlek till vårt land. Man kunde kanske ha förväntat sig att någon av affärstidningarnas eller de större dagstidningarnas ekonomijournalister skulle ha försökt gräva djupare i shejkens motiv och planer. Så har dock inte skett. Inte heller har någon undersökt varför shejken valt en så udda plats som Hackholmssund som säte för sin miljardkoncern Corral Petroleum Holdings AB och som dels privat bostad, dels konferensanläggning. För verksamhetsåren 1999-2000 redovisade Hackholmsund Konferens AB stora förluster beroende på höga kostnader och små intäkter. Det skulle emellertid ha förvånat om konferensverksamhet går med vinst i en kommun som Upplands Bro som är fullständigt översvämmad av konferensanläggningar i slott, herrgårdar och andra fastigheter.

Hackholmssund, ett f d  sjukhem som shejken köpte av Stockholms läns landsting 1994 för drygt 9 miljoner kr, ligger längst ute på en udde på Låssahalvön vid Mälaren. Vägen dit är smal och kurvig och avslutas med 2 km knappt farbar enskild väg som slutar i avspärrning och skyltar med privat ägo, bevakning m m. Knappast attraktivt för en konferensanläggning men perfekt för den som av olika skäl vill undgå insyn. Entrén liknar mer en hemlig militär anläggning än en konferensgård. Märkligt nog är shejk Al-Amoudi styrelseordförande i det till synes så obetydliga Hackholmsund Konferens AB, trots att han avstått från egen styrelsepost i en mängd tyngre företag.

Samröre med bin Ladin?

Att döma av den ytterst sparsamma skriverierna är shejk Al-Amoudi i alla avseenden en framgångsrik, charmig, hederlig, generös affärsman. Det finns dock en del negativa omdömen t ex från de strejkande vid den etiopiska Midroc-koncernen vintern 2001. En svensk f d  anställd vid ABV har efter sina erfarenheter i Saudiarabien lagt ut en personlig hatsida mot ABV och Midroc, där han bl a  publicerar obesvarade brev till Mohammed Al-Amoudi och hans bror Hassan (http://www.workinsaudi.com.) Många påstår att shejk Al-Amoudi i själva verket är bulvan för det saudiska kungahuset, vilket dock förnekats. Tidningen USA Today skrev 29 oktober och 1 november 1999 om misstankar mot Al-Amoudi som påstods bidra till finansieringen av Usama bin Ladins terrorism, vilket bestämt förnekades. Den 8 november 1999 rapporterade Svenska Dagbladet om misstankarna mot Al-Amoudi. Revision av Saudiarabiens största bank, NCB, visade att banken transfererat pengar till bin Ladin. Bankens ordförande, tillika grundare Khalid Mahfouz greps och efterträddes av Mohammed Al-Amoudi som påstods ha fortsatt med de förbjudna transfereringarna. Svenska Dagbladet citerade amerikanska underrättelsekällor som hävdat att rika saudiska affärsmän betalar stora summor till bin Ladin för "beskydd" för att undvika terrorattacker mot de egna affärsintressena. Tydligen har emellertid misstankarna mot Al-Amoudi avskrivits.

Sedan det visat sig att flertalet av flygplanskaparna den 11 september i år var av saudisk härkomst, har frågan om finansieringen av Usama bin Ladins terrornät åter blivit högaktuell. Svenska Dagbladet skrev den 17 oktober: "Utpekandena av saudier som finansiärer är genanta för det rika kungariket på arabiska halvön som inte vill förknippas med terror, men som inte kan undgå att bli indraget". Sveriges Radios Studio Ett hade den 19 oktober en genomgång av mycket intressanta teorier om varför till och med den saudiska ledningen har intresse av att finansiera terrorverksamhet. Såvitt känt är har inga misstankar denna gång riktats mot familjen Al-Amoudi.

Etiopiska tidningar är oftast mycket högaktningsfulla när det gäller shejk Al-Amoudi. Några undantag finns. Bl a skall några tidningar ha skrivit för mycket om en fest i Washington, som kostade shejken 13 miljoner US dollar.

Vit som snö?

Det är naturligtvis tänkbart att schejk Mohammed Al-Amoudi är den moraliskt oantastlige affärsman han synes vara. Det är föga förvånande att en så rik och mäktig person kan bli föremål för avundsjuka och illvilligt förtal från konkurrenter och mindre framgångsrika. Ändå efterlyser man en närmare granskning av shejkens motiv för storinvesteringar i Sverige och hans framtida planer för sitt olje-, bygg- och fastighetsimperium. Varför just Sverige? Och varför just Hackholmssund?