Ur FRI INFORMATION:

Egentligen hade man slutat bli förvånad efter Gudrun Schymans stora tal på vänsterpartiets kongress i Västerås där hon jämförde talibanerna med svenska män. Samma kvinnoförtryck här som där, var Schymans slutsats. De afghanska kvinnornas totala instängdhet är tydligen enligt Schyman inte värre än löneskillnaderna i västvärlden mellan män och kvinnor.

Sedan kom hedersmordet i Uppsala. De första dagarnas braskande tidningsrubriker har följts av snart två månaders analyserande. Kurdiskfödda riksdagsledamoten Nalin Pekgul (född Baksi) har i flera media gett en utmärkt beskrivning av heders- och kyskhetskulturen i Mellanöstern, bl a  i Kurdistan, där familj och släkt, inte minst de gifta kvinnorna, enas om att utse en mördare till den kvinna som dragit skam över släkten genom att inte acceptera den make familjen valt.

Men Pekgul fick förstås inte stå oemotsagd. Bättre visste bl a  Gudrun Schyman som skrev på DN Debatt den 26 februari: "Fadime Sahindal, som mördades av sin far för att hon krävde att själv få makten över sitt eget liv, var inte ett offer för den kurdiska kulturen. Hon föll offer för en ordning där män förtrycker kvinnor. Den ordningen finns i alla nu existerande samhällen"

Schyman fick instämmanden från diverse kändisfeminister, t ex  deckarförfattaren Liza Marklund. Även Jan Guillou blandade sig upprepade gånger i debatten, bl a i flera av sina krönikor i Aftonbladet. Enligt Guillou är de s k  hedersmorden inte mer typiska för kurdisk kultur än vad berusade mäns väld mot kvinnor är för svensk kultur.  Guillou drivs  som vanligt av sin åstundan att i allt rättfärdiga islam på västvärldens och de kristnas bekostnad.

Pikant nog har Nalin Pekguls bror, journalisten Kurdo Baksi lierat sig med Guillou i förnekandet av hedersmorden som kulturellt fenomen. Baksis motiv är lätt urskiljbara: han vill försvara det kurdiska mot all kritik.

Man kan alltså finna förklaringar till de positioner vissa debattörer inom tyckareliten intagit. Men vad driver feministerna?

Vad har feministerna för intresse av att negligera det ovedersägliga faktum att hedersmord på döttrar, systrar eller hustrur begås av en manlig släkting med övriga familjens och släktens gillande eller t o m på deras uppmaning? En svensk hustrumördare lär inte inhösta beröm från någon enda person, vare sig anhöriga eller främmande.

Feministerna har tydligen det allt överskuggande målet att betrakta allt kvinnoförtryck som likvärdigt så länge inte varje kvinna på öret har samma lön som varje man och så länge inte maktens tinnar är fördelade absolut rättvist mellan könen. Kvinnor i allmänhet har föga intresse av denna oresonliga kampanj. Däremot torde de verkliga kvinnoförtryckarna ha stor glädje av att få sina brott förringade.

Tvärtemot vad som påståtts är det inte s k  rasister och främlingsfientliga som exploaterar hedersmorden. Det gör i stället feministerna.