Ur FRI INFORMATION:

Det kom en insändare till Fri Information:

Expressen frågar den 1 april på förstasidan: Vågar du bli gammal? Detta med anledning av TV-programmet Solbacken (TV-serie av Carin Mannheimer om vardagen på ett äldreboende, red anm). Dagen innan hade Expressen en artikel av journalisten (?) Gunilla Brodrej kallad Med ålderns rätt. Efter att ha läst den måste mitt svar bli: Ja, med sådana människor som Gunilla B i samhället måste det bli ett helvete värre än vad som visas i TV.

Gunilla B anser att våra gamlingar är sura, krumma gubbar med käpp och häxor med vassa naglar. De förstör hennes livsglädje med skäll och gnäll och knuffar, och hon är rädd de vinner och tar över.

Tar över vad? Barnbidragen som dessa gamlingar har betalat till hennes barn? Eller hela samhället? Hennes barn har fått en knuff, när hon stod och letade i godispåsen utanför Konsum. Det framgår ej om hon stod i dörröppningen, för då stod hon ju i vägen som den "sure gubben" påpekat. Vidare har en "häxa med vassa naglar" väst åt hennes 7-årige son att sitta still under en teaterföreställning. Dessutom har Gunilla B på bussen blivit ombedd att ta av sig ryggsäcken för att den inte skulle nå huvudet på en sittande dam.

Allt detta och mycket därtill tycker Gunilla B är så hemskt. Jag tycker det är ganska naturligt. Alla borde ta av sig ryggsäcken på bussen.

Vidare har Gunilla B tjuvlyssnat på tre pensionärer i deras privata samtal om invandrare. Pensionärerna vill inte försörja invandrare, men det tycker förstås Gunilla B att de skall göra. Man undrar varför. Om de inte vill, skall de tvingas tycka som Gunilla B?

Sedan har Gunilla B åkt till förortens centrum. Där finns minsann invandrargamlingar som inte är häxor och krumma gubbar med käpp. De tillrättavisar inte barnen utan stryker dem över håret och tittar vänligt på dem.

Kan det tänkas att medan dessa gamlingar sitter på torgbänken, röker och väntar på bidrag från svenska skattebetalare, stryker de monstren över huvudet för att lugna ned dem? Tala med dem kan de ju inte, då de inte kan svenska. De små monstren förmodar jag inte behärskar något av de 93 språk som talas i förorten. Men varför bor inte Gunilla B i förorten? Där är ju så mycket bättre än att bo i stan med dessa "hemska" svenska gamlingar. Asylmissbrukarna är ju så förstående.

Nej, jag tror att Gunilla B är den svenska "lyckliga mamman" som med ett ständigt leende och glittrande ögon förutsätter att alla skall älska hennes avkommor, hur odrägliga de än är, och lyfta upp hennes barnvagn på bussen ­ samma barnvagn som används som tanks på gator och torg, det viks ej en tum. I snabbköp används den som shoppingvagn medan telningarna får springa fritt i butiken. Odrägliga ungar tillrättavisas inte överhuvudtaget. Ungefär så ser det ut. Att gamlingar tillrättavisar Gunilla B :s barn beror väl på att de har lärt sig en hyfs som många yngre inte har, och så vågar de tydligen.

Nej, Gunilla, du behöver inte vara rädd att gamlingarna tar över något. Det gör du och dina "berikare" så bra själva. Gamlingar som aldrig blött socialkommunala blöjor men betalt dina barnbidrag, fått lära sig snyta sig, vara hövliga och veta hut utan kuratorer och socialakrobater, dör ut. Glad är väl du, du har ju "berikarna" i förorten.

Boris Berg

Gunilla Brodrej skriver på Expressens kultursida. Huvudsakligen ägnar hon sig åt att recensera musik och barnlitteratur. Hon har en förstående chef som delar hennes uppfattningar om svenska pensionärer.

Expressens nuvarande kulturchef heter Per Svensson. På 90-talet skrev han för Sydsvenskan, där han den 19 september 1998 gick till attack mot pensionärerna:

"Vem ska ta dessa respektlösa och själviska surgubbar i hampan och tala om för dem att i ett civiliserat samhälle uppför man sig inte hur som helst? I synnerhet inte om man fått förmånen att leva sitt vuxenliv under den kraftigaste välståndsexpansionen i världshistorien, ett stort kollektivt grötkalas som i inte oväsentlig grad hängde samman med Sveriges föga ärofulla roll som fripassagerare under krigsåren.

Har man fått leva med smörsked i munnen har man vissa moraliska och mänskliga skyldigheter".

Föga oväntat utbröt en insändarstorm i Sydsvenskan. Efter en vecka återkom Svensson.

Han hävdade att han verkligen inte "pekat ut Sveriges samtliga pensionärer som fascister".

Men skrev Svensson: "Däremot stämmer det att jag är ilsken och besviken över att en oproportionerligt stor andel av de generationer som fått förmånen att leva i en kort historisk parentes av självklara standardstegringar och ständigt infriade löften om en ljusnande framtid och som dessutom, vilket bland annat Socialstyrelsens fattigdomsrapport från förra året visade, har klarat sig bättre genom 90-talskriserna än många andra grupper, exempelvis ungdomar och invandrare..."

Som kulturchef på Expressen och Göteborgs-Tidningen har Svensson uppmärksammats sedan han avskedat en filmrecensent som antytt att en palestinsk film blivit utan Oscarsnominering på grund av det starka judiska inflytandet i Hollywood. Det får därför antas att Svensson personligen godkänt inte bara Brodrejs pensionärshatiska artiklar utan även andra  besynnerliga alster, t ex hennes artikel om Matteuspassionen den 18 april som avslutades: "Religion är ett opium för folket. Bach är ett uppåttjack."

Den 3 april i år fick Brodrej in en kritisk recension på Expressens kultursida under rubriken Alte Kameraden . Denna gång handlade det om en jubileumsbok om Orphei Drängar, "etthundrafemtio års gubbvälde i Uppsala", enligt Brodrej . Att Brodrej tycker illa om OD :s legendariske ledare Hugo Alfvén är självklart liksom sånger om "våren och höga känslor". Hon berömmer visserligen Alfvéns sentida efterföljare, Eric Ericson men konkluderar: "Men av boken förstår vi att manskören förkroppsligade det potent fosterländska ".

Den 25 maj i år fick läsarna av Expressens kultursida ta del av Brodrejs uppfattning om "punkterade fördomar". Brodrej jublar över den ändrade demografin i ett Sverige där " gympaläraren heter Omar, tandläkaren Semra , komikern Ali G". Bäst av allt: "Mammas doktor heter Ali. Äntligen befinner sig en Ali på en position som lyckas inge respekt till och med hos dem som är 70+. Äntligen punkterar en pålitlig Ali ett ödem på en gammal kvinna som exempelvis fick lära sig som barn att om en neger och en vit kvinna parar sig, så blir barnen blinda".

Sannolikt har Brodrej (och hennes chef Per Svensson) mer djupgående fördomar mot svenska pensionärer än vad dessa har och någonsin haft om negrer. Huvudsaken för Brodrej tycks vara att läkaren heter Ali. Hans kunskaper och egenskaper förefaller vara irrelevanta i förhållande till hans icke-svenska ursprung.

PS Inom sjukvården brukar man inte punktera ödem. Möjligen tror man det på kultursidorna.