Gustaf Dalén	Ljus från Sverige
Född: 1869, Västergötland. Samtida med: Oscar II, Gustav V Nyckelord: AGA-fyren Död: 1937  Länkar:  Dalén1  Dalén2  Dalén3  Dalen4  Dalen5

 

Ur "Svenska uppfinnare", Karlsson/Erséus: "Det är hektiska, fantastiska år här i seklets början. 1905-1908 uppfinner Gustaf Dalén de fyra grundpelarna som gör Aga till ett världsföretag: 1. Klippventilen - den geniala med sitt pulserande membran och sina gasbubblor, som åren 1906-1918 installeras i 5.000 bojar och fyrar. 2. Aga-massan - precis som Nobels dynamitgubbar en silvergnistrande kiselmassa som suger upp acetylengasen och gör tuben slagtålig och minskar explosionsfaran. 3. Solventilen - en svart metallstav som vid ljus utvidgar sig två tusendels millimeter och därmed täpper till en gasventil. 4. Dalénblandaren - som preciserar blandningen mellan gas och luft och därmed ökar fyrens ljusstyrka."

Gustaf Dalén föddes 1869 i Stenstorp i Västergötland, hans far var lantbrukare. Teknisk begåvning visade Gustaf tidigt prov på. 13 år gammal konstruerade han en väckarklocka som en kvart innan larmet gick tände ljuset i rummet och satte på kaffepannan.

Gustaf Dalén började sin yrkesbana med att ta över familjegården. Han ökade gårdens avkastning, startade en fröhandel och drev ett litet mejeri. Dessutom ägnade han sig åt att bygga och reparera jordbruksmaskiner. 1892 for Dalén till Stockholm för att visa en av sina uppfinningar, en apparat som mätte mjölkens fetthalt, för Gustaf de Laval . Denne uppmanade därvid Dalén att skaffa sig en ordentlig teknisk utbildning.

Gustaf Dalén lyssnade på rådet från de Laval. Först gick han på Chalmers i Göteborg , sedan for han till Schweiz utbildade sig vidare på det ansedda Polytechnikum i Zürich.

Direkt efter återkomsten till Sverige 1897 ägnade han sig i Göteborg åt experiment med en varmluftsturbin och i samband därmed luftkompressorer och pumpar. Fortsatta arbeten kring detta förlades sedan till de Lavals Ångturbin i Saltsjö-Järla, Nacka. Samtidigt arbetade Dalén i firman Dalén & Celsing, varigenom han fick kontakt med Svenska Karbid & Acetylen AB och dess acetylenapparater.

Då Karbidbolaget flyttade till Stockholm 1901 anställdes Dalén som dess överingenjör och verkstadschef. 1904 lämnade Dalén Karbidbolaget men då företaget ombildades till AB Gasaccumulator senare samma år blev han företagets konsulterande ingenjör. 1906 fick han en heltidstjänst på AGA och tre år senare blev han dess VD.

Ur "Svenska snilleblixtar", Isakson/Johansson:

"Dalén kastar sig in i en av tidens stora belysningsfejder, den i Enköping. I en debatt inför Enköpingsborna framhåller han att han måste 'ha något som lockar människor att bosätta sig i staden, och dit höra vatten, avlopp och gas', samt att acetylen gav 'ett vackert ljus som närmade sig solens...'

Snart brinner gatlyktor matade med acetylengas i ett system reglerat med Daléns patenterade tryckregulator längs Enköpings gator.

Men många acetylengasexplosioner världen runt gör att slaget om världens belysning vinns av elektriciteten."

Den stora utmaningen fanns dock vid denna tid till havs. Där det behövdes fyrar som kunde vägleda den snabbt expanderande sjöfarten . Trånga sund, stormar, vintermörker och grunda passager gjorde skepp till vrak och hämmade världshandeln. Gasfyrar fanns, men de krävde tillsyn och slukade stora mängder gas. De brann till ingen nytta i dagsljus. Dessutom var de opålitliga.

Det behövdes fyrar som fungerade säkert och var ekonomiska.

Att acetylengasen med sitt skarpa ljus hade en framtid inom fyrteknikens område insåg många, men det var ingen som hittills hade kunnat råda bot på tre mycket grundläggande problem: gasens explosivitet, den enorma bränsleåtgång som krävdes och slutligen att "blinkning" inte var möjligt - vilket var nödvändigt i en tid med så många fyrar att man omöjligen skulle kunna särskilja dem utan karaktäristiska egenskaper. Dalén började med att ta sig an de två sistnämnda problemen.

Lösningen blev klippventilen, år 1906. Denna är rund med ett membran till lock. En ventiltunga finns fästad vid till- och avloppsöppningarna för gasen och med en fjäder kopplad till membranet. När man släpper på gasen lyfts membranet och drar över tungan till andra läget. Tilloppet stängs och avloppet, som leder till brännaren, öppnas. Snart har så mycket gas strömmat ut att tungan återgår till det ursprungliga läget. Så upprepas förloppet. I brännaren tänds gasen av en mycket liten evighetslåga. Med denna uppfinning var "blinkningsmekanismen" löst och olika fyrar kan ges olika identitet genom att man varierar blinkningshastigheten.

Gasbesparingen blev samtidigt stor, den uppgick till 90%.

Problemet med gasens explosivitet löste Dalén genom att utveckla en bättre variant av porös massa som acetylengasen kunde transporteras i.

Nästa energibesparande åtgärd blev solventilen. Det var en anordning som kunde släcka fyren dagtid och tända den kvällstid. Den består av några metallstavar, några blankpolerade och en svärtad. När solen värmer stavarna absorberar den svarta staven lite mer värme än de ljusa, vilket i sin tur leder till en minimal längdutvidgningsskillnad stavarna emellan. Detta utnyttjade Dalén genom att låta en avstängningsventil, kopplad till huvudlågan, manövreras. Solventilen åstadkom en gasbesparing på ca 35,5%.

Dalén fortsatte arbetet med att få fram effektivare fyranläggningar. Det så kallade Dalénljuset består av en väl avvägd blandning mellan luft och acetylengas så att lågan blir svagt blå, men mycket varm. Utanpå detta fästs ett glödnät som genom upphettning av lågan lyser mycket starkt.

AGA drabbades av både storstrejken 1909 och av lågkonjunktur, men 1912 kom en order på fyrar till den nygrävda Panamkanalen. Det var en stor order, vilket samtidigt gav företaget prestige. Nya beställningar strömmade in, verksamheten expanderade och AGA-aktierna steg kraftigt i värde. Varje dag tändes nya AGA-fyrar längs världens farvatten.

Gustaf Dalén hade kommit ekonomiskt på grön kvist. På Lidingö lät han bygga en ny villa åt sig och sin familj. Samtidigt lät han bygga rymliga arbetarbostäder i grönskande backar, ordnade pensionsfonder och kooperativa matlag, anlade kolonilotter och potatisland, köpte in spädgrisar à 85 öre, öppnade biografen Röda Ugglan och fick myndigheterna att ansluta linjer för både spårvagn och ångbåt.

År 1912 drabbades Gustaf Dalén också av en svår personlig tragedi. Vid ett experiment där man skulle utröna hur högt tryck en upphettad gasflaska kunde tåla gick något snett. När Gustaf Dalén efter en timslång väntan gick fram för att undersöka felet exploderade gasflaskan. Gustaf Dalén skadades mycket svårt, han svävade länge mellan liv och död och hans syn gick inte att rädda. Han fick leva resten av sitt liv i mörker.

1912 var också det år då Gustaf Dalén fick Nobelpriset, i fysik - för sina uppfinningar "af självverkande regulatorer att i kombination med gasaccumulatorer användas till belysning af fyrar och lysbojar".

Gustaf Dalén visade sig besitta en förbluffande inre styrka. Han gav inte upp! Efter bara två månader reste han sig från sjuksängen och gav sig på nytt i kast med företagets verksamhet. Betecknande är att han lät framställa ett rockmärke med texten "Var optimist".

I fabriken fortsatte Dalén att ofta ta emot långväga gäster. Arbetet med att uppfinna och utveckla nya produkter gick vidare, produkter med Agas varumärke: radioapparater, gassvetsar, strålkastare till försvarets motorcyklar och optiska hjälpmedel.

Totalt beviljas företaget 250 patent under Daléns levnad. Han ritade en deltaformad flygplansvinge, som var långt före sin tid. Han skapade även en bil på 16 hästkrafter och toppfarten 65 kilometer i timmen, som hann tillverkas i 8.000 exemplar i Tyskland.

En av de sista stora uppfinningarna var den legendariska AGA-spisen, som lanserades 1929. Denna spis markerade en ny storhetstid för AGA, trots världsdepressionen.

Ur "Svenska snilleblixtar", Isakson/Johansson:

"AGA-spisen är en bränslesnål, väl isolerad, ständigt brinnande ved- eller koksspis. I tider av arbetskraftsbrist blir den lockbete i annonser efter hembiträden..."

Gustaf Dalén avled 1937.