Män som skäms I Mellanöstern förekommer ju, sedan urminnes tider, gråterskor. De skrider till verket när det ska sörjas över något.
I Sverige år 2000 har vi,... ja vad ska vi kalla dem? "Skamkännare"? Män som skäms, å andra mäns vägnar. Uppenbarligen självpåtaget.
På "DN Debatt" den 16/7 träder de fram. Sex män i övre medelåldern, alla med svenskklingande namn, och aktiva, i "Socialdemokraternas mansförbund".
Män som våldtar är ju utrustade med snopp. Detta gäller även männen i detta förbund. Således skäms de: "Som män skäms vi...".
Hur känns det att skämmas på detta sätt? Kanske inte helt illa. Både läsarna och DN-männen själva vet ju, att just de inte våldtar - de tillhör den stora majoriteten av normala män, som inte gör så. Alla vet att DN-männen förmodligen egentligen inget har att skämmas över i detta sammanhang.
Vad är syftet med artikeln? Som de själva vill se saken är det rimligen att verka opinionsbildande och därigenom motverka ytterligare våldtäkter. Men de män som våldtar läser knappast artiklar på "DN Debatt", inte heller kan de identifiera sig med skribenter som dessa.
"Vad är det som får män att misshandla och våldta kvinnor? frågar de, men fullföljer aldrig sin undran. Hade de gjort det, skulle de ha kunnat finna en kraftig överrepresentation för unga invandrare.
"Socialdemokratiska mansförbundet strävar efter reell jämställdhet mellan kvinnor och män. I ett jämställt samhälle finns inte utrymme för kvinnoförtryck,..", skriver man vidare.
Bra. Men vad betyder detta konkret? Vilken politiken ska då väljas? Vad betyder för invandringspolitiken?
Inte med ett ord berör DN-skribenterna detta.
Se vidare:
Vitt band eller gul halvmåne