Så kallade kamphundar har plötsligt dykt upp som ett problem, framförallt i vissa invandrartäta områden. De ger sig på andra hundar, som kan bli mycket illa tilltygade. Det har även hänt att de givit sig på människor. Även när ingen blir skadad kan de skapa de oro och rädsla, då de springer lösa.
Till detta kommer att dessa hundar medvetet kan användas som att vapen, av kriminella, att hota med. De ägs påfallande ofta av människor som inlett en kriminell karriär.
Detta utgör bakgrunden till en artikel i Metro den 2/6 -00, med rubriken "PROJEKT SKA LÄRA FITTJAS KAMPHUNDAR ATT LYDA":
"Problemet med attackerande hundar anses så allvarligt i norra Botkyrka att kommunen, polisen och Svenska brukshundsklubben, SBK, nu drar igång ett projekt där ägare till så kallade kamphundar ska utbildas.
Undersökningar visar att det blivit allt vanligare att kriminella personer i Stockholm använder kamphundar i samband med brott..."
Blir inte detta som att ge Jackie Arklöv bättre utbildning i att hantera skjutvapen?
Om en brottsling har en kamphund just i syfte att utöva utpressning mm, varför skulle ett bättre hanterande av hunden leda till mindre utnyttjande av hunden i sådant syfte?
Sättet att reagera på kamphundsplågan är betecknande för den slapphet som idag genomsyrar det svenska samhället.
1. Kamphundar borde ju helt förbjudas! Varför ska det behöva finnas sådana djur i ett samhälle?
2. Om det trots allt ska finnas, då måste innehav av dem kräva särskild licens, precis som gäller för skjutvapen. Det ska finnas ett påvisbart behov för just denna person att ha en kampnhund, och vederbörande ska vara särskilt utbildad för att hantera hunden. Vaktbolag, polis och militär kan möjligen behöva kamphundar, men knappast vanliga civila.
3. Om envar ändå - som idag - kan ha en kamphund, då bör en sådan hund avlivas om den skadat någon, eller använts i kriminell verksamhet. Dess ägare bör också vara förbjuden att skaffa en ny hund, av någon ras.
Polisen ska ha befogenhet att direkt avliva en kamphund som går tilll angrepp.
|
|