1989 föll Berlinmuren, strax därpå
kollapsade Sovjetunionen. I samma skede började EU expandera. Ett imperiebygge
avlöstes av ett annat.
En orättvis parallell? Anna Lindh försöker
i dagarna uppenbarligen övertyga oss om motsatsen: Österrike ska
frysas ut, som bestraffning för att dess folk röstat fel i det
senaste parlamentsvalet i sitt land.
Om DDR, det forna Östtyskland, raljerades
att regimen skulle behöva välja sig ett nytt folk. Börjar
det inte luta mot att EU-politikerna behöver nya folk?
Hur stor andel av Sveriges befolkning stöder
sanktionerna mot Österrike? Hur många av de 14 EU-regimerna har
ett folkligt stöd för sina översittarfasoner?
Det är mycket som är märkligt
i denna historia.
Utgångpunkten för alltihopa är
att FPÖ skulle vara rasistiskt, om inte rentav nazistiskt. Vad stöder
man sig då på? Den häftiga reaktionen och den massiva enigheten
på toppnivå ger intryck av att FPÖ måste vara något
väldigt hemskt, men var finns substansen? Vad har man reellt att hänvisa
till?
Vad som talats mycket om är ett Haider-uttalande
om Hitlers bekämpande av arbetslösheten. Det kan väl inte
vara fel i sig, om man konstaterar att a) det är viktigt
att bekämpa arbetslöshet b) Hitler var framgångsrik i det avseendet.
Problemet med Hitler låg ju på
ett helt annat plan, nämligen a) krossandet av politiska meningsmotståndare
helt bokstavligt, med våld b) behandlingen av judar och zigenare
c) den aggressiva utrikespolitiken, med världskrig som följd.
Det finns kanske en del att invända
mot FPÖ och Haider, men inte av det slaget att det kan motivera denna
hetskampanj. Anklagelserna om nazism och kraven på utfrysning
vittnar i själva verket om ett förakt - ett dubbelt
förakt:
1. Gentemot nazismens offer. Är nazism inte värre
än Haider, vad klagar de över? Det rutinmässiga nazistämplandet
av varje åsikt man inte gillar innebär ett bagatelliserande av
nazismen.
2. Gentemot dem som valde FPÖ - dvs 27% av de röstande.
Dessa utgörs inte minst av arbetarklass och människor
som får ta smällarna vid en stor invandring. Och stor invandring
är just vad Österrike haft, som granne till det forna Jugoslavien.
Inget EU-land har under de allra senaste åren, per capita, tagit emot
fler flyktingar än just Österrike.
Den häftiga reaktionen mot Österrike
blir också märklig vid flera jämförelser:
Italien släppte för några år sedan in ett högerextremt
parti i regeringen. Det blev inga reaktioner inom EU.
Handlar det om en i största allmänhet obehaglig regim så
har man ju valt en diametralt motsatt strategi mot Österrike jämfört
med Turkiet. Om Turkiet resonerades att nära kontakter skulle stärka
de goda krafterna i landet.
Finland har per capita inte tagit emot tiondelen så många flyktingar
som Österrike, ändå är det inte tal om några
sanktioner mot Finland.
Märkligt är också ett annat
moment. Den första signalen mot Österrike kom från Israel,
som uppenbarligen anser sig ha rätten att diktera för andra länder
vilka regeringsbildningar som kan tillåtas. Israel lät under
1980-talet Yitshak Shamir ingå i olika regeringar - Shamir, som var
medansvarig för mordet på FN-medlaren Folke Bernadotte 1948.
Den nytillträdda regeringen i Österrike
har i sin regeringsdeklaration klart tagit avstånd från både,
nazism, rasism och främlingsfientlighet. Ändå ska de 14
EU-regimerna förverkliga sina hot om utfrysning. Därmed visar
de att det i själva verket handlar om något annat.
Pia Kjersgaard i Danskt Folkeparti har veterligen
aldrig sagt något om Hitler som kan tolkas positivt för honom.
Ändå är det ingen tvekan om att samma sak som nu drabbar
Österrike skulle kunna drabba Danmark, om Danskt Folkeparti blir större
och tas in i en dansk regering.
Folken i EU:s medlemsländer
ska inte få välja fritt - det är vad alltihop handlar om!