Aktuell kommentar - vecka 30/05
Kollektivt ansvar? I Sydsvenskan den 9/6 -05 skrev kolumnisten Mikael Bergstrand under rubriken "Dags att återupprätta civilkuraget" indignerat om människors feghet. Mitt på ljusa dagen vid Gustav Adolfs torg i Malmö rånmisshandlades Fredrik Troedsson av "två jämnåriga killar" - utan att någon av det trettiotal som bevittnade händelsen försökte hjälpa honom!
Bergstrand: "I går sökte Fredrik upp mig för att ge sin syn på inte bara den kränkning han utsattes för av gärningsmännen utan också genom den tysta, fega omgivning som inte lyfte ett finger för att bistå honom. ... Det tragiska är att Fredrik långt ifrån är ensam om att drabbas av denna flagranta brist på civilkurage".
Vad den politiskt korrekte Bergstrand inte vet, eller låtsas ovetande om, är att han själv tillhör dem som skapat denna situation. Han har försvarat den invandringspolitik som resulterat i alla dessa unga våldsmän på våra gator.
Antag att man som individ gör just det som Bergstrand efterlyser, dvs reagerar, säger ifrån, visar personligt kurage - vad händer?
Marcus Gabrielsson gjorde just detta den 4 maj 2005 i centrala Stockholm. Hans sade till tre män som stod och urinerade i en port. De tre blev aggressiva, jagade Marcus utmed Kungsgatan, fick omkull honom och sparkade på honom tills han dog.
Männen greps, men oavsett utslag i domstolen är Marcus inte längre i livet. Hans föräldrar har mist sin son.
Till detta kommer att tingsrätten beslutat släppa de tre männen fria. Uppenbarligen kommer ingen av dem att dömas för mord. Marcus är död, men ingen kan fällas till ansvar - trots gripanden! Vittnen har glömt vad de sett, har ändrat sina vittnesmål och ger motstridiga uppgifter.
Advokat Thomas Martinson i City den 20/7: "De åtalade har inget kollektivt ansvar". Så låter det fortfarande - 15 år efter Lindomefallet!
De tre har tillsammans dödat Marcus, ingen av dem har försökt förhindra misshandeln utan istället deltagit i den. Borde inte detta räcka för att fälla alla tre för mordet, om man inte bland de tre kan få fram en särskilt ansvarig?!
Vad har våra justitieministrar - Gun Hellsvik, Laila Freivalds och Thomas Bodström - sysslat med sedan 1990?!
På sin partistämma i början av sommaren framförde KD-ledaren Göran Hägglund kravet att medborgare i allmänhet ska ha en skyldighet att ingripa när de blir vittne till våldsbrott på gator och torg. Det skulle vara straffbelagt att inte ingripa.
Innan dessa krav ställs på medborgare i allmänhet bör det rimligen ställas på våldsmännen själva, och deras närmaste krets av beundrare.
Ska ansvaret - åtminstone moraliskt - ligga även utanför denna krets bör det främst gälla dem som inte ens försökt protestera mot framväxten av detta våldssamhälle, eller som rentav applåderat "mångfalden".
Ur Metro den 21/7 -05:
"Jubel utbröt i åhörarleden när de tre männen försattes på fri fot i tisdags.
Glädjeovationer i rättssalen är under all kritik, säger Leif GW Persson.
- Det är osmakligt och rena tortyren för offrets anhöriga.
Thomas Martinson, försvarsadvokat till en av de åtalade männen, ser inte allvarligt på det inträffade.
- Det var fråga om spontana reaktioner från föräldrar som skulle få hem sina barn. Det är ett sätt att visa känslor som är vanligare i sydliga länder, säger Thomas Martinson."
Det inträffade aktualiserar föräldrarnas roll i sammanhang som dessa. Är det inte ofta där som svenskhatet och våldsaccepterandet börjar? Hos fäder som föraktar kvinnor ("svennehoror") vilka inte skyler sig bakom slöjor. Om detta uttalade sig Josef Kurdman i våras.
Ur Stockholm CITY den 10/5 -05:
"Josef Kurdman, 41 år, författare och integrationskonsult som på måndagen fick ta emot lärarpriset Vardagens hjältar för sitt arbete på skolorna."
"Vad är det största hindret för integrationen i samhället?
- Det är föräldrarnas återvändandedröm till hemlandet. Den är en stor kloss i vägen till integration. Den inställningen upplever jag som starkast hos dem som kommit från Mellanöstern.Respekt har blivit ett modeord i debatten. Vad är respekt för dig?
- Det är att behandla andra som du själv vill bli behandlad. Integration handlar om att acceptera att man är här och göra det bästa av situationen. Gör man inte det, som vissa gör, måste man ändå respektera lagar och förordningar i landet. Det är respekt."Ur DN den 26/4 -05:
"MÅNGA INVANDRARE VÄNDER SAMHÄLLET RYGGEN"
"Josef Kurdman är också helt övertygad om att att pojkar med invandrarbakgrund oftare beter sig illa i skolan än att helsvenska elever gör det. Men inte alls för att det ligger i deras kultur - 'i sitt hemland skulle de aldrig kunna säga något fult till läraren utan att bli ihjälslagna' - utan för att de kämpar med det kaos som kommer av att ha en dubbel identitet, att inte höra hemma någonstans.
- Det här är barn vars föräldrar sliter i dem och kräver att de ska vara 100 procent kurdiska eller turkiska, samtidigt som de inte kan undgå att påverkas av samhället omkring dem. Det skapar en förvirring som ingen hjälper dem att hantera, säger Josef Kurdman."
Varför beter man sig illa i skolan?
"Josef Kurdman håller inte alls med om att roten skulle ligga i diskriminering och en främlingsfientlig omgivning. Rasismen i det svenska samhället är bara en liten droppe, anser han, men den förstoras gärna upp av debattörer som vill föra invandrarnas talan."...de elever jag möter, de är övertygade om att de inte har någon framtid i Sverige. De tror att alla svenskar är rasister. Och varför det? Därför att de har de läst, säger de. Varje sådant påstående skapar bara ännu större förvirring och leder till att ännu fler vänder det svenska samhället ryggen.
Därför är det dags att byta spår i integrationstänkandet, tycker Josef Kurdman. Svenskarna har redan dörren öppen - även om den riskerar att stängas mer och mer med den nuvarande kursen.
- I dag är det en skrämmande stor grupp som inte vill veta av det svenska samhället och som för över det till sina barn."
|
|
