I januari 2005 var en ung flicka nära att misshandlas till döds i Liljeholmen i Stockholm, av två negrer.
Aftonbladet, den 24/1 -05:
"Den 15-åriga flickan hittades blodig och kunde knappt prata.
Flickan var våldtagen och misshandlad.
Sent på måndagen anhölls en 21-årig man misstänkt grov våldtäkt. Ytterligare en man söks fortfarande."
"Vid tvåtiden i natt fick flickan vård på Karolinska Universitetssjukhuset.
Hon är bosatt i en annan del av Storstockholm och hennes föräldrar hämtades under natten till sjukhuset där hon vårdades.
På måndagsmorgonen rapporterade Karolinska att hennes fysiska skador inte är livshotande."
Från webbsidan för "Efterlyst":
"Vid 21-tiden, söndagen den 23 januari, träffades 15-åriga Emma och 20-åriga Tilo Dumbuya på tunnelbanan. De började prata och på Liljeholmens tunnelbanestation i södra Stockholm steg de av tillsammans. Tilo Dumbuya tog med Emma till en lägenhet i bostadshotellet på Nybohovsbacken 43 i närheten av tunnelbanestationen. I lägenheten väntade ytterligare en man.
Ungefär tre timmar senare hittades Emma kraftigt blödande vid hissen på Liljeholmens tunnelbanestation, inte långt från lägenheten på Nybohovsbacken. Emma berättar att hon våldtagits av två män och förs direkt till sjukhus."
2. Göteborg
Expressen, den 26/3 -05:
"DE SLOG OCH SLOG"
"Med blodet forsande från såren i huvudet såg Linda, 18, hur fyra eller fem män släpade i väg hennes jämnåriga kompis Jenny.
Båda flickorna misshandlades brutalt innan Jenny våldtogs.
- De slog med en batong i huvudet, jag var säker på att de ville döda mig, säger Linda till Expressen."
"De tog in på en gångväg som löper genom ett skogsområde.
Plötsligt förändrades männen helt.
- De drog oss åt olika håll, någon slet fram en fjäderbatong. De slog mig i huvudet... på kroppen... När jag skrek slog de ännu mer, säger Linda. Även Jenny slogs till marken. Hon fick ta emot både slag och sparkar i ansiktet, tills hon till slut förlorade medvetandet."
"Samtidigt kämpade Linda för sitt liv.
- Jag tänkte att jag överlever inte ett slag till i huvudet, så jag låg helt stilla,..."
Från webbsidan för "Efterlyst":
"På nyårsnatten förra året satt Linda och Jenny vid spårvagnshållplatsen på Friskväderstorget på Hisingen i Göteborg, när ett gäng killar kom fram till dem och började snacka. Tjejerna skulle vidare till en annan fest i närheten, och killarna, som till en början verkade vara trevliga och schyssta, påstod att de var på väg till samma festlokal. Hela ungdomsgänget bestämde sig för att tillsammans ta en genväg till festen genom en gångväg i skogen vid vattentornet.
Lindas tumme var bruten efter misshandeln."
"- Man kan inte säga ifrån till dem, det gick absolut inte. Skrek man eller så slog de en hela tiden. Så att, nej, de bara slog, det var liksom inget stopp på det, berättar Jenny.
-Efter att de hade slagit ner mig så blödde jag väldigt mycket från huvudet så jag fick panik, säger Linda.
Linda förstod att det enda sättet att få killarna att sluta slå med fjäderbatongen, var ligga livlös på marken och låtsas vara död.".
Signalement:
"De fyra männen var cirka 17-20 år. De var svarta och talade svenska med brytning."
3. Värmland
Ur Aftonbladet, den 27/3 -05:
"Hiv-smittad man åtalas för våldtäkt på ung kvinna
Den 20-årige mannen har hiv - och vet om det. Nu står han inför rätta åtalad för att ha våldtagit en ung kvinna.
- Hon mår fruktansvärt dåligt, säger kvinnans advokat Kerstin Samuelsson.
Det tar tid innan kvinnan får veta om hon blivit smittad, men i dag börjar rättegången i Karlstad tingsrätt.
Våldtäkten inträffade den 11 februari, i en gångtunnel i centrala Karlstad - mitt på eftermiddagen när mycket folk var i rörelse.
Enligt Värmlands Folkblad hade den 20-årige mannen först träffat den unga kvinnan på Drottninggatan och ville bjuda på kaffe. När de gått därifrån och kom till gångtunneln utsatte han henne för våldtäkt."
"Hans sjukjournaler visade att han var hiv-smittad. Han har därför enligt åtalet 'visat ett särskilt hänsynslöst beteende'."
Mitt i Karlstad, mitt på dagen. HIV-smittad, neger.
4. Haninge
Från webbsidan för "Efterlyst", den 17/3 -05:
"GROV RÅNMISSHANDEL I JORDBRO
Misshandeln gav Amanda en kraftig hjärnskakning, skador på tänderna och ena handen och en näsfraktur16-åriga Amanda och hennes två vänner hade varit på en privatfest i en lokal i Jordbro Centrum söder om Stockholm. Amanda och hennes kompisar hade gått till Jordbro station för att ta nattbussen hem. När dem kom fram hade klockan hunnit bli tre på lördagsmorgonen. Utan förvarning kom ett killgäng på 5-7 killar fram mot tjejerna och krävde att få deras jackor, mobiler och väskor."
"Amanda och hennes tjej-kompisar blev allvarligt misshandlade av killgänget. När Amanda låg ned fick hon flera sparkar i huvudet och i ansiktet och en av killarna stampade på hennes huvud."
Signalement:
"Killarna var 16-17 år. Några av dem var mörkhyade. Alla pratade 'rinkebysvenska' och flera av dom hade ett stiftörhänge med stor sten i ena örat, ett så kallat 'pling-pling'."
BLT skriver den 25/9 -04 om ett fall i Karlskrona, där förövaren också, som det senare framkom, var neger. Kvinnan ifråga var redan våldtagen en gång, av andra män. Istället för att hjälpa henne våldtog även han henne.
En 22-årig kvinna överfölls av "tre mörkhyade män" en fredagskväll, den 4/9 2004 . De grep tag i hennes kläder och slet henne i året. Den ene slog henne på sidan av huvudet, någon av de andra höll ett rakblad mot hennes hals. 2)
1) Politisk korrekthet påbjuder att detta ord inte används, men det finns inget annat ord som fångar vad vi vill få fram. "Afrikaner" omfattar ju även araber, samtidigt som det exkluderar negrer från andra delar av världen. "Svarta" innefattar även tamiler, vilka här inte avses. När vi här använder ordet "neger" sker det inte i något allmänt nedsättande syfte.
2) Efter brott av detta slag blir de korrektas reaktion att organisera ytterligare en manifestation mot "rasism". Om hur offren eller deras anhöriga känner sig bryr man sig föga. Dessa lär heller inte komma till tals i massmedia, om de efter sin erfarenhet skulle känna något som kunde uppfattas som "främlingsfientligt". I Söderhamnsfallet gick mamman till den våldtagna flickan ut med ett brev till makthavarna, som publicerades på webbsidan "patriot.nu":
"Är förtvivlad över den utveckling som min stad har tagit. Läser gammal kommuninformation som lovordar att ta emot asylsökanden, att ekonomin i vår stad förbättras pga av dem.
Ser nu också hur man ska hedra dessa människor med manifestationer. Ett direkt slag i ansiktet på oss föräldrar till den våldtagna 22-åriga flickan. Min man är sjukskriven en längre tid som han aldrig varit tidigare, vi varken orkar jobba eller äta.
Ändå måste vi orka ta hand om vår dotter som är ett minne blott av sej själv och hennes lilla 14 månaders baby.
Ingen av er har ställt upp en sekund för henne och frågat hur hon mår av er politik! Inte oss föräldrar heller.
En släkting till oss har kontaktat vården eftersom hon ser hur vi alla mår, men fick till svar att Söderhamn inte har några resurser eller rutiner i sådana fall.
Fruktansvärda polisförhör för vår flicka då polisen frågade henne om hon frivilligt gick med männen, villket hon inte gjorde. Hon hade inte mycket val med ett rakblad mot sin hals som hon beskrev var av den 'gamla sorten'
Polisen som kom till henne kunde inte skriva som hon sa, att det var tre negrer som utförde våldtäkten, utan de satt och dividerade med varandra och kom fram till att de måste skriva mycket mörkt mörkhyade.
Eftersom jag i min förtvivlan inte hörde ett dugg av er i min stad och att mina poliser satt och sa som de gjorde åt henne kände jag att jag var tvungen ta kontakt med de som vågade säga som det var.
Alltså var det jag som sökte på nätet och hittade två grupper som jag kontaktade och för dem berättade jag min förtvivlan och bekräftade att det var tre negrer som utförde detta mot min dotter.
Nu har även andra kvinnor tagit kontakt med oss och berättat att de också varit utsatta just av denna grupp av män.
Den kommande tiden blir mycket svår innan vi får reda på om våran lilla flicka blivit smittat med hiv och hur då framtiden ser ut för vårt lilla barnbarn.
Min man är född i Söderhamn och jag kom hit som 3-åring. Växte upp i lilla Östanbo.
Vi känner oss så svikna av vår stad att vi nu har beslutat att försöka sälja vårt hus och söka oss till ett tryggare ställe.
Helena"
