Aktuell kommentar - vecka 22/07

 

 

DDR-opposition

Det kommunistiska Östtyskland - DDR ("Deutsche Demokratische Republik") - hade ett flerpartisystem. Den opposition som förekom fanns dock inte inom något av dessa partier, utan det rörde sig om enskilda medborgare eller mindre organisationer - vilka trakasserades, förföljdes och stämplades som "statsfientliga".

Sverige har också ett flerpartisystem. Det närmaste man kommer en opposition är dock ett parti utanför riksdagen - Sverigedemokraterna. De trakasseras, förföljs och stämplas som än det ena, än det andra.

Får man tro svenska massmedia har Sverigedemokraterna många fel och brister. Länge har SD är stämplats som "högerextremt". Inför kongressen i Karlskrona hade dock Aftonbladet undersökt och funnit att var tredje SD-företrädare var bidragstagare.

Men innebörden av att vara höger är ju att man ställer sig på de rikas sida. Hur kan detta parti då attrahera just de mest utsatta grupperna av svenskar, de som befinner sig längst ned på samhällsstegen? Här är det något som inte stämmer!

I själva verket är SD vare sig "höger" eller "extremt".

Beträffande SD-företrädares bidragsberoende har från SD givits två bra svar:

1. Det är mindre stötande om människor som bakom sig har ett produktivt liv i Sverige i slutändan får bidrag att leva på. Mer stötande är när människor kommer hit utifrån och får göra det, utan att själva ha bidragit till det svenska folkhushållet.

2. Det finns en naturlig förklaring om personer med anställningar tvekar att officiellt engagera sig i SD. Man kan förlora sitt arbete, bli utesluten ur facket och drabbas av allehanda repressalier.

DN deklarerade i en ledare att Sverigedemokraterna "inte är ett vanligt parti". Förutom ovannämnda bidragsberoende anfördes en "hög brottsbelastning". Är detta något annat än en av media odlad myt? Finns några jämförande studier, som visar att brottsbelastningen är högre bland SD-företrädare än bland företrädare för de sju riksdagspartierna? Om sådana finns - varför har de inte redovisats?

DN lägger även Sverigedemokraterna till last att vara ett enfrågeparti. Som påstående är det i stor utsträckning sant. Men än sen?

Det rör det sig inte om en fråga, vilkensomhelst. Invandringen påverkar det mesta i vårt samhälle: demokrati, ekonomi, fysisk trygghet. Det är akut nödvändigt att Sverige lägger om kursen i invandringspolitiken!

Och där är SD - jämfört med alla de sju riksdagspartierna - ensamt om att se till svenska intressen.


Över till Yrsa Stenius, vår nya pressombudsman och tidigare ledamot av styrelsen för "psykologiskt försvar".

I Aftonbladet den 22/5 -07 hade hon en kolumn med rubriken "BÖRJAN TILL SLUTET FÖR SD":
 
" ...bekämpas populism bäst genom att granskas och bemötas. Där det släpps in luft och ljus i det offentliga rummet, där vädras också populismens mögliga dunster ut. Det har Mona Sahlin, som en av de första bland Sveriges partiledare, fattat.
 
Det finns emellertid ännu ett pålitligt sätt att bli av med grov populism vid sidan av att bemöta den. Det är att ge den makt, ... makt och ansvar har samma effekt på populistiska partier som solstrålar har på troll: de spricker.
 
Därför mottar jag med viss tillfredsställelse uppgifterna från riksmötet i Karlskrona om att Sverigedemokraterna nu lägger manken till för att bli 'ett vanligt parti' och att Jimmie Åkesson har börjat lägga sig vinn om en partiledarmässig apparition. Det är nämligen dessbättre början till slutet på Sverigedemokraterna, kanske inte som parti men som politisk outsider med mandat att prutta de andra partierna rätt upp i ansiktet."

".. det är fullt möjligt att Sverigedemokraterna i mer välkammad apparition kommer att marknadsföra sin invandrarfientlighet på ett mer försåtligt sätt i rumsrenare omskrivningar.
 
Personligen oroar jag mig inte över det. Det är nämligen inte fel att politiska uppfattningar som de flesta av oss inte omfattar för att vi finner dem tvivelaktiga ur många synvinklar, artikuleras bara de artikuleras på ett anständigt sätt.
 
Man kan inte fördöma människor för att de uttrycker åsikter som att invandringen och särskilt den misslyckade integrationspolitiken har ställt till många bekymmer i det samhälle de lever i - eller liknande åsikter.
 
Man måste ta reda på varför de tycker så och diskutera deras argument..."

Vad är det Yrsa Stenius egentligen skriver? Dimman ligger tät!

Är det så att:

A. Sverigedemokraterna tar upp verkliga problem, som behöver åtgärdas - för Sveriges skull?

B. Handlar det bara om pseudoproblem och missuppfattningar, som ska pratas bort?

I nåder kan Stenius gå med på att även invandringsfrågan diskuteras, under förutsättning att kritikerna uttrycker sig "anständigt" och "rumsrent".

En hal och hållningslös text, ägnad sprida dimridåer!

Ungefär vad man kan vänta sig från en maktens megafon och soldat i "psykförsvaret".