Med för att
påverka?
När Moderaterna,
ledda av Carl Bildt, och
Socialdemokraterna, ledda av Ingvar
Carlsson, i början av 1990-talet bestämde sig för
att baxa in Sverige i EU, då var argumentet - framförallt från
(s) - att Sverige skulle "gå med för att påverka".
Särskilt
väl har Sverige knappast lyckats att påverka inom EU, med undantag
av ett område: flyktingpolitiken.
När Storbritannien
under Tony Blair lade fram ett förslag om "Safe Haven", fick
han stöd att många andra EU-länder. Ändå stoppades
förslaget - framförallt genom
insatser från företrädare från Sverige.
Här skulle
det ha gagnat svenska intressen om "Sverige" inte hade
lyckats påverka EU!
Innebörden
av förslaget om Safe Haven är ju att asylsökande tas emot
i vissa randområden till EU, där de får stanna - skyddade
från förföljelse - i avvaktan på att deras asylansökan
prövas. Det skulle ge möjlighet till en bättre spridning
till olika EU-länder, det skulle också motverka missbruket av
asylinstitutionen.
Debatten kring
Göran Johanssons förslag om att skicka tillbaka asylsökande
borde åter aktualisera det brittiska förslaget. Invändningen
mot Johanssons förslag är ju att det skulle stå i strid
med åtaganden som Sverige har genom internationella konventioner.
Som redaktionen
för "SVT:s
"Argument" uttrycker saken: hans förslag var "stenhårt"
och "drastiskt".
Om systemet
med "Safe Haven" hade varit genomfört idag, så skulle
vi vara i ett helt annat läge. I den mån asylanter sökte
sig direkt till den svenska gränsen skulle de kunna sändas till
detta eller dessa trygga områden.
Det är
obegripligt att Sverige motsatte sig detta förslag!
Mot bakgrund
av detta "svenska" EU-agerande blir det samtidigt konsekvent att
svenska massmedia - inklusive "Fri television" - tiger om Safe-Haven-förslaget.