Två
paroller som de politiskt korrekta särskilt gärna använder
är:
1.
"Alla människors lika värde"
2.
Vi får inte ställa "grupp mot grupp".
Pk-iternas
egen praktik är ju den rakt motsatta. Genom sina prioriteringar ställer
de just grupp mot grupp - där det blir vi svenskar som får
stå tillbaka. Vi tillmäts inte samma värde som utlänningar.
Över
s.k. utsatta förortsområden har det formligen regnat pengar,
och regeringen Reinfeldt aviserar nya
särskilda satsningar på de "utsatta" invandrarna.
Samtidigt framkommer det att antalet fattigpensionärer i Sverige
uppgår till så mycket som 800.000!
Det talas
mycket om invandrares utanförskap i Sverige.
Mindre
talas om det utanförskap som de gamla i vårt samhälle
nu upplever!
Det ligger
i sakens natur att pensionärer i normalfallet inte finns med i arbetslivet.
Ofrånkomligt är också de funktionsnedsättningar
som följer med hög ålder. Vad vi här syftar på
är andra faktorer, som skiljer pensionärers situation idag från
den som gällde förr i tiden.
1.
Centralisering
Redan
bilsamhället och koncentrationen av handeln till stora köpcentra
ger längre avstånd. Detta drabbar dem som inte har möjlighet
att använda bil, inte kan cykla eller inte orkar gå långa
sträckor.
Denna
typ av koncentration har genomförts även av Postverket, som
helt lagt ned Kassaservice och nu har kvar bara ett fåtal ställen
för pakethantering. Detta inryms vanligen i butiker, där det
är trångt och möjligheter saknas att sitta ned medan man
väntar.
2.
Personalnedskärningar och ny teknik
Kontakter
på telefon, med företag och myndigheter, bygger alltmer på
automatisering, där man ska knappa sig fram efter olika alternativ.
Öppettider till t ex hälsocentraler skärs samtidigt ned,
så det blir svårt att komma fram.
Alltmer
slussas över till internet, en teknik som i praktiken inte är
tillgänglig för de flesta äldre.
3.
Konkurrensutsättning
Konkurrensutsättningen
inom t ex telefoni och på elmarknaden har resulterat i något
som närmast liknar en telefonterror med täta uppringningar av
offensiva försäljare, med ständigt nya erbjudanden. Det
blir svårt att orientera sig och jämföra alla alternativ,
särskilt för äldre.
4.
Hög personalomsättning
Inom
hemtjänsten är personalomsättningen så hög,
att de som tar emot sådan hjälp ofta får se ett stort
antal olika personer röra sig i sin bostad.
Detta
ger inte vara en känsla av främlingskap och otrygghet, det betyder
också en sämre service. Ingen av de ständigt roterande
hemhjälperna hinner ju lära känna vanorna och önskemålen
hos pensionären ifråga.
Hög
personalomsättning betyder att många av personerna har kort
tid både bakom sig och framför sig inom yrket. De har en svag
identitet som hemhjälper.
En effekt
av personalrotationen kan också bli att portkoder lätt kommer
i omlopp och blir tillgängliga för kriminella.
5.
Inkvoteringar
Då
befattningar tillsätts på etniska grunder mer än duglighet,
blir kvalitén i arbetet lidande i största allmänhet.
Det kan handla om attityden till arbetet, om yrkeskunnandet eller om förmågan
att kommunicera på svenska språket. Detta drabbar inte minst
en svag grupp som de gamla.
6.
"Mångkulturen"
Både
i och utanför arbetslivet talar idag fler människor dålig
svenska. Just äldre, som ofta har nedsatt hörsel, får
svårare att klara detta.
Den snabba
etniska omvandlingen av vårt samhälle, med en förändrad
stadsbild, innebär dessutom en särskild psykisk påfrestning
för dem som varit vana vid ett annat Sverige.
Medan
det för äldre invandrare är helt legitimt att önska
hjälp av personal från den egna etniska gruppen, som delar
samma kultur och talar samma språk, är detta inte tillåtet
för svenska gamlingar. Då blir det nämligen liktydigt
med "rasism".