"Många hävdar idag att rasism och invandrarfientlighet är på framväxt i Sverige, såväl som på många andra håll i Europa. Medierna är rika på konkreta illustrationer: dels handlar det om individuella mer eller mindre spontanta och organiserade våldshandlingar mot invandrare, deras bostäder, föreningslokaler och religiösa mötesplatser, dels om ökad synlighet av invandrarfientliga organisationer och politiska partier och deras medlemmar. Ramarna för den officiella politiska debatten om invandrare och flyktingar verkar också ha vidgats. Frågeställningar och åsikter som relativt nyligen betraktades som extrema och oacceptabla verkar ha blivit rumsrena och del av den officiella politiska debatten.
Å andra sidan reses krav på att 'samhället' och då framförallt politikerna skall ta sitt ansvar och bekämpa dessa ökande aktiviteter från det öppna, liberala, humanistiska, demokratiska samhällets fiender."
"Både rasisten och den främlingsfientlige vill... hålla sig själv och ofta också hela sin egen grupp skild från dem som de upplever och definierar som 'främmande' och 'annorlunda'. Anledningarna till detta avståndstagande är dock radikalt olika: för rasisten är avståndstagandet grundat i en ideologi om rasrenhet vilken kan, men inte behöver, åtföljas av känslor av ogillande, rädsla eller hat. Rasistens avståndstagande kan vara helt intellektuellt eller teoretiskt. En rasist kan utan motsägelse säga sig tycka om människor ur en viss grupp och samtidigt anse att de bör isoleras eller utrotas. Han/hon kan tycka att det är synd att man måste behandla dem på detta vis, men att man ändock måste göra det då de utgör ett hot mot den egna gruppens utveckling och mission i världen.
För den främlingsfientlige är avståndtagandet inte grundat i någon teori om rasrenhet utan i mer eller mindre starka känslor av obehag inför människor han/hon inte uppfattar som 'vi'. Känslornas grunder kan vara många och olikartade liksom de objekt de är riktade mot kan vara mer eller mindre klara för känslornas hysare. Inte sällan är det nog så att känslorna primärt är grundade i okunskap och osäkerhet.... Obehaget, oviljan och rädslan förs över från den egna oförmågan att hantera en situation till egenskaper hos de andra människorna. Allt enligt principen: det måste vara något fel på tomater eftersom jag inte gilla dem.
En självklar följd av dessa resonemang är att rasism och främlingsfientlighet, på grund av sina olika orsaker, måste motverkas och bekämpas med olika strategier. Generella bombmattor av information som urskiljningslöst riktar sig till alla grupper samtidigt är antagligen i bäst fall harmlösa."
Åke Sander kritiserar en av SOU 1989:13 ("Mångfald mot enfald") given definition på "rasism", då den håller sig till föreställningar om biologiska skillnader och därav följande olika människovärde. Han vill ha ett vidare begrepp:
" Vad jag i första hand tänker på är den på senare år allt vanligare typ av 'vi-dem'-dikotomisering (särskiljande eller uppdelning) som går under beteckningar som kulturell apartheid, ny-rasism, kulturell rasism, etnicism.
Detta är fenomen som, likt 'äkta' rasism, utmärks av att bygga på en ideologi, och i ideologin hävda att man med hjälp av särskiljande karaktäristika å ena sidan kan skilja människor från varandra och, å den andra, sammanföra dem till etniska grupper, folkslag, etc. vilka var och en har sin särart, samt att de särskiljande egenskaperna bestämmer andra egenskaper vilka ligger till grund för och legitimerar särskiljandet. Till skillnad från rasismen, som den är definierad av kommissionen, hävdar man dock dels att den särskiljande faktorn inte är ras, utan kulturella, etniska eller religiösa egenskaper, dels också ofta, men inte alltid, att de olika grupperna med sina specifika särarter är lika mycket värda.
Denna typ av teorier förnekar alltså existensen av en kulturell, etnisk eller religiös värdeskalla utefter vilken man kan mäta och rangordna olika kulturella eller etniska grupper. Vidare universaliserar man den princip den klassiska rasismen brukar reservera för sin egen grupp, nämligen att den har ett egenvärde, och att medlemmarna i den därför inte enbart har rätt (rättighet), utan även en skyldighet eller plikt, att skydda, vårda bevara och utveckla den och dess särart och renhet. Detta anser man istället gälla för medlemmarna i samtliga kulturella grupper vis a vis sina egna kulturer. Därtill lägger man den inom rasismen inte ovanliga puristiska tesen att kulturell och etnisk renhet är ett nödvändigt villkor för en kulturs eller etnisk grupps överlevnad, utveckling och framgång. Varje form av kulturell eller etnisk blandning måste därför bekämpas då det leder till de blandade kulturernas eller etniska gruppernas degeneration, förfall och undergång.
Att man hävdar detta dystra resultat av kulturell blandning beror på att man i sin ideologi dessutom har en 'teori' (inte sällan inspirerad av Herder) som säger att människogruppers kulturella särartsprofiler, i analogi med en människas i hennes biologi grundade personlighetsegenskaper, som intelligensnivå, färdighets- och begåvningsprofil i stort sett är konstanta och att det är en farlig illusion att tro eller hoppas att de motsättningar detta skapar kan överbryggas. Kulturell eller etnisk blandning är därför något varje kulturs gruppmedlemmar har plikt att förhindra. Därför bör olika kulturer och etniska grupper hållas isär. Andra kulturella grupper och dessas medlemmar betraktas alltså som ett hot mot den egna gruppen och dess utveckling och möjlighet att uppnå (historiska) självförverkligande."
"Följden av allt detta är att dessa grupper, som inte (i första hand) baserar sina argument på rasbiologiska föreställningar utan på extremt positiva värderingar av den (i teorin generaliserande) egna kulturella identiteten, kan definiera sig själva som icke-rasister samtidigt som de kan definiera t ex invandrare som främmande inkräktare. Och det, märk väl, utan att (åtminstone officiellt) vara fientligt inställda till dem eller vilja dem ont. Tvärtom. Det är ju till fördel för både dem och för oss att de kastas ut/förhindras att komma hit då de ju bättre kan odla sin traditionella särart i sin ursprungliga hemländer. Det gäller bara att få dem (liksom naturligtvis många av oss) att inse detta.
En mindre vanlig variant av denna typ av ny-rasism (eller vad vi skall kalla den) är en som bejakar alla fem för den klassiska rasismen ovan urskilda kriterierna utom just det att det är biologisk ras som är det särskiljande kriteriet. I stället opererar man med metafysiska eller historiskt-socialt konstituerade egenskaper som etnicitet, kultur och religion som bas för sitt särskiljande, värderande och särbehandlande."
"Rasism är en relevant beteckning på
1. varje föreställningssystem eller ideologi som
2. vill särskilja människor p.g.a. verkliga eller inbillade fysiska, metafysiska, socio-historiskt eller kulturellt förvärvade egenskaper av den typ som, väl förvärvade, individen har svårt att frigöra sig från och sammanföra dem till folkslag vilka
3. vart och ett har sin egen särart eller identitet som har egenvärde samt
4. att denna identitet enbart kan bevaras och utvecklas i en kulturellt, etc. homogen eller 'ren' miljö.
Om denna ideologi och strävan att bevara den egna kulturella eller etniska identiteten eller 'renheten', kopplas till
5. uppfattningen att de som från den egna gruppens synvinkel tillhör 'en främmande kultur' också utgör ett hot av något slag mot den egna gruppen och dess särart och identitet, och därför bör uteslutas eller isoleras, då har vi som jag ser det, både nödvändiga och tillräckliga kriterier för att med fog benämna detta föreställningssystem rasistiskt och dem som företräder och försöker sprida och implementera det rasister."
"Huruvida man bör reservera termen 'rasism' för ideologier som enbart använder den klassiska europeiska biologiorienterade rasismens kriterier för att hålla människor tillhörande olika grupper isär i rashygieniskt syfte, eller om man även vill använda den på ideologier som utifrån religio-metafysiska eller historiskt-kulturella kriterier av hexis-typ vill göra samma sak i kulturhygieniskt syfte kan naturligtvis diskuteras. Det är dock olyckligt att den senare typen av ideologier faller mellan maskorna i kommissionens begreppsnät."
"Givet: att det sedan närmare 50 år nu antagligen är mycket svårt att få politisk uppslutning bakom en rasistisk ideologi som bygger på den europeiska biologiska rasismens klassiska argument, att det däremot verkar gå relativt bra att få uppslutning bakom ideologier som är 'strukturellt' och 'funktionellt' mycket lika den klassiska biologiska rasismen, men som har bytt ut rasbiologiska karaktäristika mot kulturella, etniska, religiösa eller metafysiska karaktäristika som huvudsaklig grund för sin kategorisering, segregeringen och renhetssträvan, att samtliga varianter, enligt min mening, bör bekämpas och att det inte finns någon bra och allmänt accepterad alternativ term som har det rika, starka och för normativ-politisk debatt och mobilisering viktiga betydelsekomponenter som 'rasism' har och att man, vilket jag tror, inte kan finna några övertygande skäl mot en funktionalistisk typ av definition av 'rasism' ser jag nästan enbart fördelar med att använda 'rasism' i den ovan just föreslagna vida bemärkelsen.
'Rasism' blir då någon form av primärt funktionalistiskt, men ändock långtifrån substantiellt tomt, 'paraply-begrepp' som senare, med hjälp av olika prefix som t.ex. 'äkta', 'trettiotals', 'biologisk', 'etnisk', 'kulturell' eller 'religiös' kan preciseras i olika riktningar. Fortsättningsvis i detta inlägg kommer jag, där jag inte tror att det leder till missförstånd, att som samlingsnamn för alla prefix-rasismer utom den klassiska europeiska, biologifokuserade rasismen att använda termen 'ny-rasism'.
I den mån detta accepteras har vi en term som dels är relativt oberoende av någon speciell kultur, tradition och historisk epok, dels är i relativt god överensstämmelse med 'vanligt språkbruk'. Dessutom har vi inte frånhänt oss ett relativt effektivt politiskt vapen i kampen mot förespråkare för kulturell, etnisk och religiös segregationalism, purism och totalitarism.
Som jag vill se det är alltså 'vi - de' dikotomin, i kombination med idéer om gruppsärskiljande och grupp-purism rasismens varp. De kriterier man använder för att dikotomisera liksom de teorier, symboler, myter och uttryck som sedan slås in i denna varp kan variera. Den traditionella biologi-orienterade trettiotalsväven är sedan 1945 alltför politiskt och intellektuellt diskrediterad för att kunna användas just nu. Vi bör dock inte låta detta förblinda oss för det faktum att de nya trasor som nu av nya väveriarbetare slås in i den gamla varpen i allt väsentligt tjänar samma syften och därmed kan beskrivas som 'en ny rasism'.
Hur som helst: Definitioner är inte sanna eller falska utan i hög grad något man väljer givet syften och målsättningar. När nu 'fienden' (de vi - de dikotomister som uppfyller ovan skisserade fem kriterier) och 'målsättningen' (att bekämpa denna) är identifierade, och då jag anser mig gjort rimligt att med vetenskaplig heder i behåll kunna klistra termen 'rasism' på fienden oberoende av i vilken skepnad (biologisk, etnisk, religiös, etc.) hon/han uppenbarar sig, och då jag anser möjligheten till ett vetenskapligt någorlunda hederligt etiketterande av honom som 'rasist' är taktiskt-politiskt viktigt, skall jag i resterande del av detta inlägg hålla mig med just indikerade vida, funktionalistiska, definition av 'rasism'."
"Vi - de dikotomin i kombination med idéer om gruppsärskiljande och gruppurism utgör rasismens varp. De teorier, symboler, myter och uttryck som sedan slås in i denna varp kan variera. Gårdagens ras/jude kan, verkar det, lätt bytas mot religion/muslim. Fara är att vi är så fast i traditionellt biologi-rasismtänkande med dess mytologi, symboler och uttryck att vi inte ser att en 'ny rasism' med stora förtecken är under uppsegling. En rasism med åtminstone delvis annorlunda mytologi, symboler och uttryck, eller, om man så vill: nya trasor i gammal varp. Vi bör alltså inte förblinda oss för det faktum att de nya trasor som nu av nya väveriarbetare slås in i den gamla varpen i allt väsentligt tjänar samma syften och därmed kan beskrivas som 'en ny rasism'.
Varp finns. Trasor finns. Mönster finns. Än så länge är dock väveriarbetarna relativt få. Låt oss se till att de så förblir. Låt oss därför avslöja mönstren, bränna trasorna och ta ner varpen.
I detta projekt är det bra att, så att säga, börja gräva där vi står. En del av detta är att försöka göra oss medvetna om våra egna ofta vaga och grumliga uppfattningar och attityder i de frågor som ovan diskuterats."
