Ur Statsminister Anders Fogh Rasmussens tal vid Folketingets öppnande den 7/10 2003:
"Danmark står starkt. Vi är ett av världens bäst fungerande samhällen. Vi är respekterade i världen. Vi har mycket att vara stolta över. Men vi har också många utmaningar framför oss. Det råder bred enighet om att bevara och utveckla det danska välfärdssamhället. Men då ska vi också vara beredda till förnyelse, modernisering och reformer.
Danmark har många och stora möjligheter. De ligger där. Vi ska ta tag i dem.
Vårt största
pluspost är den enskilde dansken. Danskarna är ett flitigt folk.
Vi har ett välorganiserat, effektivt och stabilt samhälle. Genom
generationer har det skapats produktion, värden och kultur, som vi kan
vara stolta över.
Och dock kunde vi nå ännu bättre och större mål
och resultat.
Det kräver att vi ger mer frihet och ansvar till den enskilde. Och tror mer på, vad den enskilda människan kan.
Det kräver att vi ställer krav på den enskilde och visar konsekvens överallt i samhället. Och erkänner och belönar dem som gör en extra insats. Det kräver att vi ger en fair chans till alla. Och både pengar och hjärterum för omsorg för de utsatta grupperna.
Regeringen har punkt för
punkt beskrivit hur dessa förhållningssätt och värden
kommer att försöka omsättas i lagstiftning. Det framgår
av det regeringsprogram med omkring 200 initiativ som vi presenterade för
en dryg månad sedan."
"Vi ska ge plats till
initiativet och utveckla ett starkt näringsliv, som kan tillförsäkra
oss välstånd och välfärd i framtiden.
Då krävs att vi får mer dynamik i vårt näringsliv.
Vi ska lätta på byråkrati och kontroll för företagen.
De företag som har ordning på sakerna ska vi inte belasta med onödig
kontroll. De företag som inte har ordning på sakerna ska däremot
märka en skärpt kontroll."
"Vårt samhäll bygger på att var och en gör en positiv insats, och att en särskild insats blir erkänd. Omvänt ska den enskilde också märka konsekvenserna om man inte lever upp till sina förpliktelser. Den enskilde ska uppleva att det gäller 'något för något'. Det har under några årtionden varit alltför litet av att ställa krav och visa konsekvens.
I skolarna har kraven på ämneskunskaper sänkts. Kanske av rädsla för att raka kunskapskrav skulle vara till nackdel för de svagaste. Men skadeverkningarna är allvarliga..."
"Det finns bara en enda väg framåt. Vi ska skärpa oss. Vi ska helt enkelt vara ännu duktigare. Vi ska höja de kraven överallt i utbildningssystemet.
Vi ska inse att en viss portion kunskap är nödvändig. Under tre årtionden har det kastats smuts på kunskap. Den har uppfattats som svart skola, utantillärande och tragglandei.
Det är som om inlärning av ämnesfärdigheter har nedprioriterats till fördel för att sitta i ring och fråga: 'Vad tycker du själv?'
Det kan vara utmärkt att sitta i ring och diskutera och föra ett samtal med varandra. Men den första förutsättningen för att föra en meningsfyllt samtal är faktiskt att man vet vad man pratar om. Om okvalificerade åsikter blir lika gångbara som kvalificerad vetenskap, så slutar alltihop i tomhet och dumhet. Och om man är tvungen att slå upp i ett lexikon eller på Internet varje gång man närmar sig något konkret, så blir det ett något tungt samtal.
Vi ska inte ha svart skola. Vi ska tvärtom ha en levande skola med barn och ungdomar som kan tänka själv, bilda sig åsikter och kommunicera. Men också vet vad de pratar om.
Därför har vi genomfört reformer av folkskolan, gymnasiet, yrkesskolorna och universiteten. Därför vill vi genomföra löpande undersökningar av om det lärs det som ska läras.
Och vi vill belöna en extra insats. Ta bara ett exempel: Gymnasieelever ska leva upp till skärpta ämneskrav och inte skolka från skolan. .."
"Utlänningspolitiken präglades i många år av slapphet och brist på konsekvens. Och skadeverkningarna är allvarliga. Omkring hälften av invandrarna i Danmark är utan arbete och på bidrag. Det är betydande problem med integrationen i det danska samhället.
Vi ska ställa krav
och visa konsekvens i utlänningspolitiken. Den enskilde invandraren har ett stort
ansvar för att bli integrerad. De ska lära sig danska. Och de
ska acceptera de grundläggande värden som vårt samhälle
bygger på.
Vi ska göra det klart att i det danska samhället har kvinnor och
män lika rättigheter. Vi accepterar inte tvångsäktenskap.
Och vi erkänner inte att förtryckande familjemönster förklaras
och ursäktas med skillnader i kultur och traditioner. Det ska finnas
frihet till olikhet, men inte frihet till förtryck.
Vi ska inte acceptera att religiösa förkunnare här i landet motarbetar demokrati, frihet, respekt för människoliv och kvinnors jämställdhet. Och försöker förstöra integrationen av invandrare och flyktingar. Vi ska inte stillatigande se på hur barn i Danmark skickas på uppfostringsresor till utlandet och inte lär sig leva i det danska samhället.
Vi ska värdesätta och belöna de invandrare som gör en aktiv insats för integration. De som ger ett positivt bidrag till det danska samhället. De förtjänar den respekten att vi ställer krav på och visar konsekvens gentemot alla. Det är ju inte minst de som efterlyser mer fasthet och konsekvens från det danska samhället.
Vi har skärpt kraven på invandrarna, bl.a. vad gäller arbete och självförsörjning. I gengäld kan utlänningar som gör en extra insats för att bli integrerade, belönas genom att kunna ansöka om permanent uppehållstillstånd redan efter 5 år, mot normalt efter 7 år. Också här ska gälla: Något för något."
"Rättspolitiken präglades i många år av slapphet och brist på konsekvens. Och skadeverkningarna är allvarliga. En del unga kriminella har svårt att förstå den hjärtnupenheten att små-kriminalitet bara leder till varningar och åtalseftergift. De missförstår den mjuka signalen och den bristande konsekvensen från samhället. Och småkriminaliteten växer till större och grövre kriminalitet.
Vi ska visa konsekvens gentemot de unga kriminella. De ska veta klart var gränserna går. De ska märka konsekvensen mycket konkret om de överskrider gränserna. Och de ska märka det ögonblickligen.
Dessvärre startar den kriminella banan ibland i 12-13 års åldern. Den kriminella straffmyndighetsåldern är 15 år. Men det är missförstådd godhet om samhället reagerar först när den kriminella straffmyndighetsåldern är nådd. Även barn och unga under 15 år ska märka samhällets reaktion på kriminalitet märkbart och utan söl. De ska inte i fängelse, men in på särskilt utformade institutioner. Regeringen kommer att utvidga antalet platser i sådana institutioner.
Det ska vara färre
åtalseftergifter. Det ska vara förbjudet att bära kniv på
offentlig plats. Strafframen för grovt narkotikabrott ska höjas.
De som grips med olagliga euforiserande droger ska alltid minst ha bötesstraff.
Och vi ska föreslå att upprepad kriminalitet leder till skärpt straff.
I gengäld ska intagna som gör en extra insats för att komma
ur kriminalitet och utbilda sig, kunna uppnå tidigare villkorlig frigivning.
Något för något.
Alla människor ska ha möjligheter. Ingen ska avskäras från
ett gott liv för att man har vuxit upp under svåra villkor.
Regeringen vill bekämpa det negativa sociala arvet. Det finns i dag för
många barn, som inte får en fair chans till ett gott liv. Och
det finns barn och ungdomar vars talanger går till spillo. Barn från
socialt belastade miljöer ska ha bättre chanser i tillvaron.
Många års insats
för att bryta det negativa sociala arvet har slagit fel. Regeringen ska
därför följa en ny strategi.
Det finns en del som tror att det
bara är en fråga om pengar. Javisst, pengar till en målinriktad
insats är viktiga. Men pengar är inte allt. Det viktigaste bidraget
överhuvudtaget till att tillförsäkra alla barn en god start
är att de lär sig något. Kunskap och vetande är vägen
till att spränga det sociala mönstret."
För regeringen rör politik sig i hög grad om värden och en öppen debatt. Vi gör upp med det gammeldags tänkandet där politik reduceras till en fråga om budgetar, paragrafer och mer-av-samma.
Vi vill ha en öppen debatt med utgångspunkt i klara värden. Den nödvändiga förnyelsen av samhället ska gå hand i hand med trygghet. Nödvändiga reformer ska vara ordentligt förberedda. Vi ska förbereda dem i öppenhet och i dialog med befolkningen..."
"Regeringen har just tillsatt en välfärdskommission. Siktet är detsamma: Att förbereda den nödvändiga förnyelsen av välfärdssamhället. Att skapa öppen debatt för att få fram de nödvändiga besluten.
Målet är att säkra grundvalen för social trygghet och ett välfungerande välfärdssystem i framtiden. For att kunna finansiera välfärdsuppgifterna i framtiden är det nödvändigt att öka produktionen..."
"...Hög och ökande
sysselsättning är ett helt centralt mål för regeringen.
"För drygt två veckor siden röstade Lettlands befolkning med stor majoritet ja till medlemskap av EU. Det var den sista folkomröstningen i ansökarländerna. Vi är nu klara för den historiska utvidgningen av EU, som beslutades på toppmötet i Köpenhamn i december förra året.
Efter utvidgningen från 15 till 25 medlemmar behöver vi en ny uppsättning spelregler för samarbetet. De är innehållet i det nya förslaget till en författningstraktat för EU.
Det nya traktatet gör klart, vad EU är och vad EU inte är. EU är inte en federal stat. EU är tvärtom ett frivilligt samarbete mellan självständiga stater. Självständiga nationalstater, som har beslutat att lösa de uppgifter i gemenskap som de inte kan klara på egen hand.
Det är ett EU förankrat i folk och fädernesland.
Det nya traktatet kommer upp till folkomröstning här i Danmark, när det är färdigförhandlat. Det blir en avgörande folkomröstning. Inte bara om ett ny traktat, utan om själva Danmarks anknytning till EU... "
"...Det avgörande är att befolkningen får en fair och ordentlig möjlighet att ta ställning till både traktatet och undantagen..."
"Konkret föreslår
vi en modell där Folketinget från fall till fall tar ställning
till deltagande i det rättsliga samarbetet.
Jag har vid ett mycket tidig tidpunkt gjort klart att regeringen inte har
för avsikt att mildra utlänningspolitiken. Vi har avgivit klara
löften. Utlänningspolitiken ligger fast. Och den har bred uppbackning
i befolkningen."
Ja, Danmark har många och stora möjligheter. Det kräver att vi är ett öppet och utåtriktad samhälle. Öppna för intryck utifrån. Beredda att lära av omvärlden. Men också medvetna om vad vi själva kan och vad vi själva står för.
Ett starkt internationellt engagemang ska ta avstamp i ett starkt medvetande om dansk historia, dansk kultur och nationellt medvetande.
Vi danskar kan om vi vill."
"
Farväl till det verklighetsfrämmande systemtänkandet. Farväl
till den förstenade tankegången. Farväl till den politiska korrekthetens
stryptag.
Ja, det sker förändringar. Lyckligtvis. Det kulturella skifte som har ägt rum rymmer inte en utarmning, utan en berikning. Det borde inte utlösa svartsyn och surmulna miner. Utan tvärtom föda optimism och livsmod.
Mänskliga värden och det sunda förnuftet har vunnit insteg. Människan före systemet. Det sunda förnuftet före ideologin. Verkligheten före lösa teorier.
Låt oss utveckla ett samhälle, där vi ger den enskilda människa frihet och ansvar. Ett samhälle där vi ställer krav och visar konsekvens. Och ett samhälle där det finns plats för verksamhetslust och kreativitet.
Det finns ingen motsättning mellan att ställa krav på konsekvens och att ge plats till kreativitet.
Det finns ingen motsättning mellan att ha ordning på sakerna och att ge plats till det lekfulla.
Det finns ingen motsättning mellan ansvar och frihet.
Vi vill utveckla ett samhälle där vi erkänner, ser och belönar de som gör en extra insats.
Ett samhälle, där det finns bättre plats för företagare, privata initiativ och den frodiga fantasin.
Och där det finns hjälp och omsorg för de utsatta grupperna.
Vi inbjuder Folketingets partier till ett brett samarbete till gagn för Danmark.
Får jag föreslå att vi inleder Folketingets arbete med att utbringa ett leve för Danmark.
Leve Danmark!"
Talet i sin helhet finns publicerat i Jyllands-Posten: http://www.jp.dk/inland/artikel:aid=2052872:fid=9694
Inriktningen på den danske statsministerns tal är densamma som i filmen, "Är du Sverigevän?", som inte får visas i Öppna Kanalen.
