Ur Nyhetsmagasinet Danska Kommuner, nr 30 2003 :
"KRÄV MER AV FLYKTINGAR OCH INVANDRARE
Integrationsminister Bertel Haarder (V) vill få kommunerna att ställa mycket större krav på flyktingar och invandrare än de gör i dag. Samtidigt ska kommunerna stänga penningkassan om flyktingarna inte gör som de får besked om."
"Det låter litet som gammaldags uppfostran enligt devisen 'den man älskar, agar man'. Det ska ställas fler skarpa krav på flyktingar och invandrare och om de inte lever upp till dem så ska de inte få pengar från kommunen. Integrationsminister Bertel Haarder (V) menar att det är på tiden ..."
"- Det är kärleksfullt att stänga penningkassan för en flykting eller invandrare som gott kan arbeta men bara inte har kommit upp på morgonen. Det är kärleksfullt att stänga penningkassan för en som inte vill ta emot ett erbjudande om utbildning, som inte vill sköta ett arbete eller inte vill sköta sin danskundervisning. Det är kärleksfullt, för det får personen att öva in goda vanor, säger integrationsministern.
Han är bestört över det sätt som några kommuner idag tar sig an integrationen på.
Det är danskarnas slapphet som förstör integrationen. Flyktingar och invandrare står inte till arbetsmarknadens förfogande. Det måste vi konstatera. Men de får bidrag ändå. Det är ju en skandal. En katastrof för integrationen och välfärdsstaten. Det finns för mycket konsekvenslöshet när någon inte vill ta ett arbete, börja på en utbildning eller försummar danskundervisningen, säger Bertel Haarder.
Haarder anser att problemet inte är den attityd som asylanterna har när de kommer till Danmark, utan snarare den attityd som de mötts av från det danska samhället:
"- Det är en behandlarattityd. En attityd i riktning av att det är synd om dig, det är samhällets fel och du klarar ingenting. Man upplyses om sina rättigheter och inte sina plikter. Detta att man utgår från att människor är svaga, gör dem svaga, säger Haarder.
Som exempel nämner han taxiresor.
När flyktingar och invandrare kommer hit behandlas de genast som stackare, får hjälp med allting och packas in i tolkhjälp och färdtjänstbiljetter. Jag är så arg på alla de färdtjänstbiljetter som kommunerna delar ut till flyktingar och invandrare.
- Herregud, ge dem en tågtidtabell, en busstidtabell eller en cykel i stället. När de har kunnat hitta vägen från sina hemländer till Danmark, så kan de nog också hitta från Hilleröd till Kalundborg. Men det finns kommuner som låter människor åka taxi över stora avstånd. Ja, t o m människor som har bil får färdtjänstbiljetter."
Ministern säger sig vara less på alla "dåliga ursäkter för att människor inte kan komma i arbete ":
"Om en husägare behöver få sina väggar skrapade för att de ska målas, så är det ett bra arbete. Och muslimer har inget emot att arbeta med svin, skulle jag säga. Vi andra kan också arbeta med katter, men vi äter inte katter. Jag känner till kommuner där man inte vill anvisa flyktingar som är i integrationsperioden till städjobb. Det är ju helt förkastligt. Städjobb är ju perfekta i kombination med danskundervisning, eftersom de ligger utanför vanlig arbetstid. Jag känner också till kommuner som inte vill anvisa folk till bagerier för att man måste stiga upp så tidigt. Hälften av året är det mörkt när danskarna stiger upp, men vi gör det och det ska utlänningarna lära sig från första dagen. "
Det saknas inte möjligheter till arbete i Danmark, för den som vill arbeta:
" Jag har just blivit informerad om att det har fattats 600-700 anställda i städbranschen. Varenda en av dessa platser ska tillsättas omgående, om de inte redan är det. Därutöver saknas det slaktare, smeder, trädgårdsmästare och folk i lantbruket. Man hämtar hundratals säsongsarbetare från Central- och Östeuropa. Jag begriper inte att man inte kan hitta dem på språkcentret intill i stället. En minkuppfödare ringde till mig. Han hade fyra platser som han inte kunde tillsätta. Det kan inte vara rimligt, tänkte jag. De ska visserligen flå minkar en del av tiden, men någon måste ju flå minkarna. Det gör inget om man sköter, utfodrar och flår mink fyra timmar om dagen om man sen läser danska de sista fyra timmarna. När man kommer som ny och outbildad till ett land utan att kunna språket, så måste man finna sig i att ta en del enahanda, ofta smutsigare och ibland mer ansträngande arbeten som inte är särskilt bra betalda, säger Bertel Haarder. "
"- Så måste det vara i Danmark. Nu har vi blivit ett multietniskt samhälle med eller mot vår vilja. Det finns många med dåliga kvalifikationer och svaga språkkunskaper. Om de ska komma i arbete så blir det nödvändigtvis med något av det sämsta arbeten som finns. Det kan inte vara annorlunda. "
"Vad gäller danskundervisningen är budskapet klart. Undervisningen får aldrig hindra jobbet.
Det står i integrationslagen. Jag har själv skrivit det. Jobbet ger ofta bättre språkkunskaper än vad danskundervisningen gör. Man ska ut bland danskar. Även dåliga jobb där man arbetar isolerat från danska kolleger får undervisningen inte lägga hinder i vägen för. För endast det att man går till jobbet på morgonen ger respekt hos grannarna, mot det stilla förakt som finns för alla utlänningar som går runt mitt på förmiddagen, som om de har en stor skylt på magen där det står 'Jag är en belastning för det danska samhället ', säger Bertel Haarder. "
Haarder kritiserar även läkare:
" Dessvärre är läkarna ett problem. En del skriver ut för många läkarintyg. Jag vill uppmana till att man gör som i de kommuner som har sakkunniga läkarkonsulenter. Här förkastar man helt enkelt läkarintyg om de inte är värda pappret som de är skrivna på. Det finns dessvärre några få läkare som strör för många läkarintyg omkring sig, och man måste förstå att utlänningar inte har samma bromsmekanismer som danskar. En utlänning kan ju få uppfattningen att om man bara kan få ett intyg så är det OK att man simulerar. Varje gång jag besöker kommuner så får jag höra om läkarintygens undergrävande verkan på integrationspolitiken, säger Bertel Haarder.
Arbetsmarknadsministern är i färd med en reform på området och Bertel Haarder hoppas att den kommer att dämma upp problemen med läkarintygen. "
Folkskolan anser han vara alltför slapp:
" Den andra generationen lär sig för litet i skolan och får aldrig en utbildning. Enligt internationella undersökningar skiljer Danmark ut sig genom att det inte sker någon förbättring i skolkunskaperna från första generationen till den andra. Det har gått i stå i Danmark. Det går inte framåt som det gör i andra länder. Det hänger ihop med, att vår skola är lika slapp och konsekvenslös som vårt sociala system. Utlänningarna sugs ned av det. Om det gör detsamma om de presterar bra eller ej, så finns det en tendens till att de sjunker ned. Liksom de sugs ner om det gör detsamma om de går arbetar eller ej. Det saknas målinriktning i skolan. Man konstaterar inte i tillräcklig grad om eleverna har lärt sig vad de ska, så att man kan ingripa om de inte har det. Det går särskilt ut över invandrarbarn. De blir dessvärre inte hjälpta av den danska skolan, trots all den specialundervisning som finns. Specialundervisningen pågår dessvärre ofta under undervisningstiden, vilket är hopplöst. Den ska givetvis pågå i form av extra lektioner, säger Bertel Haarder.
Han föreslår också läxhjälp till andragenerationsinvandrare på fritids, eventuellt av frivilliga.
Skolan är viktig. Om de får en bra start finns det större chanser till utbildning och jobb senare. Det mest tragiska exemplet är de unga turkar som utgör den allra största gruppen. Bara 26 procent får någonsin en utbildning. Det är ju en ren katastrof och vi känner väl till orsaken. I stort sett alla turkiska barns föräldrar är familjeåterförenade och språket i hemmet är därför bara turkiska. Barnen kommer till skolan i fem-sexårsåldern utan att kunna danska. "
