Ur krönika i Jyllands-Posten den 13/10 -03. Författaren är Erik Bonnerup, ordförande för Tänketanken om utmaningar för integrationsinsatsen i Danmark. Rubrik: "FÖR MÅNGA INVANDRARE FALLER BORT".
"Många invandrare och deras efterkommande börjar på en utbildning, men fullgör den inte. Tänketanken håller på att analysera utlänningars väg genom det danska utbildningssystemet och beskriver här några av de nu tillgängliga resultaten.
Tänketanken har ställt upp sju mål för vällyckad integration av utlänningar i Danmark. Ett av de viktigaste är att invandrare får en utbildningsnivå som gör det möjligt för dem att klara sig på arbetsmarknaden, samt att deras barn, de efterkommande, uppnår samma utbildningsnivå som danskar och ett arbete som motsvarar deras utbildning.
Därför har vi i Tänketanken börjat kartlägga utlänningarnas utbildning. Dessvärre tecknar de tillgängliga resultaten av denna kartläggning inte någon positiv bild av integrationen. Allt för många unga invandrare och efterkommande från de mindre utvecklade länderna får vare sig en ungdomsutbildning eller en vidareutbildning, särskilt p g a att de ofta avbryter den utbildning som de har börjat på.
Omfattningen av dessa problem kommer att öka om inte utvecklingen vänds. Det kommer nämligen långt fler efterkommande mellan 16 och 24 år: Tänketanken har beräknat att denna grupp kommer att vara nästan fördubblad 2021.
Den låga utbildningsnivån bland invandrare och efterkommande är inte enbart ett problem för dem själva, utan också för vår gemensamma framtida välfärd. Invandrare och efterkommande kommer framöver att utgöra en stor del av befolkningen i den arbetsföra åldern. Det kommer att få märkbara konsekvenser för välfärden om inte utbildningsnivån för denna grupp höjs, så att deras möjligheter till sysselsättning ökar. Tidigare - försiktiga - beräkningar utförda för Tänketanken visar att bristande integration från år 2005 kan komma att kosta det danska samhället över 23 miljarder kronor om året. "
"Den bild som vi på detta sätt kan teckna av invandrares och efterkommandes utbildningsmönster visar ett tydligt - och oönskat - mönster.
Det första steget i utbildningsbanan efter grundskolan är att börja på en ungdomsutbildning. Här går det någorlunda för de efterkommande och de invandrare som har kommet till Danmark i förskoleåldern. Denna grupp börjar på en ungdomsutbildning (antingen gymnasiet eller en yrkesutbildning, t ex. snickare eller mekaniker) i litet lägre grad än unga danskar. Det gäller således för gott 80 procent i denna grupp, medan det gäller för knappt 90 procent av de danska ungdomarna.
Nästa steg i utbildningsbanan är att fullgöra en ungdomsutbildning. Detta visar sig vara ett utpräglat problem för efterkommande och de tidigt ankomna invandrarna - var tredje i denna grupp faller bort från sin ungdomsutbildning, medan det "bara" gäller för var femte av de danska ungdomarna. Bortfallet är alltså 50 procent större bland invandrare och efterkommande än bland danska ungdomar.
Bortfallet är störst på yrkesutbildningarna. Knappt 60 procent av invandrarna och efterkommande fullgör inte den yrkesutbildning som de har börjat på. Och bara ganska få av dem som faller bort, fullgör senare en annan ungdomsutbildning. I jämförelse är det var tredje dansk som inte fullgör en yrkesutbildning, dvs. bara hälften så många.
Den tredje gruppen i undersökningen - invandrare, som har kommit till Danmark litet senare, dvs. i åldern 6 till 12 år - har ännu mer uttalade problem i utbildningssystemet. I denna grupp är det nästan var tredje som inte börjar på en ungdomsutbildning under loppet av tre år efter avslutad grundskola. Bortfallet är också markant för denna grupp. Bland de knappt 70 procent som faktiskt börjar på en gymnasial eller en yrkesutbildning faller mer än 40 procent bort. Bara helt få av dem fullgör senare en annan ungdomsutbildning.
För det begränsade antal invandrare och efterkommande som har avslutat en ungdomsutbildning, går det dock bättre än för danskarna, när det rör sig om att börja på en vidareutbildning. Medan knappt var tredje dansk med en ungdomsutbildning fortsätter på en vidareutbildning under loppet av två år, gör det samma sig gällande för ca hälften av invandrarna och för knappt 60 procent av efterkommande med en ungdomsutbildning.
Men också på vidareutbildningarna är det större bortfall bland unga invandrare och efterkommande. Siffrorna visar att medan var åttonde dansk faller bort från sin vidareutbildning är det dubbelt så många invandrare och efterkommande, nämligen var fjärde. Det ska dock sägas att undersökningens siffror om bortfall på vidareutbildningar är något osäkra, då gruppen invandrare och efterkommande är så ung att det bara för mindre delen är möjligt att avgöra om de fullgör eller faller bort.
Det utbildningsmönster som här har tecknats för invandrare och efterkommande är genomsnittligt och täcker över stora skillnader mellan de olika utländska nationaliteterna. De turkiska och libanesiska ungdomarna klarar sig sämst på ungdomsutbildningarna bland de fem största nationaliteterna, medan pakistaner, iranier och vietnameser klarar sig bäst. Bland turkar och libaneser är det således bara omkring 70 procent som börjar på ungdomsutbildningar, och bland dem faller nästan hälften bort.
Bortfallet på yrkesutbildningarna är dock markant högre för alla utländska ungdomar, oavsett nationalitet, jämfört med danska ungdomar.
Resultatet av detta utbildningsmönster är att där ca 70 procent av danskarna inom undersökningens tidshorisont får en utbildning - dvs. antingen en gymnasial, yrkes- eller vidareutbildning - är det bara drygt 50 procent av efterkommande och de invandrare som har kommit till Danmark innan de fyllde 6 år. Bland invandrare som har kommit till Danmark i åldern 6 till 12 år är det under 40 procent som får en utbildning.
I dag vet vi dessvärre inte mycket om orsakerna till att så många av de unga avbryter sin utbildning. Tänketanken kommer i sitt vidare arbete att försöka belysa i vilken omfattning socialt arv, etnisk tillhörighet och det att bo i ett belastat bostadsområde påverkar bortfallet på utbildningarna. Det är dock också viktigt att klarlägga vilka andra orsaker det finns till det bristande fullgörandet. Tänketanken vill i det sammanhanget höra de unga invandrarnas och efterkommandes egna förklaringar samt erfarenheterna från deras lärare och andra nyckelpersoner.
Tänketanken hoppas att mot bakgrund av den kunskap som vi härigenom får kunna bidra med förslag till hur vi kan få fler invandrare och efterkommande säkert igenom utbildningssystemet..."
Inrikesministern tillsatte i november 2000 en Tänketank om utmaningar för integrationsinsatsen i Danmark.
Tänketankens medlemmar:
Direktör Erik Bonnerup (ordförande) - Professor Niels Kärgård - Professor Poul Chr. Matthiessen - Direktör Ib Dam Schultz och Socialdirektör Jane Torpegaard.
Tänketankens rapporter är tillgängliga i html här från departementets hemsida, men kan också köpas i bokform genom hänvändelse till danmark.dk - nätbokhandel (tid. Statens Information) på tel. 33 37 92 28 eller email: sp@itst.dk