Wanja Lundby-Wedin har nu valts till ny ordförande för Landorganisationen - den första kvinnan på posten. Detta blev givetvis uppmärksammat i media och på TV-skärmarna kunde vi se hennes första ord förmedlas, efter att hon blivit vald.
Lundby-Wedins första ord handla om "alla människors lika värde". Detta var vad hon kände särskilt djupt för.
I och för sig skulle detta inte vara något att invända mot, inte från oss från Blågula Frågor - det är ju också vår position. Men med kännedom om det politiskt korrekta sammanhang i vilket detta uttalande gjordes vet vi att sådana ord får en vidare innebörd.
Just "alla människors lika värde" har blivit till en form av stridsrop för de generösa och toleranta. Den innebörd man i praktiken ger uttrycket är att det ska råda en slags global allemansrätt till Sverige. Alla människor ska ha rätt att komma hit och alla ska genast kunna göra anspråk på fulla bidrag.
Häri ligger dessutom en inkonsekvens och ett hyckleri, eftersom man i praktiken bara bekymrar sig för de människor som tagit sig till Sverige. De miljoner och åter miljoner av nödlidande i u-länderna lämnar man i sticket.
Detta är nu övertydligt, när man framhåller vilka fantastiska resurser många av "flyktingarna" är. Skulle inte dessa välutbildade människor behövas bättre i sina egna länder, för att avhjälpa nöden där?!
I praktiken kan stridsropet "alla människors lika värde" vara ett ställningstagande för de relativt starka gentemot de mest utsatta.
