Ungdomsmorden avlöser varandra. Ibland är det mer eller mindre rasistiska dåd, ibland är det kriminella uppgörelser, ibland är bara fråga om en vresighet som slagit över.

Hur hantera detta i media?

Här framträder nu ett mönster. Med automatik släpper man fram ett par personer, som är garanterat politiskt korrekta och som ger de önskade (bort)förklaringarna. Likt seriefigurer dyker de upp: Jerzy Sarnecki, Mikael Lundh och möjligen någon till.

Offren varierar - ibland är de etniska svenskar, ibland har de utländsk bakgrund. Mördarna har dock med få undantag utländsk bakgrund: de är själva födda utomlands eller någon av deras föräldrar har det.

Hur förklara detta?

En näraliggande slutsats skulle ju kunna vara att här finns en koppling till den förda invandringspolitiken.

Det senaste mordet var det i Vårberg i början av april 2001, där en ung man med utländsk bakgrund stack ihjäl en annan ung man med utländsk bakgrund. "Våldet var väntat i Vårberg" löd DN:s rubrik. "Stora gängbråk uppstår varje månad" förkunnade en rubrik i Metro."Ingen var förvånad" över det som skedde, förklaras det i flera nyhetsartiklar. Det fanns så mycket av aggressivitet och frustration, så många kriminella gäng och unga män med låg tröskel för att tillgripa våld.

Metro en 6/4 -01:

"Mikael Lundh vid länskriminalens integrationsgrupp anser att polisen får ta på sig en stor del av ansvaret. Enligt Lundh handlar det inte om resurser utan om arbetssätt.

- Det är en klassfråga och fattigdomsproblem och polisen vill inte ta itu med det, säger han."

Antag att vi ger Lundh rätt i att det är "en klassfråga och ett fattigdomsproblem". Detta är inte polisens ansvarsområde, det är regeringens och riksdagens, partiernas och politikernas. Ytterst blir det medborgarnas ansvarsområde. Här krävs alltså ett aktivt medborgarskap...

Sverige har ju även tidigare haft klass- och fattigdomsproblem. Detta resulterade ändå inte i denna form av lättvindiga mördande. Något annat moment måste ha tillkommit, det handlar om en kulturell förändring.

Då kan Lundh möjligen hävda att det rör sig om en svårare form av underläge för dagens underklass, då ett etniskt moment tillkommit. I så fall har han kanske rätt - men då finns inte desto mindre en koppling till den omfattande invandringen.

Till detta kommer att det inte är helt sant vad Lundh påstår, om fattigdom som orsak. Åtminstone en av de inblandade i Vårbergmordet hade anställning som arbetsledare.

Mikael Lundhs budskap är ett hopplöshetens budskap. Förövarna är bara offer, utan eget ansvar. Allt är ett diffust "samhälles" fel. Hur ska det då kunna bli en förändring?

Blågula Frågors linje är:

1. Minska invandringen radikalt.

2. Ställ krav på anpassning och motprestationer från dem som får stanna i Sverige (t ex att de är med och tar ansvar för sin egen språkinlärning och för sina barns skolgång).

3. Ändra kriminalpolitiken och möt brottslingar med omedelbara och påtagliga reaktioner, oavsett deras ålder.