Norra Magasinet

TV-programmet Norra Magasinet tog den 7/10 2000 upp invandringen. Budskapet var att invandringen var för liten och tre moment i programmet kan noteras:

 

1. Jämförelse

Med statistik kan man som bekant bevisa mycket. När man ska ge en bild av dagens invandring till Sverige, och jämföra bakåt i tiden - vilket år ska man välja som utgångspunkt?

Norra Magasinet valde att jämföra inte 10 eller 20 år tillbaka i tiden. Nej, man valde att jämföra invandringen år 1999 med invandringen 5 år tidigare. Man hamnade då på 1994.

Just 1994 har även tidigare varit det år som journalisterna valt som jämförelseår. Anledningen är uppenbar - det var ett helt extremt toppår. Jämfört med år 1994 kan man garanterat bevisa att invandringen har minskat.

1994 var antalet asylsökande till Sverige drygt 84.000, 1999 var det drygt 11.000.

Antag att man istället gått 10 år tillbaka i tiden, och jämfört med 1989 (som också var ett toppår). Då hamnar man på drygt 30.000.

Men antag att man hade gått tillbaka så långt som det finns uppgifter att få, till år 1983. Då var antalet asylsökande 3.300.

Jämfört med både 1997, 1996 och 1995 var antalet asylsökande också högre 1999.

Den mest hederliga jämförelsen är naturligtvis att jämföra med ett genomsnitt över en tidsperiod. Då ska man finna att antalet asylsökande år 1999 låg under genomsnittet för 90-talet som helhet.

Ser man till beviljade PUT (permanenta uppehållstillstånd) åt människor som sökt asyl blir bilden ungefär densamma.

2. Inte hela bilden

Men här har vi alltså talat bara om asylsökande. Det ger verkligen inte hela bilden!

Norra Magasinet nämnde ingenting om anhöriginvandringen, som under många år utgjort 55-60% av den totala utomnordiska invandringen (den som kräver särskilt PUT).

Hade Norra Magasinet för 1999 återgivit siffran för det totala antalet PUT istället för bara PUT åt asylsökande skulle man ha fått ange cirka 38.000 istället för cirka 5.000.

Till bilden hör att man presenterade sin siffra 5.000 så att tittarna gavs intrycket att det avsåg samtliga PUT för 1999. Närmast en lögn, således.

3. Frågeställning om läkarbehov

Till sist gavs stort utrymme åt en kvinnlig läkare från Azerbadjan som sökt asyl, fått avslag och nu vägrade att lämna Sverige. Norra Magasinets tes var att Sverige behövde läkare, således borde hon få stanna, av arbetsmarknadsskäl.

Den fråga som Norra Magasinet här inte ställde var varför Sverige har brist på läkare.

Beror det på en medveten strypning av just läkarutbildningen?

Eller beror det på att vårt utbildningssystem nu så till den grad raserats (inte minst genom effekterna av invandringen) att det inte förmår frambringa tillräckligt många läkare?

Kanske handlar det om en läkarbrist bara regionalt, i glesbygder?

Vad säger i så fall att invandrade läkare skulle föredra att bosätta sig i Norrland? Erfarenheterna av den hittillsvarande invandringen pekar ju mycket starkt på att man föredrar storstadsområden!