Vilken betydelse kommer sammansättningen av den svenska riksdagen att ha efter valet 2006? Klart mindre än idag, om den nya grundlagen för EU går igenom. Då blir nämligen EU:s lagstiftning överordnad det enskilda medlemslandets.
Borde inte en så viktig fråga som huruvida Sverige ska ansluta sig till denna nya EU-grundlag helt självklart blir föremål för en folkomröstning?
Så anser inte Socialdemokraterna, brända av resultatet i EMU-omröstningen, då folket ju "röstade fel".
Inte heller de fyra bogerliga partierna - moderaterna, folkpartiet, kristdemorkaterna och centern - vill veta av någon folkomröstning i frågan.
Endast Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill ha en folkomröstning.
Maud Olofsson, (c) argumenterar att frågan ska diskuteras ordentligt, diskussioner där många ska få deltaga. Bara som en form av terapi, tydligen, eftersom det sedan ändå ska vara riksdagen som beslutar, och vad man då kommer att besluta står redan klart. Varken (s) eller något av de borgerliga partierna kommer ju att ändra sin position i frågan efter en diskussion bland folk i allmänhet.
Jonas Sjöstedt (v) skriver i DN den 21/12 -04 något högintressant i sammanhanget:
"...När man inte ställer frågan slipper man höra svaret.
Regeringen, liksom moderaterna, argumenterar för ett i grunden mellanstatligt EU. Med den föreslagna konstitutionen tar EU ännu ett stort kliv i motsatt riktning. Genom att EU-parlamentet ges mer makt med beslutande på 48 nya områden och att vetorätten i rådet avlägsnas på flera områden ökas överstatligheten kraftigt. Dessutom kan vetorätten i framtiden avlägsnas på ännu fler områden utan att konstitutionen behöver ändras. Det försvagar på ett avgörande sätt de nationella parlamentens ställning, eftersom de måste godta formella ändringar av konstitutionen. Genom den nya maktfördelningen stärks också de stora ländernas makt på små staters, som Sveriges, bekostnad.
Med den föreslagna konstitutionen görs EU till en militär allians. Genom en solidaritetsklausul förpliktigas vi att, med alla medel, försvara andra EU-länder vid angrepp. En sådan klausul är själva kärnan i en militär allians. Det slås också fast att EU ska få ett gemensamt försvar, i tidigare fördrag stod det att EU kan få ett försvar.
I konstitutionen finns också ett krav på militär upprustning inskrivet, något som torde vara unikt för en grundlagstext. Upprustningen ska övervakas av den försvarsmaterielbyrå som ska inrättas. Utvecklingen av EU:s insatsstyrkor ska fortsätta. De utrustas för full strid, inte bara för fredsbevarande insatser. De kan enligt konstitutionen sättas in utan mandat från FN:s säkerhetsråd. I teorin är centerpartiet och socialdemokraterna för fortsatt svensk militär alliansfrihet, i praktiken är de på väg att avskaffa den."
"Konstitutionen kräver avregleringar, inte minst på tjänsteområdet. Det tjänstedirektiv som socialdemokraterna kritiserar häftigt för dess antifackliga och antisociala effekter har fullt stöd i den nya konstitutionen. Konstitutionen är en ren beställning på fler förslag till avregleringar från EU-kommissionen.
Även EMU-frågan regleras i förslaget till konstitution. Trots att majoriteten av svenska folket röstade nej till EMU för ett drygt år sedan har regeringen under förhandlingarna inte ens försökt få ett riktigt undantag från den gemensamma valutan. Sådana undantag har endast Danmark och Storbritannien. I stället är det EU:s ministerråd som, med kvalificerad majoritet, i framtiden avgör när det är dags för oss att avskaffa vår valuta och införa euron... "
"Det finns fortfarande en möjlighet för oss som vill ha en folkomröstning i frågan att ge väljarna makt över den. 35 ledamöter i riksdagen kan begära misstroendevotum mot den sittande regeringen. Regeringen faller om en majoritet av riksdagens ledamöter röstar emot den. Vänsterpartier har tillsammans med miljöpartiet fler än de 35 ledamöter som krävs för att lägga förslaget. Genom ett sådant votum får regeringen välja mellan att gå med på en folkomröstning eller att riskera att falla.
Om regeringen fälls kan den inte återkomma med mindre än att den går med på kravet om folkomröstning, annars blir det nyval. Blir det nyval kan väljarna genom att rösta in minst 25 procent ledamöter som är emot förslaget till konstitution, förhindra att riksdagen antar förslaget. Det skulle i så fall i praktiken innebära att en folkomröstning tvingas fram. De borgerliga partierna kan rimligen inte förväntas rädda en socialdemokratisk regering som de annars alltid säger sig vilja fälla och ersätta.
Vänsterpartiets mål kan inte vara att fälla en socialdemokratisk regering som vi samarbetar med och därmed riskera en borgerlig majoritet. Men vägran att gå med på folkomröstning ger oss, som jag ser det, inget annat alternativ än misstroendevotumet. Förslaget till konstitution är så allvarligt och långtgående att det måste gå till folkomröstning. Vi har heller inget att frukta av ett nyval som handlar om just den frågan."
