"VARFÖR ÄR DET SÅ TYST OM EU:S POLITIK?"
Så löd rubriken till artikel av Anna Hedh i tidningen Hela Gotland den 21/9 -08.
Hedh är EU-parlamentariker och ordförande för socialdemokratiska EU-kritiker.
Hon skriver:
"Trots att riksdagen snart ska ta beslut om EU:s nya grundlag,
Lissabonfördraget, är det alldeles tyst. Även om nu inte svenska
folket är betrodda att folkomrösta om en så viktig fråga,
så borde ju åtminstone de som ska ta det viktiga beslutet, debattera
och informera folket om frågan och dess innebörd. Men inte, partierna
och riksdagsledamöterna är knäpptysta.
Den 12 juni röstade det irländska folket nej till Lissabonfördraget.
För att ett fördrag ska godkännas måste varje EU-land
säga ja till det. Det irländska folkomröstningsresultatet
borde ha inneburit att Lissabonfördraget faller. Trots det har ratificeringsprocessen
i de övriga medlemsländerna liksom i Sverige, fortsatt vilket är
odemokratiskt och en skymf mot irländska folket."
Men EU väljer
att - trots Irlands nej - gå vidare som om ingenting har hänt,
konstaterat Anna Hedh:
"Observera att man
inte gjorde det när fransmän och holländare röstade nej.
Det visar att små stater, såsom Irland och Sverige, kan köras
över även i andra frågor i framtiden. Detta
har Sveriges regering och opposition gemensamt ställt sig bakom, då
de inte har åberopat, att det inte är acceptabelt med olika spelregler
för små och stora medlemsländer.
Lissabonfördraget innebär en massiv överföring av makt
till EU och dess institutioner. På centrala områden, såsom
straffrätten, inskränks Sveriges självbestämmande. Unionen
skulle få karaktären av en militärallians.
Unionsrätten överordnas formellt Sveriges grundlag. EU får
i praktiken en president och en utrikesminister med stora befogenheter att
styra över medlemsländerna. Lissabonfördraget leder alltså
till inskränkning av Sveriges självständighet och möjlighet
att tala med en egen röst i världen."
Det har anförts att Irlands befolkning utgör en så ytterst liten andel av den totala befolkningen inom EU, och att det därför inte blir demokratiskt att låta irländarna ensamma fälla förslaget till ny EU-konstitution.
Men irländarna är
det enda folk som tillåtits rösta i frågan. Om Irland - som
gynnats mer än kanske något annat land av sitt EU-medlemskap -
sagt nej, då skulle resultatet av folkomröstningar i andra EU-länder
förmodligen bli detsamma, och än tydligare.
|
|
