"Expo är försiktig med namnpubliceringar. Huvudsakligen rör det personer som själva valt offentligheten genom att vara talesmän för extrema partier...och skriva artiklar i rasistisk press." Så skriver Exporedaktören Andreas Rosenlund i DN den 13/3 -97.
Vi två tillhör dem som fått våra namn - och även porträtt - publicerade i Expo. Det skedde i nr 3/96, som gick ut miljonupplaga med Aftonbladet och Expressen den 10 juni -96. Sedan dess ligger detta också ute på Internet hos Expo - namn och porträtt, kombinerat med anklagelser om flyktingfientlighet mm.
Själv aktar sig Rosenlund noga för att visa sitt ansikte på bild. Av säkerhetsskäl, får man förmoda. Men är det helt riskfritt för oss att hängas ut på detta sätt? Rosenlund skriver nu om hur det finns anarkistgrupper som är extrema.
Faktum är att två veckor efter kvällstidningarnas Expoutskick fick en av oss sin husvägg sprayad med hotelser. Nyligen skedde detta på nytt. Kopplingen till hetsen i media är i båda fallen uppenbar.
Namnpubliceringarar i Expo gäller "personer som själva valt offentligheten", skriver Rosenlund. Javisst, fattas bara! Det är ett nederlag för demokratin, om den som vill verka politiskt måste ha hemlig adress, om människor inte vågar underteckna insändare med namn, osv. Vi vill slå vakt om det öppna samhället!
Är vi då inte "extrema", "rasistiska" osv? Egentligen är det inte vår sak att svara på detta. Bevisbördan borde helt ligga på den - dvs Andreas Rosenlund - som använder denna typ av begrepp om oss:
1. Vad lägger han in i begreppen?
2. På vad sätt svarar våra ståndpunkter mot dem?
Blågula Frågor är inte invandrarfientlig, vi är inte ens emot invandring. Vi vill bara slå vakt om en reglering av invandringen - en politik som samtliga riksdagspartier formellt står bakom, men som inte tillämpats under det senaste decenniet.
Andreas Rosenlund skriver också om vikten av att få försvara sig, när man blivit angripen. Bra. Den som ger sig in i en debatt får räkna med att kunna bli angripen, men att sedan nekas rätten att försvara sig - det är allvarligt! Något intresse för att själv ge oss genmäle i Expo visade dock Rosenlund först efter ingripande från Pressombudsmannen.
Rosenlund har tidigare sagt att Expo inte tar ställning i sak, vad gäller flykting- och invandringspolitik. Ändå klassar han oss som "flyktingfientliga". Har han då inte tagit ställning i sak?
NÄR EXPO TAR SIG RÄTTEN att sätta dessa etiketter på andra människor, när man gör sina klassningar och rubriceringar, så fyller det naturligtvis en funktion. Den är att ange gränserna för det politiskt korrekta. Vissa röster ska tystas, och i den mån de inte låter sig tystas ska de isoleras, så de ändå blir ofarliga.
Parallellen till det kalla krigets USA är slående. Samma funktion som ordet "kommunist" fyllde för Joe McCarthy fyller ordet "rasist" för Expo. Det handlar i båda fallen om en svart-vit världsbild, om en uppdelning av människor i två kategorier: onda och goda. I båda fallen används guilt-by-association.
Paradoxalt kan synas, att den tidskrift för vilken ett sådant pådrag gjordes förra året i det fria ordets namn i själva verket har som främsta funktion att begränsa den demokratiska debatten.
DESSA RADER SKRIVS i en situation då konsekvenserna av den förda invandringspolitiken blivit mer uppenbara än någonsin. Vi behöver väl här inte trötta med någon uppräkning.
Bakom den förda politiken har funnits de bästa intentioner, ändå har det blivit så fel. Med facit i hand kan konstateras att det inte räcker med godhet, med ett stort hjärta. Också hjärnan måste vara inkopplad, också för kritiska frågor och invändningar måste finnas utrymme.
Hade vårt samhälle på ett tidigt stadium kunnat få en öppen och ärlig debatt om både flykting-, invandrings- och invandrarpolitiken, då skulle det förmodligen aldrig behövt gå så långt.
Förhoppningsvis blir det åtminstone nu möjligt med en debatt i sakfrågan (med "debatt" menar vi då att mer än en åsiktsriktning släpps fram).
Jan Milld
Anders Sundholm
