Ett Israelvänligt evenemang ledde den 22 mars till våldsamma demonstrationer, med polismän och polishundar som måltavlor. Med diverse vapen gick man till angrepp. En banderoll pläderade för att sprida "Intifadan" även till Sverige - något som man samtidigt visade vad det kunde innebära.
Ur Aftonbladet den 23/3 -04:
"KASTADE SYRA PÅ POLISEN
Den Israelfientliga demonstrationen i centrala Stockholm urartade. Aktivisterna slängde bensin och syra mot poliser och polishundar. Flera demonstranter rev ner vägstolpar för att använda som vapen. .."
"Ett hundratal demonstranter stoppade trafiken på Sveavägen samtidigt som de skrek 'Intifadan visar vägen'..."
En kvinna som valt att lämna demonstrationen sade till Aftonbladet:
"- Det var en liten grupp som maskerade sig när vi närmade oss Nalen. Stämningen blev våldsam, .."
"Demonstranterna trampade ner kravallstaketet, slängde glasflaskor och avfyrade raketer mot polisen.
- Några hade paintball-kulor, stenar och facklor som de slängde mot poliserna, berättar ett vittne."
Också bensin och syra slängdes mot poliser och polishundar:
"- Det var salpetersyra eller saltsyra, säger Ulf Andersson på polisens länskommunikationscentral.
Flera demonstranter rev ner vägstolpar..."
"Israeliska statens turistbyrå blev också vandaliserad. Beväpnade med glasflaskor och järnrör fortsatte ett åttiotal demonstranter norrut på Sveavägen för att forcera polisavspärrningarna."
På ledarplats i VLT den 23/3 -04 kommenteras det inträffade:
"Maskerade demonstranter med svarta och röda fanor krossade glas, sköt raketer, kastade glasflaskor och färgbomber. Den israeliska statens turistbyrås skyltfönster krossades.
Attackerna mot mötesfriheten blir allt allvarligare. Tidigare har mötesstörarna mest agerat mot Sverigedemokrater och nynazister. Det är illa nog, men den breda opinionen har inte velat ta strid för dessa gruppers rätt att framföra sina obehagliga åsikter. Nu går mötesförstörarna ett steg vidare. De försöker hindra proisraeliska grupper från att ha möten.
Många i Sverige är kritiska mot Israels regerings politik, men det vore en skam om reaktionen mot mötesstörningarna och glaskrossandet inte blev kraftfull. Dessa rödbruna grupper tar sig själva friheten att med våld avgöra vilka som skall få arrangera möten. Så kan vi inte ha det i en demokrati.
Det etablerade samhällets signaler är tydliga.
År efter år har det kampanjats, och fortsätter att kampanjas, mot "de främlingsfientliga krafterna". De som däremot kastar syra 1) på poliser och polishundar benämns ofta "antifascister". 2)
Inga stora massmedia, inget av de etablerade partierna, reagerade när Ian Wachtmeister och "Det nya partiet" under valrörelsen fick torgmöte efter torgmöte saboterat av skränande huliganer. Samma scenario upprepades under valrörelsen 2002, när SD i Skåne och BGF i Stockholm försökte hålla torgmöten.
Dessa antidemokratiska våldselement har fyllt i princip samma funktion för makthavarna i Sverige som "krigsveteranerna" fyllt för Mugabe i Zimbabwe. Därför har NMR fått pengar från Integrationsverket, därför har AFA fått resa runt i skolorna och hålla föredrag. Denna uppmuntran kan nu leda till att dessa antiister så att säga ångar vidare, och att även andra grupper än de "främlingsfientliga" blir drabbade.
Som den antinazistiske prästen Martin Niemüller skrev på 1930-talet:
"Först förföljde de kommunisterna,
men jag protesterade inte
för jag var inte kommunist.
Sedan..."
1) För övrigt kan konstateras att kastandet av syra tidigare förekommit mot kvinnor. Vissa män gör det för att försvara sin "heder" gentemot kvinnor som inte varit nog lydiga. Kvinnors värde för dessa män ligger väl i nivå med hundars.
2)
Mot fascism är
de knappast i praktiken, de agerar ju själva som fascister, i ordets
sämsta bemärkelse. Men förvisso är de på olika sätt
"anti": framförallt är de antidemokrater
och antisvenska.
