2. Konsekvenser

Kostnaderna för massinvandringen ligger på tre olika plan: ekonomiskt, socialt och demokratiskt.

EKONOMISKT

Invandrarverkets budget, på c:a 10 miljarder kronor årligen, utgör bara en del av alla kostnaderna för invandringen. Till detta kommer - även om beloppen kan vara svåra att precisera i ett bestämt antal miljoner eller miljarder - flera andra "konton":

Kommunerna får ökade utgifter för socialbidrag, svenskundervisning, tolkservice mm. Bara två exempel: I Malmö gick 1994 huvuddelen (65%) av socialbidragsutgifterna till invandrarhushåll 2) . I Stockholm är 100% av somalierna utan arbete.

Till kommunernas ökade utgifter hör större belastning på socialvården, till följd av ökat knarkmissbruk och missanpassning i övrigt. De flesta av värstingarna på paragraf-12-hem har invandrarbakgrund. Invandringen skapar dessutom behov av extra resurser i skolundervisningen.

Landstingen får ökade utgifter för tandvård och allmän sjukvård.3)

Socialförsäkringssystemen får en ökad belastning, genom högre sjukfrånvaro och ett stort antal förtidspensioneringar.4)

Kriminalvården kostar mer, genom att invandrare är starkt överrepresenterade i grov brottslighet.

SOCIALT

Av dem som påbörjat studier i Sfi - svenska för invandrare - faller en tredjedel ifrån. Av återstoden är det bara hälften som klarar slutprovet.

Språkproblemen märks också i den vanliga skolundervisningen, förstärkt av boendesegregeringen. I många klasser finns nästan inga barn med svenska som modersmål. Många invandrarbarn lär sig därför ingen riktig svenska. De få svenska barn som går där får sitt eget språk förstört.

Som en konsekvens av bland annat sina bristfälliga språkkunskaper klarar sig invandrarungdomar dåligt på den svenska arbetsmarknaden. Många hamnar i en permanent arbetslöshet, och gör karriär som kriminella.

Segregeringen i boendet, i skolan och på arbetsmarknaden gör att få kontakter uppstår mellan infödda svenskar och invandrare. Resultatet blir en känsla av utanförskap. Många invandrarbarn, fastän själva födda i Sverige, definierar sig som "utlänningar". Deras flagga är inte den svenska, utan t ex den turkiska, när deras föräldrar kommer från Turkiet.

Denna brist på identifiering leder till svag lojalitet med Sverige. Ibland finns en direkt fientlighet mot det svenska samhället och mot svenskar. Det talas nu om "tickande bomber".

Invandrartäta områden kring våra storstäder är också till stor del kvittolösa samhällen - man känner tydligen inget behov av att betala skatt och göra rätt för sig. Man följer sina egna lagar och normer - vissa etniska grupper har t.o.m. sin egen rättskipning.

Normlösheten får konsekvenser också för trafikmiljön och trafiksäkerheten. Tusentals invandrare har skaffat sig förfalskade körkort eller köpt sig ett godkänt svenskt körkort.

Till de sociala kostnaderna hör även:

en svår undervisningssituation i många skolor, med dåliga studieresultat

god tillgänglighet på narkotika

mer spridning av AIDS.

DEMOKRATI

Massinvandringen får konsekvenser ur demokratisynpunkt, på flera sätt.

En faktor är svårigheten att överhuvudtaget hantera invandringen och flyktingpolitiken som politisk fråga. Det skapas ett intolerant klimat och en polarisering sker.

Massmedia har i denna fråga länge ägnat sig åt förtigande av viktiga fakta eller direkt desinformation. Kritiker släpps inte fram, för att på lika villkor med den officiella linjens försvarare kunna debattera flyktingpolitiken. De riskerar dessutom att stämplas, som "rasister" och annat. Yttrandefriheten sitter trångt!

Än mer blir detta fallet när direkt våldsbenägna grupper av så kallade antirasister tillåts göra sig breda. Några officiella fördömanden av deras våldspropaganda har inte hörts. Tvärtom - civildepartementet förser dem med pengar för att sprida sina budskap!!

Hot mot demokratin ligger också i att med många människor, uppvuxna i andra politiska kulturer, följer en import av odemokratiska attityder. Värderingar av intolerans mot oliktänkande. En benägenhet att fördöma, förtrycka och ta till våld - hellre än att lyssna och föra dialog, visa hänsyn och söka kompromisser.

Redan det faktum att samhällets maktelit kör över det svenska folket, driver en politik rakt emot majoritetens uppfattning, är odemokratiskt.

Detta kan dessutom resultera i ett ökat politikerförakt. Brister förtroendet för vårt demokratiska system, tror man inte längre de kan ge ens ett minimum av rättvisa - då kan konsekvenserna bli allvarliga!!!

BRA FÖR VEM?

Så för vem eller vilka har den s.k. generösa flyktingpoltiken varit bra?

För svenskarna har det naturligtvis inte varit bra, som framgår av det tidigare sagda. Med "svenskar" avses då även människor som är födda i annat land, men har bott länge i Sverige, har anpassat sig och vill göra rätt för sig.

Inte heller för folken i de fattiga länderna har denna invandring varit bra, eftersom den inneburit en utarmning av kompetens - en "brain-drain". Ser man t ex till Afrika består migranterna av människor med en högre utbildningsnivå än genomsnittet. De som lämnar sitt land är till stor del en arbetskraft som det egna landet är i skriande behov av, för sin egen uppbyggnad och utveckling.

Men inte ens för migranterna är det bra att bo i Sverige. Hur många människor kan i längden trivas med att inte kunna klara sin egen försörjning, att inte vara behövda i det samhälle där de lever?

Och de lär inte känna sig särskilt välkomna. Redan skillnaden i kultur kan utgöra en påfrestning. Till detta kommer att svenska folket aldrig tillfrågats om denna massinvandring - attityderna kan därför bli extra reserverade.

Dessutom hamnar många invandrare i hårt segregerade bostadsområden, med mycket brottslighet, etniska motsättningar och andra sociala problem.

De flesta offren för invandrares kriminalitet är andra invandrare.

Invandrarnas barn hamnar ofta på sned, beroende på familjeproblem och identitetskriser.

Den generösa flyktingpolitiken är egentligen inte bra för någon.

 

---