Välfärd för
vissa
"Mångkultur
eller välfärd?". Så löd ju ett starkt inlägg från Räknenissen.
Som exemplet här nedan ska visa behöver mångkulturen alls
inte vara oförenlig med välfärd. Dvs välfärd för
vissa...
Dagens Nyheter hade den 8/10 och den 9/10
-01 artiklar om äldreboende och dagverksamheter anpassade för olika
etniska grupper:
"I en kartläggning
som Svenska kommunförbundet genomförde 1999 finns i Sverige tjugo
äldreboenden avsedda för olika invandrargrupper. De var spridda
över fjorton kommuner, varav Stockholm, Göteborg, Västerås
och Örebro har fler än ett boende."
"Huvudsyftet med etniskt
anpassad äldreomsorg är att erbjuda vård på modersmålet.
Det finns många åldre invandrare som aldrig har lärt sig
svenska ordentligt trots att de levt länge i Sverige... Andra har kommit
hit som gamla och inte haft anledning att lära sig svenska."
"Förutom språket
handlar det om att få leva i den kultur man är van vid, tillsammans
med personer som har samma referensramar, så att man inte behöver
förklara så mycket. Det skapar trygghet..."
1970 fanns det c:a 35.000
utrikes födda personer i Sverige som var över 65 år gamla,
nu är siffran 143.000.
I enkäten svarade flera
kommuner att även om de idag inte har behov av äldreboenden anpassade
för etniska grupper så finns en beredskap att öppna
sådana om det skulle behövas.
I Göteborg gjorde man
en form av dammsugning av behovet:
"Genom en enkät
till stadens äldreboenden tag man i mitten av nittiotalet reda på
hur många spansktalande sydamerikaner som bodde i Göteborg och
om de var intresserade av att flytta till ett spansktalande hem. Här
fanns 13 pensionärer och sex av dem ville flytta."
Resultatet blev avdelningen Dalian på Lillhagsparkens äldreboende,
öppnad i augusti 2000. Där bor nu fyra kvinnor och tre män från Chile, Bolivia och Uruguay.
"Det är oerhört
viktigt att få tala sitt modersmål med sköterskor och läkare", förklarar Luis Narvarez, ordförande i Stödföreningen
för äldre spansktalande.
"Utöver möjligheten
att få tala sitt modersmål är målet att de boende ska
känna trivsel och omtanke. Trivsel innebär att de ska få träffa
likasinnade, och omtanke att de ska uppleva det de känner igen,..."
"Det känns som
jag är i himlen", säger en av de boende.
Av DN-artikeln framgår
också att det arbetar fem undersköterskor på
avdelningen. Så förutom att tillhandahållande ett etniskt
äldreboende av hög klass blir Dalian ett sätt att skapa arbete
åt invandrare.
Blågul kommentar
Kontrasten till äldreboendet
för många svenskar blir ju bjärt. Rapporterna har duggat tätt
om de kvalitetsbrister som följt i personalnedskärningarnas spår:
liggsår, glest med duschning, tidigt sänggående, mm.
En annan konsekvens som
uppträtt på sina håll är personal som inte kan svenska, och det uppstår kommunikationsproblem.
MEN VAD SKULLE HÄNDA
om etniska svenskar ställde krav på samma typ av etniskt boende
som beskrivs i DN-artikeln? Det skulle bli ett ärende för diskrimineringsombudsmannen.
I Göran Perssons och
Margareta Wadsteins Sverige är etniska svenskar andra klassens medborgare.
