Fråga 14 för invandringsforskningen:

Diskriminerande domar?

Vid nyår uppstod ett bråk i Skogås mellan en grupp naziinfluerade unga svenskar och en grupp invandrare. Detta resulterade i att en invandrare blev dödad. Starkt delade meningar har rått om huruvida det fanns ett rasistiskt motvi bakom dråpet/mordet, men hovrätten fann att så var fallet och utdömde ett jämförelsevis hårt straff, på nio års fängelse.

Det väcker frågan hur våra domstolar dömer i andra situationer, när förövaren är invandrare (eller har utländsk bakgrund) och offret är svensk. Blir domarna då påtagligt mildare? Kan här urskiljas ett mönster?

Detta kunde vara en uppgift för invandringsforskningen att ta reda på, genom att gå igenom de fall av dråp eller mord som förekommit i Sverige under 90-talet. En uppdelning kunde göras efter fyra kategorier:

 

 1. Gärningsman svensk - offret invandrare

 2.  Gärningsman svensk - offret svensk

  3. Gärningsman invandrare - offret invandrare

 4. Gärningsman invandrare - offret svensk

Hur många års fängelse, i genomsnitt, har det blivit för respektive kategori?

Hur vanlig är respektive konstellation?