"LO-kamp mot nazism". Så löd rubriken till ett TT-telegram i AB den 23/1 -00.
"Fackföreningsrörelsen har varit för flat gentemot nazismen och dess yttringar, anser LO. Men nu ska LO uppdatera kunskaperna om nazismen som den ser ut i dag och satsa långsiktigt för att möta den."
"Nu ska det bli slut på valhäntheten.... ska LO ta ytterligare steg för en bred, långsiktig satsning.
"Maria-Paz Acchiardo, integrationsansvarig på LO, talar om en ''kraftsamling'' som ska lämna spår som inte försvinner på några dagar. En handlingsplan, framtagen tillsammans med andra fackliga organisationer, arbetsgivarna och myndigheter, är ett mål. Huvudarena för kampen ska arbetsplatserna bli, hoppas LO.
- När nazistiska yttringar uppstår på en arbetsplats ska ingen behöva stå ensam, säger Maria-Paz Acchiardo."
Som tidigare konstaterat: om sådana här satsningar bara vore vad de utger sig för att vara funnes ingen anledning till anmärkning. Men så är det ju inte. Vad som formellt riktar sig mot "nazism" riktar sig i praktiken mot något helt annat - nämligen varje form av invandringskritik.
Vad vet Maria-Paz Achiardo om situationen på olika arbetsplatser? Hur vanligt är att där förekommer nazister? Hur vanligt är att dessa i så fall ägnar sig åt att mobba invandrare?
TT-telegrammet fortsätter:
"LO siktar på samarbete med regeringens historieprojekt Levande Historia och andra folkrörelser. I veckan, 26 januari, inleds en seminarieserie i samarbete med studieförbundet ABF om hur nazism på arbetsplatserna kan hanteras."
