Hur blir det om man jämför regler och praxis beträffande pensionering i de nordiska länderna?
Det är stora skillnader mellan den lagstadgade (1) och den genomsnittligt verkliga (2) pensionsåldern. Ett bättre mått är hur stor andel av 64-åringar (3) som är kvar i arbete, det förrycks inte av om en stor andel individer går i pension vid mycket tidig ålder. Det faktum att Sverige hamnat lågt beträffande mått 2, men samtidigt så högt beträffande mått 3, tyder på att så är fallet för Sveriges del.
Siffrorna blir:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ANMÄRKNINGAR: 1. Uppgifterna är hämtade från webbadressen Sunt Liv , som vi tipsats om av Tommy Funebo (BGF tackar!). 2. Uppgifterna om den genomsnittligt verkliga pensionåldern i Sverige varierar för olika undersökningar. Den lägre siffran i tabellen kommer från Kommittén för arbetstids- och semesterregler (Knas), den högre från "Grått guld". 3. Alla uppgifter är inte från samma år. De för Danmark är från 1998, de för Finland från 2001. |
Sunt Liv uppger beträffande Danmark:
"Vid 60 års ålder har man rätt att sluta arbeta tidigare än den lagstadgade pensionsåldern och i stället få en ersättning från staten som är nästan lika stor som lönen, så kallad efterlön.
Målsättningen för den danska regeringen är dock att äldre ska vara kvar i arbetslivet och därför görs olika satsningar. Den som väntar med att ta ut efterlön i minst två år får en skattefri premie. Regeringen satsar också på seniorrådgivning, vilket innebär att företag erbjuds fem timmars gratis rådgivning i personalpolitik för seniorer. Självaktiveringsgrupper är ytterligare en satsning. Grupperna av aktivt arbetssökande seniorer fungerar som ett komplement till arbetsförmedlingarna. Ett annat exempel är servicejobbsprogram som innebär att personer som fyllt 48 år och varit arbetslösa i ett och ett halvt år kan bli anställda i ett servicejobb där staten ger ett bidrag på 100 000 kronor per helårsanställning."
