Normalt tar BGF inte in insändare under signatur. Här gör vi ett undantag, då innehållet känns så angeläget. |
Grundlurare En studie av svensk sociallagstiftning får mig att göra denna reflexion:
En man från Mellanöstern eller Afrika har kommit hit under 80-90-talet som påstådd desertör från krig. Att bli hemskickad skulle enligt hans berättelse innebära avrättning direkt och han får givetvis flyktingstatus och PUT.
Efter en kort tid kan han konstigt nog resa ner till det land han flytt ifrån och gifta sig med en fru av rätt sort. De får barn, många barn och släkten får också komma hit för att underhållas av oss. Efter en tid åker han ner och hämtar sig en fru till, det har han ju rätt till. Nya barn, ny släkt till Sverige. Men efter en tid måste han börja jobba. Han tar ett halvtidsjobb som projektanställd med garanterad inkomst.
Men att försörja sina två fruar är ju för besvärligt. Han skiljer sig från dem, den ena efter den andra. Han har givetvis utnyttjat rätten i Sverige till dubbelt medborgarskap.
Enligt hemlandets lagar är han fortfarande gift med dem, men enligt svensk lag är de skilda och fruarna har rätt till egna bostäder, egna socialbidrag för sig och barnen och de får dessutom bidragsförskott utbetalad av svenska staten med 1173 kronor per månad och barn! Så bor han själv i en nyköpt villa, där han tar emot sina olika fruar och barn vid olika tillfällen.
Situationen är fiktiv. Men den förekommer definitivt ofta i Sverige idag.
1. Under 80-talet kom det busslaster med så kallade desertörer till Sverige från det Irak/Iranska kriget. De fick asyl på ovanstående grunder. Men i svenska TV-program har man kunnat se iranska flickor vittna om att deras män kom ner från Sverige och gifte sig med dom i hemlandet!
2. Månggifte är tillåtet i Sverige för utlänningar, om giftemålen görs i hemlandet. Vi har många "harem" i Sverige idag. En man kan ha flera fruar boende i samma uppgång med var sin barnaskara. Och alla har rätt till alla sorters bidrag!
3. För alla socialbidragstagare med många barn är det en katastrof om en familjemedlem får arbete och blir familjeförsörjare. Då är den enklaste lösningen att skiljas, det ger följande förmåner:
Varje part måste få en separat bostad(gratis), socialbidraget ökar från ca 4000 per månad för gifta vuxna till ca 5000 kr för ogifta. Den underhållsskyldige har i regel låg inkomst. Då har den som officiellt bor med barnen rätt till bidragsförskott på 1173 kronor per barn och månad förutom barnbidraget och socialbidraget(ca 2000 kr/mån minus barnbidraget)! Att man fortfarande sambor med sin frånskilda maka kan knappast någon kontrollera och absolut inte om det är fler fruar med i bilden.
Här om året redovisade man att skilsmässoprocenten hos iranier och chilenare var flera gånger högre än bland svenskar. Mosaik i TV hade till och med ett program där man hade engagerat en iransk skådespelare för att förtydliga alla äktenskapliga problem som uppstod när iranier kom till Sverige. Detta för att förklara alla skilsmässorna.
4. Som muslim kan man inte skilja sig utan under helt speciella omständigheter. Med andra ord, de kan inte skilja sig utan problem. Lösningen blir därför att man först måste komplementera med en svensk borgerlig vigsel, för att sedan kunna skiljas på svenska. Det visades också i ett Mosaikprogram på Alice Petréns tid, hur man gick med barn och allt och vigde sig borgerligt i Sverige! Givetvis avslöjades inte varför de gjorde detta!
5. Alla som hämtar en maka från hemlandet kan efter 2 år (tror jag det är) skilja sig och hämta hit en ny maka. En fin affärsidé?
Så med vetskapen om att verkligheten i regel överträffar fantasin så skall det inte mycken slutledningsförmåga till för att förstå att svenska socialmyndigheter blir grundlurade många gånger om!
Här finns mycket att riva i för den som är nyfiken.
Logo