Som ny generaldirektör för Integrationsverket efter Lars Stjernkvist har tillträtt den förre center-politikern Andreas Carlgren.
I Avisen den 5/2 -00 får Carlgren disponera kolumnen på sidan tre. Rubriken på hans krönika blev "'Satsa på mångfald, eller gå under'". Något av en travesti, alltså, på den kubanska parollen "Patria u muerte!" (fosterlandet eler döden!), fast tvärtom.
Integrationsverkets vara eller icke vara har ju hela tiden varit en fråga där meningarna gått isär bland politiker. Det har rått oklarhet om det alls behövs och vad som i så fall ska vara dess uppdrag.
Nu har det ändå tillkommit, och har rimligen en budget att röra sig med. Men vad ska man göra med dessa pengar?
En sak som tydligen kommit på är att "låta göra opinionsanalyser".
I sin krönika refererar Andreas Carlgren till resultatet av dessa. Med eftertryck visar de att svensk opinion befinner sig mycket långt ifrån att vara främlingfientlig.
Då skulle man ju kunna tycka, att det inte finns anledning att orda mycket om denna föga existerande främlingsfientlighet. Avisen presenterar inte desto mindre Carlgrens krönika på framsidan med ett citat från honom om att han "tar avstånd från främlingsfientlighet".
Fattas bara, att han gör det, när minst 90% av övriga svenskar gör det!
Vad ska då Integrationsverket syssla med, enligt sin nye chef? Hans krönika väcker fler frågor än vad den besvarar.
Med avstamp i Danmark skriver Carlgren:
"Kanske är lärdomen att det gäller att skapa goda cirklar för integration och generositet människor emellan. Att en stark och aktiv integrationspolitik faktiskt skapar större öppenhet och generositet i samhällsklimatet.
ALLRA VIKTIGAST är måhända vilka frågor som ställs överst på dagordningen.
Att inte låta problemen vara utgångspunkten, utan istället ta vara på möjligheterna till utveckling och framsteg tack vare mångfald."
Vilken konsekvens får detta för Integrationsverket i dess dagliga arbete, om det nu får finnas kvar?