"Negativt handlande måste få konsekvenser också i skolan". Så löd rubriken på ett inlägg i Sydsvenskan den 16/10 -99 av Frank Weber, närpolis i Rosengård. Weber hade ett antal helt konkreta förslag på åtgärder:
"I fjol började vi utbilda lärare i Rosengård i civila rättigheter och civilkurage.
Fråga: Vad gör du som lärare om en elev ställer sig på ett bord och börjar skrika under en lektion?
50 lärare kan inte svara, för de är osäkra på om de varit brottsliga. De vet att om de gör något kommer eleven att skrika: 'Jag skall polisanmäla dig om du rör mig'.
Lärarna säger att de inte vågar ingripa. Jag brukar svara att det är ni som skall lära barnen uppträda konsekvent och rakryggat. Eleverna märker fegheten och lär sig tillämpa den.
Ni lärare kan inte acceptera att skolan i praktiken saknar etiska regler för umgänget människor emellan. Jag vill föreslå ett antal åtgärder som idag betraktas som mer eller mindre förbjudna:
1. Föreslå lärarkåren att undervisningen stoppas. Sätt er ner och fundera ut hur problemet skall åtgärdas, skaffa strategier.
2. Säg att undervisningen i era ämnen stoppas om inte gruppen fungerar.
3. Föreslå att alla skolor i området hyr en gemensam lokal två kilometer bort där elever placeras som inte går att ha i möblerade rum.
4. Stäng skolan från skoldagens början kl.08.15. De som kommer för sent släpps inte in den dagen.
5. Förklara att de som inte är i skolan inte får komma dit och bara äta lunch.
6. Låt de elever som inte sköter sig sitta kvar i skolan.
7. Sätt staket runt skolgården så att gränsdragningen till världen utanför är klar. Inga obehöriga tillåts där.
8. Säg att du inte bryr dig om hur svårt barnen har det hemma, för i skolan skall det ställas krav på att de skall arbeta och uppnå vissa mål.
9. Kräv att betyg skall sättas för att även tvinga lärarna att överföra obehagliga budskap tidigt till föräldrar och elever.
10. Starta en friskola på Rosengård med stenhårda etiska krav där man endast får gå kvar om man vill lära sig något och kan visa andra människor respekt.
En skola som inte reagerar på okvädningsord, mobbing, skadegörelse, bränder och misshandel måste på något sätt föda en känsla hos vissa elever i periferin att allt är möjligt i den vägen. Att komma ut i samhället och sparka ned en pensionär för att komma åt pengar ter sig nästan som en naturlig förlängning av dagen."
"En skola bör fungera som vilken arbetsplats som helst. Det som krävs är att det blir konsekvenser av negativt handlande.
Om jag fick komma och gå som jag ville på min arbetsplats, och ändå få lön, hade jag nog bara tittat in en timme i veckan till fredagsfikat.
Det är detta barnen i periferin gör. De kommer till lunch för att träffa kompisarna, och sabotera. Förmodligen en protest mot skolan för att den aldrig ställt några krav.
Här behöver göras en revolution. För att få fritt, kritiskt och kreativt tänkande elever krävs en lugn och välordnad miljö."