"Precist" Ur Dagens Nyheter den 7/1 -04:
"VÄGVAL FÖR VÄLFÄRDEN
Stockholms ekonomiska framtid hänger på invandrarna. De måste arbeta mer för att ekonomin i staden och länet ska blomstra."
"För att klara den ekonomiska tillväxten behöver arbetslösheten ligga på en låg nivå. Men det räcker inte. De sjukskrivna och förtidspensionerade får inte bli fler och utomnordiska invandrare måste arbeta mer. Fyra av tio invandrare (från länder utanför Norden) i Stockholm i åldrarna 20-64 år står utanför arbetsmarknaden. För den övriga befolkningen är motsvarande siffra 15 procent.
Artikeln refererar en utredning:
"'Om de utomnordiska invandrarna år 2000 hade haft samma förvärvsgrad som övriga stockholmare hade den totala sysselsättningen kunnat öka med 25.000'", skriver utredarna.
Stockholms stad ligger på femte plats i landet när det gäller socialtjänstkostnader per person. Av de hushåll som år 2002 fick socialbidrag var knappt 60 procent hushåll med invandrare. Det hänger ihop med deras lägre förvärvsfrekvens."
Och hur kan detta komma sig? I DN-artikeln ges svaret:
"- Det är inte konstigt att invandrade får en större del av kostnaderna, säger Karl Wästgård som arbetar inom socialtjänsten i Stockholms stad.
För att de är diskriminerade?
- Precis, vi skapar de här problemen själva."
Ur boken "Bidragskulturen", skriven av Helena Rivière (Timbro 1998):
"Man kan förundra sig över hur djupt den politiska 'snällismen' har satt sig i folksjälen. Problem definieras fortfarande utifrån denna undfallande och överslätande välvilja, fast tidningarna varje dag är fulla av skäl att ompröva både det ena och det andra."
"I socialstyrelsens och SCB:s statistik över socialbidragskostnadernas utveckling redovisas socialbidrag till flyktingar för sig och ordinarie socialbidrag för sig. De uppgifterna rapporteras vidare i medierna och det flyktingarna kostar där, i statistiken, är verkligen ingenting att bråka om. Förvirring uppstår. Vad ska man egentligen tro? Är det så lite? Men vad medierna inte klargör är att flyktingen definieras som flykting de första tre åren, därefter flyttas flyktingen över till kategorin 'vanliga' socialbidragstagare... Ett budskap på radion om hur litet flyktingarna kostar är det politiskt korrekta budskapet, och alla vet att det är just lämpligt ett sådant budskap ska vara."
"1965 levde 16 procent av Sveriges befolkning på bidrag och pensioner. 30 år senare, 1994, var siffran dubbelt så stor, 31 procent."
"Mellan 1970 och 1980 låg kostnaderna på ungefär en kvarts miljard eller 250 miljoner, räknat i fasta priser i 1960 års nivå, medan de löpande kostnaderna 1980 närmade sig miljardstrecket. Mer var det allså inte. Det stora uppsvinget, om man så säger, kom med socialtjänstlagen mellan 1980 och 1985. Då mer än tredubblades kostnaderna i löpande priser, från en knapp miljard till närmare tre och en halv miljarder."
Under hela perioden 1980-1990 hade kostnaderna nästan femfaldigats i löpande priser (Käla: SOU 1992:98...)"
"De sex första åren av 90-talet fördubblades de i löpande priser. 1996 betalades nästan 12 miljarder ut i socialbidrag."
"1996 hade 11 procent av hushållen i Sverige socialbidrag. I gruppen ensamma mammor har varannan till var tredje socialbidrag som komplement till andra bidrag. En växande grupp är äldre invandrare utan pension. 1995 var den gruppen fem procent av socialbidragstagarna. I gruppen unga invandrare, 20-24 år, har över hälften socialbidrag, 55 procent. Bland svenska ungdomar är motsvarande siffra 16 procent."
"Det yttersta skyddsnätet i trygghetssystemet ska så bringar i takt med tiden, kan man tro, men vad händer?.... De generösa beloppen ligger så nära det låg- och medelinkomsttagarna kommer upp i av egen kraft att det inte lönar sig att bemöda sig."
"...vare sig du arbetar eller inte hamnar du på ungefär samma nivå. Skillnad uppstår bara om man är socialbidragstagare med ovanligt många barn och råkar ha en ovanligt välbetald tjänst. Förvånande är också att ersättningsnivåerna i det vanliga trygghetsnätet, och i det extraordinära, ligger så pass nära varandra."
"Marie Söderqvist... noterar hur systemet skapar typer som Kristian genom den flathet det visar när han tillåts hoppa av jobbet för att inte riskera socialbidraget. Hon reagerar också över den nya klientsort .. som anser sig ha stoltheten intakt så länge han går på bidrag, men känner den gå förlorad den dag han jobbar och försörjer sig själv.
Andra, som Samir, 19 år, berättar om den nya självklara födkroken bland ungdomar i hans gäng: 'Jag har flera kompisar', säger han, som är lika gamla som jag och som inte har några planer på att skaffa jobb och inte familj heller, de går bara och väntar på att fylla 20 så de kan få socialbidrag' (DN 22/4 1996). Det går på ren automatik. De hanteras på löpande band av en ekonomiassisten som slår i tabellerna och räknar ut vad de ska ha. Softhandläggning kallas det. De behöver inte ens infinna sig personligen. Det räcker med ett telefonsamtal och en blankett så droppar socialbidraget in."
"Man skymtar en ny attityd... lite varstans i intervjuer med unga: de bara väntar på att 'fylla socialbidrag'."
Ur Aftonbladet, den 10/1 -04:
"NU LOVAR S KRAFTTAG MOT ARBETSLÖSHETEN"
"I fjol nästan fördubblades antalet ungdomsarbetslösa i Enskede, Årsta och Skarpnäck. Nu tänker s-styret i Stockholm ta krafttag för att få in fler unga mellan 18 och 24 år i jobb."
"...arbetsmarknadsborgarrådet Teres Lindberg låter optimistisk om den arbetsgrupp hon nu ska tillsätta. I den ska företrädare för Stockholms stad och folk från näringslivet och länsarbetsnämnden sitta."
Tydligen ska det satsas också ekonomiskt:
"Pengar till satsningen ska tas från den kompetensfond som omfattar två miljarder kronor under mandatperioden."
|
|