Med massinvandringen och månkulturen följer en "berikning" med nya typer av brott, former av övergrepp som vi tidigare aldrig hört talas om i vårt land.
Ett exempel på detta utgör "botning" - utövat av unga, riktat mot andra unga (och indirekt deras föräldrar). Om detta skriver Sveriges Radio och Göteborgs-Posten i slutet av november 2005.
"Bland unga har en ny brottslighet med rena maffiametoderna växt fram. Det kallas för bötning där unga genom utpressning tvingar andra unga att betala för påhittade skulder, skulder som kan betalas med pengar eller mobiltelefoner, som stulits av skolkamrater.
"En eller flera elever på skolan väljs ut. En påhittad skuld krävs in och betalar inte eleven med skolkamraters mobiltelefoner, pengar eller mp3-spelare, riskerar eleven att bli misshandlad av utpressarna utanför skolan.
Bertil Claesson är chef för Göteborgspolisens ungdomsgrupp.
Det är en kopia av den organiserade brottsligheten. Man har plockat ner metoderna och använder den för att man vill demonstrera att man har makt över andra ungdomar. Det är inte alltid för att få tusenlappen eller mobiltelefonen, säger Bertil Claesson.
Exakt hur utbrett problemet med bötning är bland unga är okänt.
När Ekot ringde runt till tio polismyndigheter, både i storstadsregioner och ute i landet, kände hälften av myndigheterna inte till begreppet bötning."
Detta senare är anmärkningsvärt, med tanke på hur utbrett fenomenet är.
"ETT ENKELT SÄTT ATT FÅ PENGAR
Att böta någon är smartare än att råna en affär. Du vet exakt hur mycket du får, när och av vem. Och ingen vågar anmäla för polisen. Hassan och David vet. Sedan tolvårsåldern har de tjänat pengar på att böta jämnåriga."
"Bötning är en del av vardagen. Sköter du dig inte, snackar du skit, golar, pratar med fel person eller har för mycket pengar, kan du få böta. Ibland räcker det med att du har en snygg tröja eller en mobil som någon annan vill ha.
Att det ungdomarna kallar bötning enligt lagen är utpressning, bryr de sig inte om."
"Även om inte Hassan minns när han bötade första gången är han säker på att han var liten. Kanske bara åtta-nio år, men då handlade det om godis. På högstadiet blev det mer riktiga bötningar. Han var tolv-tretton år. Någon på skolan hade varit tyken. Inte en nära kompis, dem bötar man sällan. Men en från skolan som han kände lite grann.
- Jag sa bara till honom att han hade varit tyken och att han var bötad. Om han inte ville ha bråk, var det bara att betala."
"Systemet bygger på rädsla. ... Vem som har hög status bestäms av ryktet. Vad folk säger om en. Det är därför det är viktigt att visa att man är på topp. Att vara en mes är det värsta. Det är mesarna som bötas.
Det är snabba, lättförtjänta pengar. Och det är så enkelt att böta någon.
David:
- Det är lättare att böta någon för att få pengar, än att till exempel råna en affär. I en affär kanske jag möter någon jag känner, det är mycket folk, polisen kanske kommer. Om jag rånar en person, vet jag ju inte vad jag får. Han kanske bara har 50 spänn på sig. Men bötar jag någon vet jag exakt vad jag får, när jag får pengarna och av vem. Dessutom är det riskfritt. För ingen berättar något.
Killarna själva säger att de inspireras av dem som är äldre. De som är med i de riktiga kriminella gängen och som livnär sig på utpressade pengar och andra olagliga affärer. Enligt David och Hassan är det därför bötningen har blivit så utbredd. Alla gör det, alla vet om det men ingen vågar berätta.
- Det är lite som maffia, alltså. Vi vill bli lite som maffia. Och det är ett lätt sätt att få pengar. Det fungerar."
Inget hindrar att man bötar ett offer flera gånger. Och det kan handla om stora belopp. "Hassan" berättar:
"- Man siktar in sig på någon som är vek och svag. Den här killen höll dessutom på med droger. Jag spelade in honom på mobilen så jag hade bevis för det. Han hade dessutom sagt horunge till min lillebror, berättar Hassan.
Han och David gick fram till killen på Selma Lagerlöfs torg. De sa att de skulle ha 3 000 spänn, annars skulle de visa mobilen för hans pappa. De skulle dessutom slå sönder honom. Han fixade pengar. Tre dagar senare var de slut.
- Så jag ringde honom och sa att jag skulle ha mer pengar. Jag sa att vi skulle träffas direkt på en plats. Det är klart att han kom. Han var rädd att jag skulle slå honom.
Hassan tror att han bötade killen fem gånger totalt. Varje gång fick han 2 000-3 000 kronor. Var killen fick pengarna vet inte Hassan. Men han vet att han har pengar, hans pappa har flera företag. Några andra killar var också på honom.
- Det är klart att vi fick sätta stopp för det. Rör inte min gubbe, liksom. Det är mina pengar."
GP2:
"GP kan avslöja att maffiametoder har blivit vanliga på högstadier runt om i Göteborg. Fenomenet kallas bötning. Barn tar efter de kriminella gängen. De tvingar jämnåriga att böta tusentals kronor för påhittade skulder. Hot, våld och i värsta fall döden, väntar dem som vägrar betala.13-årige Misha har flytt utomlands av rädsla för en skolkamrat.
15-årige Stefan tvingades lämna ifrån sig sina märkesjeans och gråter på nätterna.
16-åriga Sara skar sig i handleden när hon inte lyckades fixa pengar till dem som bötade henne.
Bötning är vanligt bland högstadieungdomar runt om i Göteborg."
"Anna" och "Sara" blev vid 16 års ålder bötade en "killkompis". Han hotade att skjuta dem om de inte betalade:
"Att blanda in polisen eller andra vuxna var aldrig ett alternativ för Sara och Anna. De var säkra på att det då skulle bli ännu värre. Att de aldrig skulle bli fria. Det enda de tänkte på var att betala. Att få saken ur världen. Slippa tänka på det mer. Det var därför de försökte lösa saken på egen hand.
Anledningen till att du blir bötad kan vara vad som helst. Skulder för dataspel som påstås vara bortslarvade, jeans som varit utlånade, för att du snackat skit eller ännu värre, gått till polisen. Polisen står maktlös. För de får inget veta. I alla fall inte den vägen där en anmälan upprättas, ett åtal väcks och en dom kan falla.
- De här brotten leder sällan eller aldrig till rättegång. Målsäganden vill inte gå vidare. De är skitskraja, helt enkelt,.."
Det blir alltså fråga om ett mycket stort mörkertal.
"Ungdomarnas egna regler är egentligen ganska enkla. Betalar du inte får du stryk. Eller också misshandlas din lillasyster, eller någon annan som betyder något för dig. Vem vågar anmäla? Då fixar man hellre pengar och hoppas att det var en engångsföreteelse."
"Andelen domar om 'övergrepp i rättssak' har femdubblats de senaste fem åren. Enligt polis och åklagare hänger det till viss del samman med bötningarna. Det är samma mentalitet som styr. Polisens ungdomsgrupp i Angered får vid nästan alla utredningar numera lägga till brottsrubriceringen 'övergrepp i rättssak'. Den som anmält, vittnat eller på annat sätt deltagit i utredningen blir hotad av gärningsmannen eller hans kompisar. Enligt Gunilla Lindkvist är det mer regel än undantag."
"SAMHÄLLET HAR GETT UPP"
"- Jag känner igen mig, säger Hans som är lärare på en högstadieskola i Göteborg.
Bötningen och våldet i skolan är ämnen som han och hans kollegor ofta diskuterar i lärarrum och på konferenser. Hans ifrågasätter polisen. Han menar att en polisanmälan i princip aldrig leder någon vart, elevernas agerande får inga konsekvenser.
- De här ungdomarna kan vara väldigt hotfulla. Och när du varken får stöttning från skolledningen eller polisen, vad ska du göra? Ord står mot ord, polisutredningen läggs ned i brist på bevis. I stället har du ungdomarna, plus kanske deras kompisar och äldre syskon, efter dig, säger Hans.
Han har själv varit med om situationer där han låtit bli att gå vidare med information.
- En högstadieelev slog en lärare och knuffade honom så att han ramlade. Vi var två lärare som såg detta, men läraren ville inte att vi skulle berätta, så vi gjorde inget. Det känns som om samhället har gett upp, och då ger man upp själv, säger Hans."
Göteborgs-Posten lät nåra frågor gå runt till olika politiker. En av dem löd "Hur kan Du bidra till att stoppa bötningen i Göteborg? " Ingen ens antydde att invandringspolitiken måste stramas upp:
Göran Johansson (s)
Vi jobbar så mycket vi kan med ungdomsfrågor.
Anneli Hulthén (s):
Som privatperson kan jag agera på min egen skola. Som politiker måste vi fortsätta med projektet Ung och trygg och satsa på fritidsaktiviteter för ungdomar.Kia Andreasson (mp)
För mig är det främmande att inte reagera. Jag saknar skolans roll via politiken.Kjell Björkqvist (fp)
Jag kan driva frågor om människans lika värden och att man visar ömsesidig respekt.
Agneta Granberg (m)
Jag kan diskutera problemet i det offentliga rummet. I maktposition skulle jag se till att skolledares ansvar skulle stramas upp.Frank Andersson (s)
Vi fortsätter med projektet Lugna gatan på Angeredsgymnasiet som ett bra exempel. Vi måste vara väldigt tydliga.Jan Hallberg (m)
Jag pläderar för nolltolerans. Den politiska majoriteten har inte tagit ungdomsproblemen på allvar.Eva Olofsson (v)
Skolan måste få stöd av socialarbetare, fritidspersonal och samarbeta som man gör i Ung och trygg.Helena Nyhus (s)
Vuxensamhället måste komma in och sätta gränser. Välfärdssamhället bygger på att varje individ tar sitt ansvar.Helene Odenljung (fp)
Vi måste samverka. Man kan inte säga att det här är någon annans ansvar. Om jag kan göra något för att underlätta det så måste jag göra det.Carina Liljesand (kd)
Det framkommer ju att personalen på skolorna ibland inte vågar ta tag i det. Det behövs kanske extraresurser, men också information från polisens sidan.Pelle Berglund (s)
Som förälder till tonårsbarn kan jag vara uppmärksam. Jag kan vara aktiv i skolan. Som politiker kan vi ligga på och jobba både socialt och polisiärt.
Susanna Haby (m)
Det får inte bli så att det onda vinner över det goda, bara för att vi andra är så tafatta.Juhani Kivinen (v)
Man kan jobba som ung- och trygg arbetat. Det är möjligt att vi politiker borde verka för att öka de anslagen.Jonas Ransgård (m)
Jag kan fråga efter handlingsplaner hos stadsdelsordförandena. Det är möjligt att inte hela problemet ligger i skolorna men de har i alla fall resurser att ta itu med det mer.Mikael Janson (fp)
Vi skulle behöva fler poliser och då menar jag närpoliser som kan röra sig fritt där ungdomarna är. Kanske man skulle ha en barn- ungdomsombudsman dit man kan ringa, anonymt om man vill.