Som politiskt aktiv kvinna och politiskt korrekt - hur ska man reagera på kvinnors otrygga och utsatta situation i dagens kulturberikade svenska samhälle? Man kan ju inte bortse från själva problemet, i sin egen vardag blir man ständigt påmind om den. Så här skriver Birgitta Ohlsson (fp) i Aftonbladet den 31/1 -03:
"Samma rädsla varje vecka.
Måndag. Ridlektionen slutar klockan 22.00. Två val. Antingen får jag vänta på bussen i en halvtimma vid den mörka kala skogsdungen eller småspringa hem genom industriområdet.
Onsdag. Jobbar sent och vill hinna jogga. Men var? Motionsslingan känns lockande, men utan upplysning. Det får bli kryssande mellan bilarna inne i stan i stället.
Fredag. Fest hos en kompis. Far hem väldigt tidigt för att slippa ensam ta pendeltåget sent."
Konkreta exempel på en vardagsrädsla som nu gripit omkring sig bland kvinnor i Sverige, även inom medelklassen. "Rädslan som gör att jag liksom många andra kvinnor får se vår vardag, vår frihet och våra valmöjligheter stympade. Trots att vi är starka individer ändrar vi både medvetet och omedvetet våra livsmönster för att inte råka illa ut."
Ohlsson konstaterar att det varje år i Sverige anmäls mer än 30. 000 fall av våldtäkter, sexuellt våld och kvinnomisshandel . Till detta kommer ett stort mörkertal.Men vilka män är det som står för dessa övergrepp? Vad är deras bakgrund, hur förklara deras handlande? För politiskt korrekta feminister är detta tabu. Gudrun Schyman angrep svenska män, hon talade om "talibaner" om "strukturer". Birgitta Ohlsson halkar in på liknande resonemang:
"Jag lever inte privat under något vansinnigt patriarkalt förtryck likt Fadime ... Men det är i grunden samma manssamhälle..."
Så vad göra åt problemet? Ohlsson talar om "ökat stöd till kvinnojourer, skärpta straff, rejäl upplysning av offentliga platser, utökat besöksförbud och användande av fotboja" , men framförallt vill hon ha beväpning:"Feministiskt självförsvar bör kunna erbjudas frivilligt i skolan, men framför allt bör vi legalisera tårgas och pepparspray. Ett första steg är att ge vapenlicens till de mest utsatta kvinnorna."
Drastiska åtgärder alltså. Beroende på en exceptionell situation.
Hur hamnade vi i denna situation?
(När Aftonbladet på nätupplagan ska diskutera Ohlssons inlägg får ordet "invandring" inte nämnas.)
Aftonbladet förklarar i en fotnot:"Tårgas är ett kemiskt stridsmedel som baseras på ämnen, vilka i låga koncentrationer retar ögon och andningsvägar kraftigt men först i höga koncentrationer kan ge upphov till bestående skador. Tårgas används främst för polisiära ändamål, t ex kravallbekämpning. I Sverige krävs vapenlicens för att inneha tårgas."
|
|