|
|
|
|||||
|
Född: 1853, i Västergötland. Samtida med: Oscar II, Gustav V Nyckelord: rörtång, skiftnyckel Död: 1943
|
 |
Johan
Petter Johansson föddes 1853 i Vårgårda, Västergötland.
Fadern var torpare och Johan Petter var den äldste av sex
syskon. Tidigt visade han både initiativförmåga
och teknisk begåvning.
Ur "Svenska uppfinnare" av Karlsson/Erséus:
"...väcker han uppseende genom att bygga om pappa Johannes tröskverk. 'Han hade ett handtröskverk, som var för tungt för oss att dra och jag tyckte att vår häst skulle hjälpa till. Jag gjorde då ett vandringshjul, ställde det upp och ned och lade stjärnstocken i en trumma under hästbanan. Sen fick hästen dra verket'. Det ska visa vara en typisk JP-uppfinning. Först stöter han på ett vardagsproblem - sen löser han det. Det är långt till evighetsmaskiner och ubåtar. Allt har en jordnära, praktisk betydelse.
'Tänk så farliga de här fotogenlamporna är', säger mamma en dag. 'Råkar ni ungar slå sönder glaset, så brinner ju hela stugan ner!'
'Jamen, då borde man väl göra dem i metall istället', svarar gossen Johan Petter och går till bleckslagaren med en kärra ihopsamlade burkar, för att lära sig löda i tenn."
Efter en kort skolgång prövade Johan Petter Johansson ett ganska stor antal olika anställningar, bl.a. var han konstruktör på på Munktells i Eskilstuna.
1886 bestämde han sig för att starta eget. Det skedde i Enköping, där han efter ett år byggde sin egen smedja: Enköpings Mekaniska Verkstad. Den ökande mekaniseringen inom jordbruket gav gott om arbete med reparationer och underhåll av maskiner och redskap.
För rörarbeten hade verkstaden en sats fasta rörtänger, som var och en passade för en bestämd rördimension. Den montör som skulle ut på ett jobb behövde en dragkärra för att ta hela satsen med sig. Denna olägenhet undanröjde JP Johansson med den ställbara rörtången, som patenterades 1888.
Ur "Svenska snilleblixtar" av Isakson/Johansson:
"...det var varken tröskverket eller tändstickaskmaskinen som blev J.P. Johanssons stora genombrott som uppfinnare. Det var rörtången. Med den blev han 'Johansson med tången'. Och det var bara naturligt att han funderade vidare i samma banor som med rörtången.
Samma problem som med rören hade man nämligen med muttrarna. Från medeltiden och fram till slutet av 1830-talet hade muttrarna varit fyrkantiga eller svagt rektangulära. De drogs eller lossades med fast nycklar. Kring 1840 började man emellertid använda sexkantiga muttrar. Men storlekarna var inte standardiserade, vilket gjorde att en verkstad behövde en mycket omfattande uppsättning fasta nycklar."
Några år senare uppfann JP Johansson den ställbara skiftnyckeln.
Den första justerbara nyckeln hade uppfunnits femtio år tidigare av engelsmannen Joseph Stubs. Hans skruvnyckel fungerade så att gapet ändrades genom att man vred en hylsa på skaftet. Det lär finnas fler patent på skiftnycklar från 1880-talet. Den svenske byggmästaren O.G.Alm hade 1858 uppfunnit en skiftnyckel med en lös käft, flyttbar utmed det tandade skaftet och låsbar med en spärrhake. Denna uppfinning kände JP Johansson inte till.
I november 1891 sökte JP Johansson patent på "Ställbar skrufnyckel" som sedermera kom att benämnas Skiftnyckel. Utförandet på denna modell kännetecknades främst av att båda käftarna var rörliga och med en ställskruv kunde manövreras mot eller ifrån en längs handtaget tänkt centrumlinje. Denna skiftnyckel kom dock aldrig i tillverkning, i varje fall inte i någon större skala.
Året därpå förbättrade JP Johansson sitt patent på skrufnyckel och därmed skapades dagens skiftnyckel. Ur patentets beskrivning: "Denna uppfinning afser en förändring af den under N:o 3589 patenterade skiftnyckeln med två lösa käftar."
Den nya skiftnyckeln var så utformad att endast den ena av käftarna var rörlig medan den andra var fast. Med ställskruven kunde den lösa käften skjutas ända intill den fasta, vilket inte varit möjligt på tidigare modeller.
Tillverkningen skedde fabriksmässigt i den egna verkstaden, distributionen däremot sköttes av B. A. Hjort. Han hade förvärvat ensamrätten till försäljning både i Sverige och utomlands och sålde skiftnycklar över hela världen. JP Johanssons företag i Enköping övertogs sedermera av B. A. Hjort och år 1954 registrerades firmanamnet Bahco som kan härledas till B. A. Hjort & co. 1998 hade den svenska fabriken sålt sin hundra miljonte skiftnyckel.
JP Johansson uppfann också mycket annat, t ex en skrivbordslampa, "Triplexpendeln", 1919.
Ur "Svenska snilleblixtar":
"Den böjliga armen gjorde det möjligt att rikta lampan så att den gav bästa möjliga belysning vid en arbetsplats. Triplexpendeln blev en stor framgång och den användes i flera decennier på en mängd arbetsplatser,.."
Under hela sitt liv patenterade JP Johansson ett 100-tal olika uppfinningar, ofta sprungna ur vardagens behov.
Ur "Svenska uppfinnare":
'Men pappa smutsar ju ner sockret!' klagar JP:s dotter, när fadern vandrar direkt från fabriken till Fannalunds kaffebord.
'Jaså, jaha, då får jag väl uppfinna en sockertång då, säger pappa och börjar efter kafferasten att uppfinna en tång som snart ska vara standard i alla svenska hem."
Villa Fannalund i Enköping uppfördes 1905 och var JPJohanssons privata bostad fram till hans död. I den hade familjen Johansson 750 kvadratmeter bostadsyta i Enköpings absolut modernaste bostadsfastighet. Där hade Johanssons innovationer och tillämpning av ny teknik fritt spelrum.
Villa Fannalund var Enköpings första bostadshus med centraluppvärmning. Andra eldade i kakelugnar och spisar.
Långt innan elektriciteten kom till Enköping 1915 hade familjen Johansson elektrisk takbelysning - från eget kraftverk.
Villa Fannalund var Enköpings första bostadshus med avloppsledning. Andra hade slaskdike runt hörnet.
Det var också ett av de första bostadshusen med helt källarplan. Andra byggde med uthus på tomten.
JP Johansson betydde mycket för utvecklngen av sin stad under 1900-talet. Hans fabrik gav arbete åt 400 personer. Han var också politiskt aktiv, för högern. Han satt under 40 år i kommunfullmäktige och han var ordförande i skolstyrelsen. Det var JP som genomdrev elektrifieringen av Enköping, och han byggde två gångbroar över Enköpingsån.
Johan Petter Johansson avled 1943, nära 90 år gammal.
 |
 |