|
|
|
||||
|
Född: 1836, i Norrköping Samtida med: Oscar I, Karl XV, Oscar II Nyckelord: tändsticksmaskiner Död: 1904.
|
 |
|
|
|
||||
|
Född: 1836, i Norrköping Samtida med: Oscar I, Karl XV, Oscar II Nyckelord: tändsticksmaskiner Död: 1904.
|
|
Alexander Lagerman föddes 1836 i Norrköping, som son till en skräddare.
Alexander utbildade sig vid Norrköpings Tekniska Elementarskola och under skoltiden konstruerade han en sättmaskin, där han framställde en modell.
Hans första anställning blev i Motala MekaniskaVerkstad, som ritare. Under tiden där, 1864, konstruerade han en maskin som skulle kunna sköta hela tillverkningsproceduren i en tändsticksfabrik.
Detta ledde till att han belönades av Vetenskapsakademin, däremot inte att maskinen kom till användning i någon tändsticksproduktion.
1870 anställdes Alexander Lagerman vid Jönköpings Tändsticksfabrik. Där ritade och byggde han en rad nya maskiner för att rationalisera tillverkningen av säkerhetständstickor. 1873 var han klar med en maskin för framställning av tändsticksplån, 1876 kom hans askfyllningsmaskin, 1879 kom en maskin för tillverkning av ytteraskar och 1888 en maskin för tillverkning av inneraskar.
Ur Isaksson/Johanssons bok "Svenska snilleblixtar":
"De olika maskinerna hade en kapacitet på 20.000 till 60.000 askar per dag och väckte oro bland dem som tidigare tillverkat askar i hemmen. Men oron lade sig när det visade sig att effekten istället blev att fabriken började nyanställa arbetare. De som tidigare tillverkat tändstickaskar hemma i köket blev fabriksarbetare."
1892 kröntes Lagermans insatser med den s.k. komplettmaskinen. Denna ersatte fem andra maskiner och klarade alla de moment som krävdes för att förvandla råvara till färdiga tändstickor, förpackade i askar. Maskinen matades med impregnerade tändsticksämnen och särade
dem, värmde dem, doppade dem i paraffin eller svavel och därefter i tändsatsblandning, torkade och paketerade färdiga tändstickor i askar - helt automatiskt. Komplettmaskinen sparade arbetskraft och sköttes av endast en förman och två arbetare. Maskinen sparade också råvara och lokalutrymme i fabriken.
Tändsticksfabrikens vinster blev stora, men istället för att höja lönerna byggdes bostäder åt de anställda. Arbetarna fick det bättre, men knöts hårdare till fabriken. För att få bo i arbetarbostäderna krävde fabriken att de i familjen som så kunde, skulle arbeta på fabriken.
1898, då alla maskiner var installerade, tillverkade varje arbetare på Jönköpings Tändstickfabrik ungefär fem gånger så många tändstickor per dag som 1870.
Alexander Lagerman hann också göra insatser inom trycktekniken. Han tillverkade en avancerad sättmaskin, vilken dock blev ett ekonomiskt misslyckande. En ännu bättre maskin hade uppfunnits samtidigt i USA.
"Svenska snilleblixtar":
"Och även om sättmaskinen inte slog igenom blev Alexander Lagerman ett stort namn också inom tryckeribranschen. Han uppfann nämligen också den första automatiska s.k. digeltryckpressen. Den kallades Lagermanspressen och blev av stor betydelse inom tryckeribranschen."
 |
 |
