|
|
|
||||
| Född: 1898, i Ystad. Samtida med: Gustav V, Gustav VI Adolf, Carl XVI Gustaf Nyckelord: Kylskåp, skumplast. Arbetade med Carl Munters. Död: 1984
|
|
Baltzar von Platen föddes 1898 i sydligaste Skåne. Redan som barn var han egensinnig och kom ganska väl att motsvara klichébilden av en uppfinnare: ett original som gör allt efter eget huvud och tänker på ett sätt som inte följer vanliga banor.
Ur "Svenska uppfinnare" av Karlsson/Erséus:
"Ständigt jagad, ständigt upphetsad. Ständigt upplivad av ett nytt genialt påhitt, ständigt livrädd att någon annan ska hinna före, stjäla idén eller helt enkelt bedra honom på äran. Av svenska uppfinnare är Baltzar von Platen den mest färgstarke, mest omtvistade och mest utskrattade. Men också en av de mest geniala."
"Likt sin landsman Emanuel Swedenborg ska han hela sitt liv kastas mellan de exakta naturvetenskaperna och den himmelska hinsides. När andra väljer mellan förnuft och känsla, vill von Platen bådadera. Han är både rationalist och svärmare. Han ser inget som helst motsatsförhållande mellan att uppfinna kylskåp och tala med spöken."
Vid 16 års ålder hade Baltzar fått besök av en "ande", som beskrev hur en s.k. perpetuum mobile , dvs en evighetsmaskin, kunde tillverkas.
von Platen i sina memoarer: "Han sade: 'Du vet att det är världskrig. Du vet att det kommer bli brist på bränsle. Gör därför en maskin som suger värme från den kalla omgivningen, höjer värmets temperatur och avger det varma värmet till bostadsrummet.'"
Denna maskin blev aldrig till. Däremot skulle Baltzar von Platen medverka till att konstruera en apparat som fungerade tvärtom, dvs omvandlade värme till kyla.
I skolan blev Balzar, från tolv års ålder och uppåt, kuggad varje vårtermin. På något sätt erövrade han ändå en studentmössa och fortsatte studera på Lunds universitet. Där blev han underkänd i fysik. Baltzar funderade då på att börja studera teologi för att bli präst. Han fick dock ett råd att resa till Stockholm och börja vid Tekniska högskolan. Så skedde.
På Teknis blev Baltzar bekant med en annan begåvning, Carl Munters. Tillsammans skulle de åstadkomma en världssensation: ett kylskåp utan rörliga delar.
Läge för en återblick beträffande livsmedelförvaring:
Ända in på 1930 och 40-talen levde en stor del av landsbygdens människor utan elektricitet och var tvungna att förvara mat på andra sätt än i kyl och frysskåp. De produkter man fick fram kunde mycket sällan förvaras färska utan konserverades med olika metoder som torkning eller saltning, syrning eller rökning. Mjölk kunde förvaras lång tid efter syrning, men för just konservering av mjölk var andra konserveringsmetoder vanligare. Man kärnade smör, gjorde ost och messmör. När man röker mat är det ytskiktet som förändras, det vill säga att skinnet på fisken eller köttet förhårdnas och skyddar innehållet från bakterier .
Den konserverade maten förvarades fram till kylskåpens tid i jordkällare och uthus. En jordkällare är ett delvis nedgrävt förvaringsutrymme byggt av sten och jord där främst rotfrukter och potatis förvaras. Under vintern används en jordkällare för att skydda maten från köld och under sommaren som svalt förvaringsutrymme, skyddande mot värmen. Jordkällaren som förvaringsutrymme har använts i Sverige under många sekler.
Kylskåpets föregångare var isskåpet som började dyka upp i svenska hem på 1800-talet. Isskåpet var ofta byggt av trä med dubbla väggar och invändigt klätt med zinkplåt. Isen lades högst upp i skåpet och smältvattnet leddes ner i dubbelväggarna och bidrog till avkylningen av maten. Smältvattnet tappades ur nedtill med en kran.
Här var man alltså beroende av isen på sjön. Under vintern sågade man ut stora flak av is för att täcka sommarhalvårets behov. Traditionellt skulle isen vara bärgad till vad som i folkmun kallades "Petter Katt" den 22 februari. För att hindra den is man bärgat från att smälta lades den i en stor hög med sågspån, kallad Isdös.
De första kompressorkylskåpen, som byggde på principen att gas som först komprimeras och sedan expanderar skapar temperaturfall, började tillverkas i liten skala under 1870-talet. Men tekniken var långt ifrån perfekt, skåpen var bullriga, ineffektiva och dyra.
Kylskåp i sig var alltså ingen nyhet 1918.
Det fanns redan stora kylanläggningar inom industrin och kylrum på fartyg som fraktade livsmedel. I USA fanns även kylskåp för hemmabruk, men de var kompressordrivna, stora, bullriga och ganska opålitliga.
Vad som fanns i svenska hem var isskåp, där ny is måste fyllas på minst en gång i veckan.
Ur "Svenska snilleblixtar" av
Isakson/Johansson:
"Carl Munters mål var att göra ett litet, behändigt och lättskött kylskåp utan kompressor, helst utan några rörliga delar alls. Han ville åstadkomma en kylprocess som sköttes genom självcirkulation.
Idén var inte ny. Herman Geppert hade skisserat en sådan anläggning 1899, men han lyckades aldrig få den att fungera i praktiken."
Carl Munters och Baltzar von Platen arbetade för att få fram ett absorptionsskåp. Den idé de arbetade efter kan i korthet beskrivas så här:
I en behållare blandas vatten och ammoniak. Behållaren värms upp och ammoniaken förångas. Ammoniakgasen strömmar upp i en kondensor där den kyls av den omgivande luften och återgå till vätskeform. Ammoniaken rinner därefter ner i ett kylelement som innehåller vätgas. Den gör att ammoniaken åter avdunstar. Vid den processen binder ammoniaken stora mängder värme, som tas från den omgivande luften. Utrymmet där kylelementet finns kyls ner. Ammoniakvätgasblandningen leds ner i en absorbator där den blandas med vatten. Denna blandning pumpas till kokaren genom att blandningen värms upp medan vätgasen strömmar tillbaka till kylelementet, och processen börjar om.
I de första apparaterna som von Platen
- Munters byggde fanns en rörlig del, en kulventil.
Men målet var att konstruera en apparat helt utan rörliga delar.
Genombrottet kom när en av de två föreslog att föra in
vätgas i kylelementet.
Baltzar von Platen beskrev arbetet: "Första
kylapparaten byggde vi, bara för att visa att alla våra teorier
var rätt. Att den blev stor och klumpig brydde vi oss inte om, ty mått
och verkningsgrad kunde man beräkna bara principen fungerade. Den fungerade.
Det blev minus 40 grader Celsius i köldgeneratorn. Efter det byggde vi
en 'riktig' apparat med hög verkningsgrad, liten vikt och små dimensioner."
År 1922 kunde Baltzar von Platen och Carl Munters slutligen visa sitt kylskåp som ett gemensamt examensarbete på Tekniska Högskolan. Samtidigt ansökte de om patent på sin uppfinning. Det blev en världssensation.
Värmekällan som startade processen kunde antingen vara el, gas eller fotogen, vilket gjorde systemet väldigt flexibelt.
Den första serien om tio kylapparater till kylskåp tillverkades vid Ankarsrums bruk i Småland. Själva skåpet tillverkades vid AB Åtvidabergsindustrier och den slutgiltiga monteringen gjordes på en verkstad i Stockholm. Uppfinnarna behövde dock pengar till utveckling och marknadsföring av sin produkt och bildade 1923 de AB Arctic. Därigenom kunde de starta en egen tillverkning av kylskåp vid en ny fabrik i Motala, om än i liten skala.
1925 visades en förbättrad version av kylskåpet på en utställning i Stockholm. Samma år publicerade von Platen/Munters en skrift om sin uppfinning. Sedan köpte Elctrolux upp AB Arctic.
Electrolux hade bildats 1919 genom en sammanslagning av AB Lux, som ursprungligen tillverkade en fotogengaslampa, och Elektromekaniska AB, som 1912 börjat tillverka dammsugare i samarbete med Lux och Axel Wenner-Gren. Redan samma år som Electrolux köpte Arctic träffade företaget ett avtal med ett amerikanskt företag om att licenstillverka och sälja kylskåpet i USA. Både Baltzar von Platen och Carl Munters anställdes av Electrolux för att vidareutveckla sin uppfinning. Baltzar von Platen blev kvar där till 1927, Carl Munters stannade till 1936.
Då tillverkades kylskåpet inte bara i Sverige och USA utan också i bl a Frankrike och England. Fram till 1960-talets början tillverkades ca 10 miljoner av von Platen-Munters kylskåpstyp. Dammsugarna och kylskåpet bildade grunden för Electrolux snabba expansion. 10 miljoner kylskåp.
Under andra världskriget övergavs absorptionsskåpen för en återgång till kompressortekniken i förfinad och utvecklad form. Kompressorskåpen drar idag överlägset minst energi, men absorptionsskåpen finns fortfarande kvar i på exempelvis hotellrum eftersom de är helt tysta och tar mindre plats.
Baltzar von Platen arbetade även med annat. 1933 demonstrerade han en transformator för överföring av högspänd likström över längre sträckor utan tätt liggande omformarstationer. Denna uppfinning blev inte omsatt i verkligheten, då han inte lyckades hitta finansiärer.
von Platen ägnade sig även åt försök att framställa konstgjorda diamanter, genom att pressa grafit och järn eller järnkarbid under högt tryck och vid hög temperatur. ASEA köpte maskinen av von Platen och kunde senare sätta igång en reguljär tillverkning av diamanter.
Vidare gjorde Baltzar von Platen en insats under andra världskriget, genom gengasaggregaten. Med en blandning av luft och gas kunde Sverige hållas rullande i en tid då oljetillförseln strypts. Bränslet var ved.
Baltzar von Platen avled 1984, vid en ålder av 86 år.
Baltzar von Platen
* Ej att förväxla med den greve och sjöofficer Baltzar von Platen som levde 1766-1829 och drev fram byggandet av Göta Kanal.
 |
 |