|
|
|
||||||
|
Född: 1766, på Rügen Samtida med: Gustav IV Adolf, Karl XIII, Karl XIV Johan Nyckelord: Göta kanal Död: 1829
|
 |
|
|
|
||||||
|
Född: 1766, på Rügen Samtida med: Gustav IV Adolf, Karl XIII, Karl XIV Johan Nyckelord: Göta kanal Död: 1829
|
|
Göta Kanal är ett av vårt lands största byggnadsverk, initierat av Baltzar von Platen, sjöofficer och statsråd.
Baltzar von Platen föddes 1766 på tyska Rügen, som då ännu tillhörde Sverige. Vid 13 års ålder blev han inskriven vid Karlskronas kadettskola och gjorde sedan en rekordsnabb karriär inom flottan. I slaget vid Hogland 1788 och hamnade i rysk fångenskap. År 1800 begärde han avsked ur flottan och bosatte sig på sitt gods Frugården vid Vänersnäs i Västergötland.
Vattenvägarna har sedan urminnes tid varit förenande. Typiskt för de antika högkulturerna i t.ex. Nildalen eller Eufrat och Tigris var utvecklade kanalsystem. Kanalerna gjorde det möjligt att med låg energiinsats transportera tunga lass och stora volymer. Som jämförelse kan man ta vad en häst förmår bära eller dra: 100 kilo på ryggen - 2.000 kilo på vagn - 10.000 kilo på räls - 70.000 kilo på kanal.
Idén till Göta kanal - i varje fall till delar, och även om just det namnet inte användes - väcktes tidigt:
Redan på Gustav Vasas tid funderade man på att bygga en transportled från kust till kust. I ett brev från linköpingsbiskopen Hans Brask 1516 till Sten Sture d.y. föreslog han att "up skal skaeres" en kanal mellan Vättern och Östersjön. Tio år senare återkommer han med sitt förslag - nu med även Vänern inkluderad. I ett brev utmålas vilka vinster handeln skulle få av en sådan kanalled.
Ett annat - och på den tiden viktigt! - argument för en kanal genom Götaland var att man då skulle slippa betala Öresundstull till danskarna. Denna pålaga för handeln var en ständig källa till irritation. Den erlades i Helsingör av varje passerande fartyg. Tullen hade införts 1429, av Erik av Pommern, vid en tidpunkt då Sverige, Danmark och Norge var ett rike och fanns till år 1660. År 1720 återinfördes den, trots att Skåne vid denna tidpunkt var svenskt. Först år 1857 avskaffades tullen, genom en internationell överenskommelse på amerikanskt initiativ, mot att Danmark fick ett engångsbelopp.
Inspirerade av den stora kanalutbyggnaden i England började man under 1700-talet planera det första infrastruktursystemet i Sverige. Det bestod av kanaler som skulle sammanbinda Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Staten skulle stå för de stora sammanbindande kanalerna och de privata företagen för anslutande kanaler.
Det var framförallt Baltzar von Platen som lyckades genomdriva beslutet att bygga en kanal mellan dels Vänern och Vättern, dels Vättern och Östersjön. Efter att Trollhätte kanal år 1800 öppnats för trafik mellan Göteborg och Vänersborg skulle en sådan kanal komplettera, så att fartyg kunde ta sig hela sträckan från Östersjön till Kattegatt.
Första gången von Platen kom i kontakt med kanalbyggande var 1795 då han såg arbetena på Trollhätte kanal, tre år senare invaldes han som ledamot i Trollhätte kanals styrelse. Han fick på så sätt nära kontakt med den tidens främsta kanalingenjörer. Han reste också utrikes för att studera kanalbyggande i Skottland, Frankrike och Tyskland. Särskilt imponerades han av den franska Canal du Midi, byggd 1681 och med en höjdskillnad på över 200 m. Entusiasmen höll i sig och 1806 utgav han sin "Avhandling om Canaler genom Sverige medt särskilt avseende å Wenerns sammanbindande med Östersjön". 1808 fick von Platen kung Gustav IV Adolfs stöd i att "företaga och fullborda det riksgagneliga arbetet".
Till 1809 års riksdag motionerades i frågan. Diskussionen blev livlig och den nytillträdde Karl XIV Johan agerade till von Platens förmån. I oktober 1809 översändes riksdagens skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran om att igångsätta kanalarbetena. På våren 1810 togs de första spadtagen i Motala på Östgötasidan och i Forsvik på Västgötasidan. Göta kanalbygget var äntligen igång!
Baltzar von Platen var då statsråd och blev ordförande för kanalbolaget och ledde dess verksamhet från starten.
Den engelske ingenjören Thomas Telford stakade ut kanalsträckan på 21 dagar. Det skedde efter engelsk förebild, vilket innebär att i stor utsträckning skilja kanal från naturliga vattendrag. Detta gav större frihet vid val av plats för slussar. Då kunde man underhålla kanalen vintertid genom att tömma den på vatten.
I Forsvik, 10 km från Karlsborg, startade Göta kanalbygget år 1810. Här hade kanalbolaget sitt kontor och här finns kanalens äldsta sluss. Den grävda kanalen är 87 km lång och det beräknas att 58.000 soldater deltog i kanalbygget. Sammanlagt är kanalen 190,5 km lång och innehåller 58 slussar, samt 47 broar. Sjön Viken, strax väster om Karlsborg, är kanalens högsta punkt med 94 meter
över havet.Västgötadelen, som förband Vänstern med Vättern togs i bruk 1822. Kanalen som helhet invigdes 1832.
Förutom genom Vänern och Vättern går leden bl.a. sjöarna Viken i Västergötland samt Boren och Roxen i Östergötland.
Kostnaden för Göta Kanal hade beräknats till 1,6 miljoner riksdaler banco, men på grund av inflation och ändrade kanaldimensioner stannade notan till sist på 10,4 miljoner.
Göta kanal fick stor betydelse som transportled från kust till kust. Under perioden 1850-1950 fraktades en hel del spannmål, trä, papper, olja och malm på kanalen.
Idag är Göta Kanal tillsammans med Trollhälle kanal - "Sveriges blå band" - framförallt en turistattraktion. Den används av både fritidsbåtar och passagerarfartyg.
Baltzar von Platen var dessutom involverad i nybyggnationen av Hjälmare kanal. I sin första sträckning mellan Hjälmaren och Arbogaån är detta Sveriges första kanal. Bygget tog tio år och var klart 1639. Problemet var att denna kanal krävde dyrt och regelbundet underhåll. Trafiken var ofta stoppad. Den reparerades och byggdes om flitigt, men ingenting tycktes hjälpa. Då föreslog Baltzar von Platen en helt ny sträckning, där man drog kanalen genom mer berg. Denna ombyggnad genomfördes åren 1819 till 1830 då kanalen fick sin nuvarande, mera östliga, sträckning. Sedan dess har kanalen endast krävt normalt vinterunderhåll för att klara trafiken.
Baltzer von Platen grundade även Motala verkstad 1822 och ritade en stadsplan för Motala.
1827 utsågs han till riksståthållare i Norge. Det var också i Oslo som Baltzar von Platen dog 1829 - före invigningen av både Göta kanal och den nya Hjälmare kanal.
Se även: Werner Ericson Nils Ericson John Ericsson
* Ej att förväxla med den Balzar von Platen som levde senare, och var med om att uppfinna kylskåpet.
 |
 |
