Nacka
den 8 juni 2003
Till
Högskoleverket
Universitetslektor
Sigbritt Franke
Utredare
Stig Forneng (v g meddela diarienr)
Ämne:
Påstådd diskriminering på arbetsmarknaden av "personer
med utländska namn"
Med
anledning av Jonas Elghs artikel i SvD den 3 juni om Högskoleverkets
rapport om den s.k. diskrimineringen av personer med "utländska
namn" på den svenska arbetsmarknaden vill jag framlägga
några förslag till förklaringar. "Att klara en hel
svensk högskoleutbildning räcker ofta inte för att personer
med utländsk bakgrund ska få en lika stark ställning på
arbetsmarknaden som personer med helsvensk bakgrund" skriver Elgh.
Förklaringen
till att "det är tre till fyra gånger så vanligt att
personer med utländsk bakgrund har en svag ställning på
arbetsmarknaden inom yrkesgrupper som tandläkare, tandhygienist, psykolog
och arbetsterapeut" kan möjligen finnas i den broschyr "Att
studera på högskolan" som Högskoleverket själva
givit ut som introduktion till högskolestudier för "personer
med utländsk bakgrund. "
Läser
Högskoleverkets GD och utredare inte verkets egna rapporter?
Broschyrens
notapparat ger en antydan om att det inte nödvändigtvis är
de "utländska namnen" - dvs. diskriminering - som är
orsaken till "den svaga ställningen på arbetsmarknaden."
Här följer ett urval belysande exempel ur text och notapparat:
"Vi
hoppas att broschyren ska hjälpa dig när du och dina närmaste
diskuterar framtiden"
Fotnot: "närmaste" Här: dina närmaste
= din familj, t ex dina barn eller syskon.
"En
bokstav brukar visa nivån på kursen. A är den lägsta
nivån och D den högsta"
Fotnot:
nivå -n- er. Här:
A är den lägsta nivån = A är den "lättaste"
nivån."
"De
flesta utbildningar på högskolan ger en generell examen."
Fotnot: "generell" (allmän). Generell examen = en examen
som innehåller olika ämnen men inte ger ett särskilt yrke."
"Några
utbildningar på högskolan är yrkesutbildningar. Man studerar
till ett särskilt yrke t ex veterinär, dietist och civilingenjör."
Fotnot: veterinär - en - er = en "läkare" för
djur - civilingenjör - en - er = en person som har en hög teknisk
examen, oftast från en teknisk högskola. dietist - en - er =
en person som arbetar med mat, vad maten innehåller och vad olika
personer bör äta.
"Man
måste ha vissa förkunskaper för att komma in på högskolan."
Fotnot: förkunskaper. Man behöver förkunskaper för
att gå den här utbildningen = Man behöver kunna en del saker,
innan man börjar utbildningen.
"Det
finns grundläggande behörighet och särskild behörighet."
Fotnot: behörighet - en - er. Hon har behörighet att söka
till högskolan = Hon har rätt att söka till högskolan.
"
Introduktion till studier på högskolan"
Fotnot: introduktion - en -er. Introduktionen till utbildningen = en
kurs före den riktiga utbildningen.
Andra
för en högskolestuderande svåra svenska ord som kräver
förklaring är
"forskare = person som studerar något ämne vetenskapligt, för
att hitta ny kunskap"
"mångfald = här finns en mångfald av olika nationaliteter =
här finns folk från många olika länder," -
"stipendi/um -et - er = ett bidrag till en person från t ex en organisation,
ett företag eller en förening"
"Det
är bedrövligt att det fungerar på detta diskriminerande
sätt" kommenterade Högskoleverkets
chef på politiskt korrekt maner rapporten. Vi har fått lära
oss att de främmandes alla tillkortakommanden alltid är samhällets
och svenskarnas fel. Varje antydan om att det skulle kunna finnas andra
förklaringar än diskriminering till bl. a de främmandes "svaga
ställning på arbetsmarknaden" har
regelmässigt bemötts med epitet som "rasism
och främlingsfientlighet."
Efter
att ha tagit del av Högskoleverkets introduktionsbroschyr för
"personer med utländska namn" anar man dock ett samband mellan
kunskapsnivån och "den svaga ställningen på arbetsmarknaden."
När
det gäller de examensgrupper där studenter med utländsk bakgrund
har "en svag ställning på arbetsmarknaden" kanske förklaringen
ligger i att Högskoleverket inte tillräckligt tydligt lyckats
förklara betydelsen av ord som tandläkare, biomedicinsk analytiker,
arkitekt, agronom, psykolog eller teolog för de högskolestuderande!!
När
det gäller de främmandes "svaga ställning" inom
teologyrket kan förklaringen möjligen vara att ett mycket stort
antal av dem som har utländska namn är muslimer!
Bäst
har Högskoleverket tydligen lyckats förklara orden "läkare"
och "civilingenjör" där endast 5 resp. 10% har
"svag ställning." Ändå påstår Mona
Sahlin i tid
och otid att hon är "så trött
på att åka taxi med 'lekare' och köpa korv av civilingenjörer"
Märkligt! Ekvationen går av någon
anledning inte ihop!
Ni
påpekar att "nästa steg för
Högskoleverket skall vara att fördjupa sig i hur rekryteringen
går till hos vissa större arbetsgivare som t ex Ericsson samt
kommuner och landsting."
Jag
föreslår att Ni ser till att Högskoleverket i enkäterna
skickar med sin broschyr!! Det torde vara intresse för de blivande
arbetsgivarna att ta del av nivån på dem som de är mer
eller mindre tvingade att rekrytera! En arbetsgivare som av olika skäl
inte vill anställa en person med "utländskt namn" anmäls
omedelbart för diskriminering till DO. De främmande har med benäget
stöd från politikerna givetvis inte varit sena att upptäcka
den lukrativa och skattefinansierade försörjningsinrättning
som DO i form av generösa skadestånd så välvilligt
består dem med!
En
rekryterare som intervjuats tror att "det
handlar om att man inte känner till andra kulturer tillräckligt
bra vilket innebär att man inte vet hur personer med utländsk
bakgrund kommer att passa in i ett svenskt företag."
För
att råda bot på denna brist på förståelse föreslår
jag att Högskoleverket i samarbete med statsrådet Sahlin och
Integrationsverket tar fram en broschyr som för svenska arbetsgivare
på lätt svenska förklarar vad ord som "taqija, sharaf,
sharia" m.m. m.m. betyder!
Inger-Siv
Mattson
pensionerad
f d internationell sekreterare