Manifest Charta 77:
Charta 77:s tredje dokument, om vikten av att gällande författning och internationella konventioner om mänskliga fri- och rättigheter respekteras:
Till presidiet för CSSR:s parlament
Till presidiet för CSSR:s regering
Till nyhetsbyrån CTK
I förklaringen till Charta 77 den 1 januari 1977 vände sig 242 medborgare i vår republik till de högsta statsorganen och till offentligheten för att meddela dem sin beslutsamhet att engagera sig för förverkligandet av normerna i den internationella konventionen om de mänskliga rättigheterna, vilka också blivit en del av vårt rättssystem, något som bekräftats av att de publicerats i CSSR:s lagsamling under nr 120/1976.
Denna inställning hos medborgarna är i samklang med artiklarna 28 och 29 i CSSR:s författning, liksom med artikel 19 i den internationella konventionen om medborgerliga politiska rättigheter.
Den 6 januari greps av säkerhetsorganen medborgare som var på väg för att personligen överlämna det nämnda dokumentet med originalunderskrifterna till de högsta statsorganen i CSSR. Dokumentet konfiskerades och måste därför sändas till dessa organ per post. Det enda svaret har emellertid hittills blivit långtgående repressalier från säkerhetsorganens sida och en förolämpande grov förtalskampanj mot undertecknarna av Charta 77 inom alla tjeckoslovakiska massmedier. De förolämpningar, beskyllningar och förtal som använts i denna kampanj, har hos oss ingen motsvarighet sedan tiden för liknande kampanjer under åren för de rättsvidriga processerna.
På samma sätt som då organiseras en kampanj på arbetsplatser, vid företag och företagsledningar, i skolor och på andra institutioner för att medborgarna kollektivt eller individuellt ska fördöma något som de inte i förväg har tagit del av. Fördömandet av Charta 77 krävs i en form som för dem som avböjer att göra detta innebär ett hot mot deras försörjning. På sina håll framläggs protestlistorna mot Charta 77 som villkorslöst krav i samband med utbetalning av löner och liknande. Texten till Charta 77 hemlighålls liksom tidigare, och som "Rude Pravo" skrev den 15 januari 1977 kommer denna text heller inte att offentliggöras.
På natten torsdagen den 13 januari 1977 grep polisen flera av undertecknarna av Charta 77. Polisen genomförde också husundersökningar hos flera av dem, trots att de gripna formellt endast skulle höras som vittnen. De greps utan anledning och avhämtades av polisbilar mellan klockan fyra och fem på morgonen. Flera av dem behandlades därvid som potentiella kriminella, brutalt och hänsynslöst.
Talesmännen för Charta 77 förhördes under hela veckan praktiskt taget hela dagarna och lämnades i fred endast under nätterna. Den 13 januari greps på grund av husundersökningarna journalisten Jiri Lederer. Den 14 januari blev skriftställaren Václav Havel, en av talesmännen för Charta 77, inte försatt på fri fot. På morgonen den 15 januari meddelades hans hustru efter telefonförfrågan att "Vaclav Havel hade överlämnat sig till statssäkerhetstjänsten": han kvarhölls av andra orsaker, vilka inte hade något sammanhang med Charta 77.
Den 13 januari avskedades docenterna vid Karls-universitetets pedagogiska fakultet, F. Jiránek och dr. R. Palous efter ett beslut av universitetets kollegium, uteslutande därför att de undertecknat Charta 77. Vid ett flertal andra universitet förbereddes avskedanden på samma grunder.
Vi tror att allt detta tillräckligt bekräftar hur nödvändigt det är att på ett sakligt sätt lösa de problem i vårt land som hör samman med förverkligandet av de mänskliga rättigheterna, vilka vår stat internationellt förpliktat sig att respetkera. Charta 77 betonar uttryckligen, och vi upprepar detta, att det inte är avsikten med detta medborgarinitiativ att utöva någon politisk verksamhet.
Kampanjen mot Charta 77 förs med den politiska propagandans slagord. Det talas bland annat om kontrarevolutionära och antisocialistiska strävanden hos Charta 77. Av denna kampanj måste den slutsatsen dras att regeringen anser det för farligt för sina intressen om de medborgerliga rättigheter som den själv har förpliktat sig att iaktta konsekvent upprätthålls och respekteras.
Politiska partier, organisationer, fackföreningar och liknande organisationer i alla europeiska länder borde bedöma huruvida respekt för dessa medborgerliga och politiska rättigheter är antisocialistiska, antimänskliga eller kontrarevolutionära. Undertecknarna av Charta 77 utgick och utgår från att detta inte i något hänseende kan vara fallet.
I konsekvens med det ansvar som vi såsom talesmän för Charta 77 påtagit oss kräver vi:
Intställ polisrepressalierna mot undertecknarnaa av Charta 77! Frige de medborgare som gripits i samband med att Charta 77 offentliggjordes! Inställ alla former av utpressning, framför alt dem som riktar sig mot den materiella existensen, mot medborgare som kräver förverkligande av de åtaganden som följer av den internationella konventionen om de mänskliga rättigheterna!
Möjliggör en sanningsenlig information till den tjeckoslovakiska allmänheten av innehållet i Charta 77! Med den politiska maktens organ som basis bör upptas förhandlingar om hur man konkret kan lösa problemen med hur de medborgerliga rättigheterna i CSSR ska tillämpas.
Vi är villiga och beredda till sådana förhandlingar.
Talesmännen fär Charta 77.
Prag 15 januari 1977.
Professor dr Jan Patocka
Professor dr Jiri Hájek
