Begreppen "höger" och "vänster" inom politiken knyts till både fördelningsfrågor och maktfrågor.
I fördelningsfrågorna betonar man från höger frihet och manöverutrymme för individen, med åtföljande större standardklyftor (vilket inte betonas). Från vänster betonar man utjämning och jämlikhet, med risk för lägre incitatment att anstränga sig (vilket inte betonas).
I maktfrågorna förespråkar man från höger privat ägande av produktionsmedlen och en marknadsekonomi med få regleringar. Från vänster önskar man ett större inslag av statligt, kommunalt eller kooperativt ägande. Man önskar också en marknadsekonomi som är reglerad, kanske med inslag av planekonomi.
Medan högerpartier traditionellt företrätt de välbärgades intressen har vänsterpartier företrätt de fattigas intressen. Man har haft olika värderingar, olika syn på vad som är rättvisa. Man har också olika verklighetsbilder vad gäller människors drivkrafter och nationalekonomiska effekter.
Kan här finnas en god kompromiss, en bra syntes? Var finns en vettig balanspunkt?
Allmänt gäller:
1. att varje medborgare ska ha en elementär grundtrygghet, att ingen ska behöva svälta och lida nöd.
2. att envar måste anstränga sig, för att klara sin egen försörjning, och här måste finnas incitament. Därutöver måste finnas incitament för särskilda begåvningar att anstränga sig mer än för elementära försörjningsbehov.
Det finns alltså två sidor av saken. a) "Kakan" ska fördelas rättvist. b) Det måste finnas en "kaka" att fördela. "Kakan" uppstår inte av sig självt, den uppstår genom människors företagande och arbetsinsatser!
En distinktion må också göras mellan rikedom som förvärvats genom a) produktivt förvärvsarbete eller företagande och b) sådant som förvärvats genom spekulation och improduktiv verksamhet eller direkt kriminalitet.
