Thomas Gür i SvD den 13/10 -96:
"Det har blivit allt vanligare att prata om Sverige som en mångkulturellt land. Att forna tiders enhetliga svenskhet fått ge efter (eller borde ge efter) för förståelsen om att vi är (eller håller på att bli) ett folk där många religioner, identiteter och livsstilar måste samsas inom ramen för västerländsk demokrati.
Det finns många problem med ett synsätt av detta slag. Ett metodologiskt problem är den ständiga sammanblandningen av hur saker och ting är och hur man tycker de borde vara, mellan deskriptiva och normativa uttalanden.
Allvarligare är emellertid det statiska sättet att se på hur nationella identiteter uppstår och formas. Ett folks nationella identitet bestäms inte av hur befolkningssammansättningen ser ut för stunden, utan av den känsla för, och kunskap om, historisk kontinuitet som finns i människornas medvetande. På senare tid har det blivit allt vanligare att tala om nationerna och den nationella känslan som föreställda gemenskaper."
"Många gånger anförs beträffande föreställningen om svenskheten att den i huvudsak bygger på utländsk import. Att det specifikt svenska vid närmare skärskådan visar sig vara tyskt, franskt, norskt och till och med turkiskt eller arabiskt till ursprunget. Men nationer lånar alltid av varandra, och omstöper det lånade i egen kulturell form. Visst må kaffet komma från Arabien (kanske snarare Brasilien. bgf-anm), men kaffe med dopp, kaffe med kron, och kaffe på bit är svenskt."
"För en familj med adopterade barn betyder frånvaron av biologiska band mycket lite för upplevelsen av samhörighet. Så förhåller det sig också med den nationella känslan. Den bygger inte på en blodsgemenskap. Och den etniska gemenskap som nationer kan ha sina rötter i kan med tiden utsträckas till andra etniska grupper."
"...en absolut majoritet av befolkningen i Sverige har sina rötter i den föreställda gemenskap som kommit att gestalta sig som den svenska nationen. Varje försök att dödförklara denna kontinuitet och ersätta den med en ahistorisk och modern mångkulturalism kommer att förkastas av denna majoritetsbefolkning.
Ty i likhet med andra nationer förändras även den svenska i kontinuitet, och inte genom att bryta med sitt förgångna."