Ana Martinez skriver i SvD
den 4/4 -01, om en erfarenhet från ett badhus: "En
kalldusch för jämlika". Ett exempel ur
dagens verklighet i Sverige, på hur svenskar blivit kuvade.
"Min kö väntade på en ung svart flicka som bokstavligen lustduschade, .. Jag noterade min växande irritation, snart skulle jag börja frysa men de tre svarta kvinnorna njöt av duschen utan minska brådska eller hänsyn till att vi andra väntade. Till slut tappade jag tålamodet och sa till den duschande svarta flickan: 'Kan du inte skynda dig lite?' .. flickan förstod och avslutade.
'Tack, man kan liksom inte säga något själv, såsom du', sa kvinnan som stod framför mig.
Syndromet att bara invandrare kan tillrättavisa andra invandrare om svenskarna gör det blir de kallade för rasister hade jag mött tidigare..."
Sedan noterade Martinez att "den stora svarta valkyrian också lämnat duschen och en liten blond kvinna passade på, helt övertygad om att det nu var hennes tur." Den svarta hade dock bara tagit en paus, varvid den blonda reagerade undfallande: "Förlåt det var inte meningen, sa den lilla blonda mycket mesigt och fortfarande med tvål i ögonen flyttade hon genast bort från duschen."
"Vilka slutsatser kan vi dra av denna historia om den framfusiga svarta valkyrian och den mesiga blonda musen? Att politisk korrekthet i mångkulturella frågor gör många svenskar handlingsförlamade i situationer där det mest naturliga hade varit att säga ifrån."
Ur en läsarkommentar till detta på SvD websida:
"...man kan bara tacka och ta emot när du stillsamt men bestämt, med humoristisk underton, via din skildring av en vardaglig situation placerar de politiskt superkorrekta i skamvrån!"
"Uttalat eller underförstått självhat/självförakt från det svenska 'värdfolket' har visserligen ibland utnyttjats av ett fåtal självutnämnda representanter för hit invandrade människor, det är väl tyvärr oundvikligt. Det kan ändå inte dölja att åtskilligt flera kommit att känna undran, motvilja och förakt för den brist på naturlig värdighet, det kryperi och den kritiklöshet som präglar en mängd svenskars attityd gentemot människor, som av olika skäl sökt sig hit. Kanske den är ett naivt sätt att söka kompensera för genuin rasism och t.o.m. skeptisk syn på svensk invandringspolitik."
