1. Bakgrund

Riksrevisionsverket (RRV) presenterade i slutet av juni 1995 den s.k. "fuskutredningen" (RRV 1995:32-33) som regeringen hade givit myndigheten i uppdrag att genomföra 1994-04-14. Rapporten kartlägger förekomsten av fusk med förmåner och bidrag av social karaktär av personer med invandrarbakgrund. Totalt bedöms att fusk och överutnyttjande kostar 5-7 miljarder årligen. RRV gavs också 1994-12-12 i uppdrag att kartlägga omfattningen av fusk med arbetslöshetsersättningen. Utredningarna hade initierats av en skrivelse från utlänningssektionen, polismyndigheten i Malmö 1994-03-07. Skrivelsen var ställd till Socialdepartementet och handlade om det tilltagande fusk man upptäckt med socialförsäkringssystemen. Ett stort antal arbetslösa invandrare hade tillskansat sig möjligheter att på bekostnad av socialförsäkringar genomföra många och långa nöjesresor till hemländerna. Tidigt 1993 hade signaler nått socialdepartementet om fusket. Riksdagen biföll 10 november, 1993 socialförsäkringsutskottets förslag om att regeringen skyndsamt skulle genomföra utredningen. Uppdragsbrevet till RRV daterat 1994-04-14 hade undertecknats av dåvarande socialministern och folkpartiledaren Bengt Westerberg. Han var sålunda väl medveten att omfattande försäkringsbedrägerier pågick på samma gång som hans parti drev en "generös" invandringspolitik och gisslade svenska folket för deras oginhet och främlingsfientlighet.

2. Malmöpolisens brev till regeringen

Låt oss backa något i händelseförloppet och granska skrivelsen som Polismyndigheten i Malmö ställde till socialdepartementet. Thore Jeppson, utredare vid Utlänningssektionen, Polismyndigheten, Malmö, har gjort omfattande utredningar av det missbruk som sker av socialförsäkringssystemen. Jeppson sammanfattade sina synpunkter i en skrivelse i april 1994 till Göran Rådö på Socialdepartementet:

"Jag vill fästa departementets uppmärksamhet på det fusk som innebär att ett stort antal socialbidragstagare och arbetslösa får många och långa nöjesresor till utlandet bekostade av socialförsäkringarna. Genom att de enskilda personerna underlåter att meddela socialtjänsten om resorna, är det tyvärr mycket vanligt att bidrag utbetalas för perioder som tillbringas utomlands.

Mycken förslagenhet, initiativ rikedom och osanningar används för att få det att verka som om vederbörande befinner sig i Sverige hela tiden. Vänner eller släktingar brukar vara behjälpliga för att genomföra bedrägeriet. Vanligen går resorna till länder i Östeuropa, Afrika och Asien. Dessa länder har lägre kostnadsnivåer än vad Sverige har. På så vis räcker pengarna längre tid än i Sverige.

Att denna form av fusk med bidrag är omfattande i Malmö, och sannolikt även i andra större städer upptäcktes under en halvårsperiod när myndigheten systematiskt undersökte bidragstagare som undersöktes i olika utredningar. Ca: 80 % av bidragstagande invandrare hade stämplar i passen och hade uppburit bidrag lagligt.

Vinsterna för samhällsekonomin är uppenbara genom att dessa bedrägerier avslöjas. Genom att de utvandrande personerna finns kvar som folkbokförda i Sverige blir det fullt möjligt att på olika sätt exploatera förmåner som egentligen enbart är avsedda för de som bor i Sverige. I detta sammanhang kan vi helt bortse från EES-avtalet eftersom de som fuskar alltid bor i länder utanför EES-kretsen.

Statens Invandrarverk och Utlänningsnämnden är entydiga. PUT (Permanent Uppehållstillstånd) skall återkallas om bosättningen har upphört. Det kan vara svårt att upptäcka de som utvandrat och som inte rapporterat detta till myndigheterna. Att PUT-innehavare är obenägna att anmäla sig som utvandrade beror på att det är ekonomiskt fördelaktigt att stå kvar som folkbokförd även efter utvandringen.

Det är tyvärr inte ovanligt att barnbidrag, bidragsförskott, bostadsbidrag och kommunalt bostadstillägg sätts in på bankkonton två år efter att utvandring skett. Så länge som en person är folkbokförd i landet så är denne också med i Försäkringskassan och samlar automatiskt folkpensionspoäng.

Ett av skälen för utvandrande, att göra tillfälliga besök i Sverige, är att besöka släktingar och vänner samt förlänga sitt PUT.

Ett annat skäl är att nyttja tjänster inom sjukvården. Specialistvård kan vara mycket billigare här än i det land som man utvandrat till. Eftersom utvandrarna behåller sina patientbrickor och låtsas vara folkbokförda här åtnjuter de samma vård som övriga bosatta i Sverige. Exempelvis kommer utvandrade iranska kvinnor till Sverige några månader före förlossningarna för att föda i Sverige. Några månader efter förlossningarna återvänder de till Iran. Motsvarande vård i Iran skulle kosta så mycket att det är billigare att flyga till Sverige. När vårdens personal och övriga resurser är hårt ansträngda i budgetnedskärningstider ter det sig märligt att personer som frivilligt flyttat från Sverige kan komma hit och erhålla vård som de inte är berättigade till. Tyvärr är det möjligt så länge som folkbokföringsregistreringen består, samt vad gäller utländska medborgare, så länge som PUT ej är återkallat.

Ett stort antal av de personer som "invandrat" till Sverige under de senaste 10-15 åren, och som vid tillfället var över 40 år, har ej alls kunnat etablera sig på arbetsmarknaden. Många har förtidspensionerats. De har beviljats hel folkpension i form av förtidspension, fullt pensionstillskott samt kommunalt bostadstillägg. En hel del av dessa pensionärer har flyttat tillbaka till sina ursprungsländer, exempelvis Ungern, Polen, Tjeckien och Chile. De har härigenom beviljats full folkpension (ersattes senare med garantipension), pensionstillskott samt med kommunalt bostadstillägg. En del av de här pensionärerna har flyttat tillbaks till sina ursprungsländer. Om Försäkringskassan får vetskap om att utvandring har skett så återkallas pensionsbeslutet och utbetalningarna avbryts. De som utvandrat försöker med olika manövrar få det att se ut som om de är bosatta i Sverige.

Avslutningsvis säger Malmö polisens skrivelse, dat 1994-03-07, att samhällsekonomin skulle vinna betydande summor om de utländska medborgare som utvandrat från Sverige får sin PUT återkallade".

3. Fuskutredningen

Malmöpolisens skrivelse satte fart på Bengt Westerberg och den dåvarande borgliga regeringen. I ett regeringsbeslut nr 24 daterat 1994-04-14 gavs Riksrevisionsverket i uppdrag att kartlägga omfattningen av fusk med de sociala bidragssystemen. I direktivet till RRV sägs att: "utredningen bör i första hand inriktas på kartläggning så att den omfattar frekventa och beloppsmässigt väsentliga socialförsäkringsförmåner". Av regeringens uppdrag framgår det klart att RRV skall utreda om det finns skillnader mellan svenska och utländska medborgares fusk. "Allt fler har blivit berättigade och systemets totala utgifter utvecklats på ett icke förutsebart sätt och oacceptabelt sätt."

I slutet av juni 1995 presenterades stencilutgåvan av den s.k. "fuskutredningen". Senare under 1995 och under 1996 utkom särskilda utgåvor av utredningen som behandlar var sitt "fuskområde". Dessa innehåller förslag till åtgärder för att stävja fusket. Den utredningsmodell som utvecklats vid polismyndigheten i Malmö var tänkt att ligga till grund när systemet införs vid ett 10-tal kommuner med högt invandrarinslag. I vanlig ordning dolde massmedia sambanden och framställde utredningen som om svenska folket i allmänhet fuskar med bidrag.

De bidragsområden som i första hand RRV studerat är: förtidspension, A-kassa, KAS, bidragsförskott, underhållsbidrag, bostadsbidrag, sjukpenning och tillfällig föräldrapenning. Därutöver har förekomsten av dubbla ersättningar från olika bidragssystem, fusk bland läkare, kontrollsystem i såväl Sverige som i andra länder, studerats. Med fusk menas i utredningen den eller de som gör anspråk på ett bidrag och lämnar felaktiga uppgifter för att få bidraget. Med överutnyttjande menas utnyttjande av bidrag eller förmån på ett sätt som inte avsetts. De grupper som analyserats är uppdelade på:

Svenska medborgare uppdelade på: i Sverige födda och utomlands födda

Utländska medborgare uppdelade på: Latinamerika, Afrika, Iran, Irak, Turkiet, och Libanon, f.d. Jugoslavien och Grekland, övriga välden.

Under 1994 tillsattes ett projekt benämnt SANNA inom försäkringskassans centralkontor i Stockholm med uppgift att analysera fuskets utbredning och ge förslag till motåtgärder. Vid ett av försäkringskassans kontor i Bandhagen har projektet granskat samtliga försäkrade som är födda vissa år. Ett särskilt kontrollprojekt bedrivs även vid lokalkontoret i Södertälje. Åtskilliga försäkringsbedrägerier har uppdagats.

4. Sociala systemen - bakgrund

De sociala välfärdssystemen byggts upp under flera decennier. Sveriges hushåll är mottagare av bidrag och försäkringsersättningar motsvarande c:a 350 miljarder per år. Detta motsvarar ca 30 % av hushållens disponibla inkomster. De direkta bidrag som utbetalas till barnfamiljer utgör en mindre del c:a 50 miljarder kr. Därtill kommer arbetsmarknadsersättningar på c:a 43 miljarder. Till skillnad från försäkringsersättningar, som i stort sätt bara betalas ut i de fall förvärvsinkomsterna uteblivit eller satts ned, utgår de behovsprövade bidragen till familjer med låg försörjningsgrad.

Administrationen av de sociala systemen har i hög grad automatiserats och bygger på avancerat datorstöd. Affärsvärldens kommersiella termer "kund och leverantör" har vunnit acceptans och Försäkringskassan har tagit till sig honnörsorden "nöjda kunder", "kunden i centrum", och "den försäkrades ombud", vilka spridits till lokalkontoren.

De signaler och trender som funnits ute i samhället, till för bara något år sedan, har bl a varit mindre kontroll. Kunderna har uppmanats att skaffa bankkonton och bidragen skyfflas snabbt i väg med hjälp av modern datorteknik, såväl inom som utom landet, utan att kassan har en aning om var pengarna hamnar. Man har skapat system som effektivt utbetalar pengar på samma gång som fuskaren skyddas från upptäckt med hänvisning till den personliga integriteten. Möjligheterna till automatisk kontroll är mycket dåliga. Man har till och med avsiktligt konstruerat datorsystemen så att samkörning mellan olika system försvåras. Lagar och centralt uppbyggda datorsystem har medfört att Försäkringskassan har blivit fångar i systemet.

Därtill kommer att polis och åklagare under senare år är mindre benägna än tidigare att prioritera försäkringskassebedrägerier. Motiveringarna är att det i de enskilda fallen vanligtvis rör sig om små belopp i förhållande till andra bedrägerier. Påföljden med att fuska innebär återbetalning av ett räntefritt lån till Försäkringskassan. Ränta påförs ju inte förrän den tidpunkt då kravet framställs. I de flesta fall är osäkert om det finns något att återkräva.

Det är inte konstigt att det spridit sig en uppgivenhet hos personalen när möjligheten att spåra och beivra fusk inte prioriteras. Tidigare har det överskuggande målet varit kampen mot ohälsan men under senare år har en förskjutning skett mot snabbare beslut. Kassans personal säger att den enda riktigt klara signal man uppfattar i dag på lokalkontoren är att begreppet "goda resultat" är liktydigt med korta handläggningstider. Kommunernas socialsekreterare har nåtts av motsvarande signaler. Samtidigt som personalstyrkan skärs ner skall fler "kunder" klaras av.

Följden blir att man många gånger tvingas betala till en högljudd och pockande kundkrets utan att hinna följa upp fallen. För att skydda personalen mot hotfulla kravställare har vissa kassor tvingats bygga skyddsanordningar i krossäkert glas. Sverige har sålunda skapat fiskala system för kontroll och insamling av skatt för att finansiera sociala system som inbjuder till fusk, som nyttjas till bristningsgränsen av främlingar från hela världen. De sociala systemen saknar nästan helt kontrollmöjligheter med hänvisning till den personliga integriteten. Var finns logiken?

5. Förtidspensioner

Under senaste decenniet har vi haft en stark ökning av antalet förtidspensionärer, antalet utbetalda pensioner har under perioden ökat med c:a 85 000. 1993 fanns 414 000 förtidspensionärer i landet och 1994 var de 422 000. Under 1995 räknas med c:a 450 000. Det årliga tillskottet är mellan 40-50.000 arbetstagare. Ser man till utvecklingen för åren 1990-1993 har den varit kraftig i Sverige, till skillnad från de nordiska grannländerna som haft stabila förhållanden. Till förtidspensionärerna utbetalades 1993 c:a 37 miljarder kronor. Därav utbetalades i huvudförmånen förtidspension/sjukbidrag 11 345 miljarder, och i tilläggspension 20 665 miljarder, i pensionstillskott 2 745 miljarder, kommunalt bostadstillägg 2 027 miljarder, barntillägg 66 miljoner och slutligen handikappersättning 485 miljoner. Av de drygt 414 000 förtidspensionärerna år 1993 var 250 000 pensionärer på heltid. Av svenskar födda i Sverige var andelen förtidspensionärer 6 % och av utomlands födda svenskar 15 %. Andelen var lägre eller lika som för svenskar födda i Sverige bland utländska medborgare bosatta i Sverige. För greker och jugoslaver var andelen förtidspensionärer 20 %.

RRV uppskattar beloppet för fuskande förtidspensionärer till mellan 600 miljoner och 2 miljarder kronor. Årligen flyttar c:a 11 000 nya förtidspensionärer till sina hemländer. Det totala antalet utflyttade förtidspensionärer beräknar man till c:a 35 000. Det betyder att i stort sett hälften av alla förtidspensionärer med invandrarbakgrund lämnat landet. Antag att två tredjedelar av dem är heltidspensionärer som erhåller 5 000 kronor per månad och resten är deltidspensionärer som erhåller 2 500 kronor per månad, vilket är mycket lågt räknat. Utöver fusket försvinner minst 1,8 miljarder till hemflyttade förtidspensionärer! Hur många som simulerat sig till förtidspension, ja det finns det ingen som vet!

 

Tabell 1: Förtidspensionärer 1992

Tabell 1 visar antal förtidspensionärer 1992. Tabellen skall läsas på följande sätt. Första raden visar totalpopulationen mellan 16 och 64 år. Raden två visar andel i populationen med förtidspension. Rad tre visar antal förtidspensionärer. Sista raden visar utbetalt belopp i miljarder kronor för respektive kategori.

6. A-kassa och KAS

A-kasseersättningen administreras av 40-tal arbetslöshetskassor under tillsyn av AMS. KAS administreras under AMS av 4 länsarbetsnämnder. Försäkringskassorna tar hand om utbetalning av KAS. System för finansiering av arbetslösheten infördes i sina grunddrag år 1989. Ersättning för arbetslösa och kostnader för förvaltning finansieras var för sig. Ersättning till arbetslösa finansieras i princip helt med statsbidrag från arbetsmarknadsfonden. Medel tillförs på två sätt: arbetsgivaravgifter samt avgifter från A-kassornas medlemmar. Förvaltningskostnaderna bestrids via medlemsavgifter. Även KAS finansieras av medel ur arbetsmarknadsfonden. Förvaltningen finansieras via särskilda anslag till AMS och RFV. Arbetsmarknadsfonden finansieras med lån och drivs med omfattande underskott. Ackumulerade underskottet uppgår till 83 miljarder 1994/95. Kostnaderna för kontantstödet har ökat kraftigt under senare år:

 

Tabell 2: A-kassa

A-kassa Svenska medborgare Svenska, födda utomlands Utländska medborgare
Tot.population 4 771 135 st 319 600 st 361 455 st
Andel bidrag 10 % 12 % 11 %
Antal 477 113 st 38 352 st 39 760 st
Tot belopp 20,5 miljarder 1,89 miljarder 1,88 miljarder

Tabell 2 visar A-kasseutnyttjande 1992. Tabellen skall läsas på följande sätt. Första raden visar totalpopulationen mellan 16 och 64 år. Raden efter visar andel i populationen med förtidspension. Rad tre visar antal A-kasseberättigande. Sista raden visar belopp i miljarder kronor för respektive kategori.

7. Vitt och svart arbete

Omfattning av "vitt" arbete dvs. helt öppna arbetsinkomster på samma gång som A-kassa utgår är svår att uppskatta beroende på att någon sådan undersökning inte gjorts tidigare. Vid jämförelser med andra länder antar man att det felaktigt utbetalda beloppet är 1 % vilket skulle innebära c:a 430 miljoner av de totalt 43 miljarder som betalas ut. Under hela år 1994 fick 857.000 medlemmar vid något tillfälle ersättning från A-kassa. Endast 2 fall av svartjobb rapporterades under perioden!

Omfattning av "svart" arbete d.v.s. dolda arbetsinkomster på samma gång som A-kassa utgår, är betydligt svårare att mäta och komma åt. Här finns två vägar att välja, att följa den som arbetar eller granska dennes arbetsgivare. Det förstnämnda har visat sig svårt och ineffektivt i samtliga länder som försökt. Den senare metoden är att koncentrera på branscher och arbetsplatser där problem kan tänkas föreligga. Det förutsätter razzior och identitetskontroll. Vid arbetsplatskontroller är det vanligt att påträffade misstänkta uppger att de är verksamma utan betalning. Det är ju i och för sig inte brottligt att arbeta utan lön men det är dock anmärkningsvärt att förekomsten av ideellt arbete utan lön inom restaurangbranschen är så omfattande.

Sanering av svartjobb inom vissa branscher med högt invandrarinslag såsom taxi, städning, och restaurang, har inletts. Det nya taxiförarbeviset är ett exempel på detta. RRV beräknas att skatteundandragande för svarta löner uppgår till 7,5 miljarder och för företagare 37,5 miljarder som helhet i "branschen". Erfarenheter från andra länder visar att när väl svartjobben väl bitit sig fast i samhället så sitter dom också kvar. Ofta kombinerade med kriminalitet. Uppemot 10.000 personer uppehåller sig illegalt i Sverige. Det är rimligt att anta att en del försörjer sig med svart arbete, resten på annat oärligt sätt.

8. Bidragsförskott och bostadsbidrag

Bidragsförskott och bostadsbidrag uppgick tillsammans till c:a 10 miljarder kronor för 1994/95. Dessa statliga transfereringar svarar för 25 % av det statliga stödet till barnfamiljer. Bidragen utgår till hushåll som uppbär båda förmånerna och i stor omfattning kännetecknas av fusk och överutnyttjande. Därför behandlas dessa gemensamt. Upphovet till fusk inom systemet är att det i stor utsträckning visat sig bero på parternas (vårdnadshavare och underhållsskyldig) lämnade uppgifter. Kassan har ofta kunnat konstatera att det förekommer många fall av skenbara separationer. Parterna uppger till kassan att de separerat och flyttat från varandra. Den underhållsskyldige som sägs ha flyttat, bor ändå kvar med den som uppges vara vårdnadshavare.

Skenbara separationer visar sig nämligen lönsamma för samtliga familjer med två vuxna där endast den ena föräldern har inkomst och där den andre inte har rätt till bidrag eller försäkringsersättningar. Om en familj med två vuxna, som har mellan 5-7 barn, och en av föräldrarna har inkomst på 18.000:-, och den med inkomsten blir vårdnadshavare blir vinsten 8.000-10.000 per månad. Ju högre inkomst och ju fler barn de har, desto mer lönar sig en skenbar separation. Sammanlagt var antalet giftermål 34.812 och skilsmässor 22.571 för 1992. Vid skilsmässorna var 48.485 barn involverade. Endast 23 % av de underhållsskyldiga betalar för sig som de ska! Hur många skenbara skilsmässor som begicks och hur mycket bidragsförskott som utbetalas, ja det finns ingen som vet. Bara att antalet och beloppen är höga.

Exempel 1: I ett litet samhälle i Y-län bodde tre familjer. Familjerna har tre barn vardera och har nära släktskaps- och vänskapsförhållanden. Officiellt har samtliga män skilt sig från sina hustrur. Man 1 gifter sig därefter med kvinna 2. Kvinna 1 gifter sig med man 3, osv. Familjerna hade också ansökt, och fått beviljat, bidragsförskott för de nio barnen. Ingen av de underhållsskyldiga har någon möjlighet att betala underhållsbidrag. Resultatet blev att staten tvingades betala 56.304 kronor i månad till familjerna. sammanlagt ökar statens kostnader i detta 168.912 kr per år. Två av familjerna har dock under perioden återvänt till sitt gamla hemland. Försäkringskassan utreder f n detta fall. Detta exempel 1 är från RRV stencilutgåva. Samma exempel finns med i detaljutgåvan från 1995 dock med den sista raden censurerad!

Exempel 2: I Malmö företags under nov och dec 1994 en totalundersökning av de underhållskyldiga som bodde på c/o-adresser i ett förortsområde utanför Malmö. Sammanlagt rörde det sig om 170 personer. Handläggningen visade sig vara tidskrävande men när 120 ärenden var behandlade hade 15 stycken resulterat i indragna bidragsförskott. Sammanlagt rörde det sig om 29 barn. Dessa ärenden motsvarar årliga utbetalningar på c:a en halv miljon kronor. Ett par av ärendena har polisanmälts.

9. Sjukpenning, lön och tillfällig föräldrapenning

Sjukpenningen är den dominerande delen av sjukförsäkringen. Den betalas ut vid sjukdom vid nedsättning av arbetsförmågan med minst en fjärdedel. Reglerna för sjukpenning har ändrats vid flera tillfällen de senaste åren. Bl a 1992-01-01 då ansvaret för de första 14 dagarnas sjukskrivning överfördes från kassan till arbetsgivarna och 1993-04-01 då en karensdag infördes. De vanligaste typerna av fusk med sjukpenningen är att sjukskriva sig hos ordinarie arbetsgivare och arbeta "svart" hos en annan arbetsgivare. Att uppbära sjukpenning samtidigt med andra förmåner, exempelvis studiebidrag, tillfällig föräldrapenning och A-kassa är också vanligt.

Att vara sjukskriven utan att vara arbetsoförmögen är enklast de första sju dagarna, därefter krävs läkarintyg. Sjukdomsbeteendet har ändrats efter regelförändringarna. Det finns inga undersökningar gjorda om fusk med sjukförsäkringen efter förändringarna.

10. Invandrare med falska uppgifter

Sedan 1980 har Sverige tagit emot bortemot 700.000 invandrare inklusive "flyktingar" med anhöriginvandring. Ett mycket vanligt förekommande fusk gäller vilseledande uppgifter om flyktingstatusen som sådan. Ett omfattande fusk av närliggande slag kan konstateras när det gäller falska identiteter och släktskapsrelationer. Enligt gällande lagstiftning (SFS 1990:1526) får inte blodprov tas för fastställande av föräldraskap vare sig på mödernet eller fädernet såvida inte modern själv pekar ut en man som fader eller själv ger sitt samtycke för egen del. Dessa rättigheter missbrukas och sätts ur spel när invandrare med ett stort antal barn avsiktligt lämnar falska uppgifter vid invandring, eller en tid därefter, enbart för att få största möjliga ekonomiska bidrag, exempelvis bidragsförskott.

Det förekommer också att kvinnor uppger sig vara biologisk mor till ett stort antal barn som rimligtvis inte kan vara egna. Motivet är att få in barnen i Sverige. Här rör det sig om skilda synsätt i olika kulturer beträffande vilket ansvar en vuxen skall ha för egna och andras barn. En del invandrare från vissa Afrikanska länder anser sig utifrån sin kultur ha ansvar för släkt och vänners barn som inte överensstämmer med den svenska lagstiftningens syn på föräldraansvar (Sk kulturberikning red anm.). Involverade svenska myndigheter känner sig helt maktlösa i dessa situationer och anser sig tvingade att acceptera berättelserna som lämnas. Det kan gälla fall med enda upp till 10 barn och vuxna i familjen saknar försörjningsförmåga. I ett sådana fall handlar det om ca 30.000 kr per månad i direkta bidrag och i många fall lika mycket till i kostnader som faller inom andra områden. Avsaknaden av kontrollmöjligheter lämnar tyvärr fältet fritt för en ökning av denna form av fusk.

Exempel 1: En x-nsk familj kommer till Sverige och försäkringskassan i Malmö. Kvinnan uppger att hennes make inte är far till barnen utan det är andra män. Hon ansöker därför om bidragsförskott. Kassan misstänker dock att det är maken som är far till barnen men eftersom kvinnan förnekar detta, tvingas kassan acceptera berättelsen och betala bidragsförskott på ca 3.500 kr per månad. Enligt x-nsk kultur vore det ytterligt ovanligt att en kvinna skulle kunna ha tre barn med andra män än maken och ändå vara gift med densamme.

Exempel 2: En x-nsk kvinna uppger vid invandringen att två medföljande yngre kvinnor är hennes barn. Hennes mödraskap fastställs, bidragsförskott och bostadsbidrag utgår. Efter en tid uppger kvinnan att "barnen" egentligen är hennes systrar och att hon vill få det rätta förhållandet registrerat men att hon ändå skall kvarstå som vårdnadshavare och få behålla sina bidrag. Kassan drar in bidragsförskottet och omprövar bostadsbidraget men ärendet överklagas av kvinnan till länsrätten. Efter yttrande från SIV fastställs att det rör sig om syskonrelation men att kvinnan ändå fastställs som vårdnadshavare och att bidrag skall utgå.

Exempel 3: Två bröder har sökt tillstånd för försäljning av färdigpackade livsmedel. Ingen av bröderna har något inregistrerat företag som kan knytas till tillståndet som gäller under tre år. Uppgiven adress är samma adress som den ena brodern och hans fd hustru. Trots detta har bostadsbidrag utbetalats för ensamstående med två barn samt bidragsförskott för dessa. Men bidraget har dock en annan adress. Denna adress är en c/o adress hem till en svåger till brodern. Svågern har ett bostadsbidrag beviljat som ensamstående och studerande. Denna broder går för närvarande helt sjukskriven. Sjukersättningen från kassan går på avi hem till fd hustrun. När c/o adressen kontrolleras får man besked om att värden inte känner till någon annan boende i denna lägenhet än innehavaren. Värden anser dessutom att bostaden är väl liten för att fler skall kunna bo där.

Den andra brodern är inte sjukskriven men har uppburit särskilt vuxenstudiestöd samt barntillägg för ensamstående under samma tid som hans fd hustru även uppburit denna typ av bidrag med barntillägg via CSN. Denna broder är även han skild och skriven på en c/o adress. Vid uppföljning råder samma mönster som för broder nummer ett. Denne broders fd hustru har också bidragsförskott för barn samt ett bostadsbidrag som ensamstående. När kassan i sin tur följer upp denna person som inte säger sig ha någon inneboende sväller det ut i ännu fler inblandade. Man kan fråga sig vem som bor ihop med vem och vilka bidrag som skall utges eller ej.

11. Tafatta kontroller

Fuskutredningen föreslår ett antal kontroller för att stävja fusket. Försök därtill har börjat införas. För att komma tillrätta med dubbla bosättningar föreslås att alla lägenheter i landet skall numreras och komplettera befintliga datorregister. Försök med detta har inletts i Högalids församling i Stockholm, samt i Sandviken. Detta rapporterade Svenska Dagbladet sommaren 1996 på fem rader på insidan, utan att ange orsaken varför varje fastighetsägare skulle tvingas numrera lägenheterna. Hur många decennier skulle det att numrera alla lägenheter i Sverige?

I ett försök att komma åt de avdöda och utvandrade pensionärerna föreslås att kontroll görs varje år av att de "lever". Personligen är det tänkt att den misstänkte döde årligen, i stället för som tidigare var 10:e år, på uppmaning av Försäkringskassan i Sverige, via upp sig på svensk ambassad!

12. SAMMANFATTNING

Låt oss sammanfatta och rekapitulera. Invandringspolitiken har skapat en nationell och ekonomisk kris som lett till förödande konsekvenser för Sverige. Den stora ekonomiska invandring den moraliska eliten drivit igenom mot det svenska folkets vilja dränerar våra sociala välfärdssystem som har kommit att nyttjats på ett okontrollerbart sätt dels med fusk, dels på "legalt" sätt. De uppemot 700 000 som kommit under 1980-talet har dålig förankring på svensk arbetsmarknad och sämre kommer den att bli. Överhuvud taget är främlingarnas intresse för yrkesarbete mycket litet. Sverige är det enda land som medger att anhöriga flyttar hit i samband med den asylsökande når målet; PUT. För år 2000 beviljades c:a 10 000 asylsökande PUT på samma gång som c:a 22 000 anhöriga också beviljades uppehållstillstånd. Av siffrorna kan man sluta sig till att det är "anhöriga" som skall "skyddas" snarare än asylsökande. För år 2001 ser det ut att bli en nya "all time high" siffror.

Totalt bedömer RRV i utredningar att fusk och överutnyttjande uppgår till 5-7 miljarder årligen. Därav: personer som har arbetslöshetsersättning mot gällande regler 800 miljoner. Svart arbete 1,5-3,3 miljarder. Överutnyttjande och systembrister uppgår till 2,8 miljarder varav utflyttade invandrare 400 miljoner. Men RRV´s utredning bedömer inte hur stora belopp invandrarna nyttjar helt "legalt" enligt sociala regelverken. Då talar vi i stället om belopp i storleksordningen 100 miljarder årligen.

Tågordningen är sålunda följande.

a) Först anländer "flyktingar" till Sverige och säger sig vara förföljda.

b) Därefter erhåller "flyktingarna" PUT (Permanent Uppehållstillstånd) och alla sociala förmåner.

c) Slutligen utvandrar "flyktingarna" till sina hemländer eller far på "semester" med alla ekonomiska förmåner förmedlat elektroniskt till vistelseorten via svenska banker!

Målet är förtidspension eller garantipension (tidigare folkpension med pensionstillägg) och därefter återresande till hemlandet med bibehållande av alla förmåner!

Handläggarna på Invandrarverket tvingas acceptera många falska berättelser om orsaken till asylsökande. Genom att ljuga om familjesambanden tar man hit många av sina landsmän som det är möjligt. Målet för de asylsökande är att pressa fram maximala bidrag ofta med konstruerade och komplicerade familjesammansättningar. Att i efterhand kontrollera familjestatus med avseende på bidragsfusket, är ett hopplöst arbete för handläggarna.

Så här rullar det stora asylbedrägeriet på - år efter år. En degenerering av samhällets alla funktioner som en följd därav. Främst drabbas skola, sjukvård och åldringsvård. Svenska pensionärer pungslås och får betala för de oönskade främlingarnas invasion. Den generation som byggde upp Sverige drabbas hårt. Naturligtvis finns det konsekvens i galenskapen.

Helt cyniskt räknar makthavarna med att svenska pensionärer inte mäktar protestera mot neddragningarna. Ty de har ju inte som vana att uttrycka sitt missnöje med oroligheter på stan vilket däremot de oönskade främlingarna tagit som sed om de anser sig missgynnade. Med sin prioritering visar makthavarna att svenska pensionärer inte är önskvärda i den "multikulturella drömmen". Etablissemanget har bestämt sig för att lyckliggöra svenska folket med "mångkulturella samhället" om man så skall leda dem dit försedda med handklovar och ögonbindel!

(Källor: Statistiska Centralbyrån - SCB, Brister i folkbokföringen Dnr 2574/94 samt "Fuskutredningen, Riksrevisionsverket RRV 1995:32, 33 och 34 samt RRV 1996:3. Malmöpolisens, utlänningsrotelns brev till Socialdepartementet 1994-03-07)

 

Se vidare: Förtidspensioneringar (1) Förtidspensioneringar (2) Förtidspensioneringar (3) Förtidspensioneringar (4) Svenska flyktingar

---