Lars Stjernkvist, partisekreterare Rapport från ABF-mötet den 1/4 -04:
Om man inte svarat på fyra e-postmeddelanden i samma ärende, under en tidsrymd av drygt ett kvartal - hur förklara detta?
Det gav partisekreterare Lars Stjernkvist (s) prov på vid mötet den 1 april i ABF-huset, Stockholm, ett möte med rubriken "Partierna och främlingsfientligheten". Hans förklaring löd att han "får så mycket e-post".
I sak gällde frågan vilka lögner från Sverigedemokraternas sida som LS syftade på, i sina mediainlägg hösten 2003. Nu kom svaret. Stjernkvist anförde två exempel.
1. SD påstår sig inte vara ett rasistiskt parti. LS hävdar att detta är lögn, med hänvisning till att SD säger sig vilja verka för ett etniskt homogent Sverige. Underförstått: det är "rasism" att önska etnisk homogenitet.
2. SD har i något sammanhang (enligt LS) hävdat att invandringens kostnader uppgår till 300 miljarder kronor per år. Detta är enligt LS också en lögn (dock utan att han själv anger den "rätta" siffran).
TILL BILDEN hör att denna paneldebatt mellan Lars Stjernkvist (s) och Fredrik Malm (fp), med utrymme för publikfrågor, var tänkt att pågå i tre timmar - från 18.00 till 21.00. Så fort mötet påbörjats förklarade dock ABF-funktionären att man måste bryta vid 19.15, då LS hade ett tåg till Norrköping att passa.
Fram till 19.00 höll LS och Malm igång. När publikfrågorna började släppas in skulle alltså bara en kvart av mötet återstå. Men besökarna hade ju kommit dit med förutsättningen att mötet skulle pågå till nio. Således hördes en del protester bland publiken. Detta föranledde ABF-funktionären att hota med tillkallande av polis!
Det blev en kompromiss, på LS:s förslag. Plötsligt fanns tydligen ett senare tåg, han kunde stanna kvar till åtta.
Ändå blev det aldrig tillfälle för någon frågeställare att återkomma. Man fick ställa sin fråga, varpå de två i panelen kunde breda ut sig.
LS-svaret inbjöd ju annars till fortsatt debatt:
1. Är det verkligen "rasism" att önska ett etniskt homogent samhälle? Partiordförande Tage Erlander (s) uttryckte 1965 sin glädje över att Sverige var ett etniskt homogent samhälle - var han därmed rasist?
2. Om 300 miljarder ska klassas som en "lögn" - betyder det att bara ett visst bestämt belopp är Sanning? Var hamnar då uppgiften från en s-politiker i Blekinge om att invandringen kostar bara 8 miljarder? Eller är detta den officiella s-siffran?
LS:s argumentering byggde genomgående på en nidbild av SD. Partiet påstods t ex vilja rangordna människor i samhället.
I själva verket har vi ju redan ett antal "rangordningar":
1. Inte alla som önskar få PUT i Sverige , får det.
2. Svenskt medborgarskap kräver att man uppfyllt (i varje fall är det så formellt) vissa kriterier.
3. Försäkringar är man berättigad till bara om man själv betalt in premier under en längre period.
I en politisk diskussion kan man ha endera av två utgångspunkter:
A. Man försöker ta fasta på vad man är överens om, och komma underfund med varför man på andra punkter är oense, och hur mycket.
B. Man letar efter förevändningar att finna sig oense.
LS valde konsekvent den senare linjen. Strävan efter ett etniskt homogent samhälle kunde annars ses som en vilja att invandrare ska komma in i det svenska samhället, och bli en del av det.
ABF-mötet blev på flera sätt en styrkedemonstration från Sverigedemokraternas sida.
a) Av de närvarande var cirka 90% sverigedemokrater - få pk-iter kände sig tydligen motiverade att gå dit.
b) När ABF-funktionären försökte ge ordet till någon som kunde backa upp panelen gick han hela tiden bet - vare sig den han gav ordet till var man eller kvinna, gammal eller ung, svensk eller invandrare, person med slips eller utan slips, så visade det sig vara en invandringskritiker som tog till orda.
c) Framförallt blev mötet en styrkedemonstration från SD genom att, trots de provokativa utläggningarna från panelen, ingen enda tappade fattningen. En manifestation av självdisciplin!
På frågan om SD någon enda gång stört meningsmotståndares möten anförde Lars Stjernkvist som exempel att SD i Almedalen stått med plakatet "Tag debatten!" vid tal av andra partiföreträdare. Tydligare kan det knappast åskådliggöras, hur partisekreteraren hos socialdemokraterna mäter med olika mått!
När SD eller BGF försökt hålla torgmöten har de dränkts i organiserat oljud - precis som Ian Wachtmeisters försök till torgmöten under valrörelsen 1998. Inget riksdagsparti har fördömt dessa attentat mot mötesfriheten.
Om motståndarna i dessa fallnöjt sig med att bara stå med ett protestplakat skulle varken BGF eller SD ha hävdat att det rörde sig om något angrepp mot mötes- och yttrandefriheten.
Lars Stjernkvist är en s-företrädare i tiden.
|
|