Den svenska invandringspolitiken betingar ett pris, och det är högt. Vem som får betala kan i viss mån vara slumpmässigt. Det blir som ett lotteri, fast tvärtom.
Hur högt pris som kan få betalas av enskilda svenskar illustreras av fallet Neven Spasov, kroat. Han kom till Sverige 1992 och fick först tillfälligt uppehållstillstånd på anknytningsskäl, sedan PUT 1995.
Domen föll i Helsingborgs tingsrätt den 31/3 1999 (B-481-99), och gällde mord.
Ur domslutet:
"Neven S har den 9 februari 1999 i Apladalens koloniområde i Helsingborg berövat Lars N, född 1923, livet genom att först utdela ett flertal kraftiga slag med en metallhantel mot Lars N:s huvud och därefter strypa honom med händerna."
"Genom Neven S:s erkännande, vilket stöds av hans berättelse och den skriftliga bevisningen i målet, finner tingsrätten styrkt att han berövat Lars N livet på sätt åklagaren angivit. Gärningen är att bedöma som mord. Åtalet skall bifallas."
"Dödsboet efter Lars N har yrkat förpliktande för Neven S att till dödsboet betala 6 283 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 22 mars 1999. Av beloppet utgör 5 083 kr begravningskostnader utöver vad som ersatts av begravningskassa. Resten eller 1 200 kr utgör självrisk på försäkringen på kolonistugan, som blev skadad vid mordet.
Lars N:s änka , Inez N, har yrkat förpliktande för Neven S att till henne betala 40 000 kr för psykiskt lidande jämte ränta enlig 6 § räntelagen från den 9 februari 1999.
Ingrid P, som är enda barnet till Inez och Lars N, har yrkat förpliktande för Neven S att till henne betala 47 820 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 9 februari 1999. Av beloppet utgör 40 000 kr ersättning för psykiskt lidande, 3 000 kr ersättning för inkomstförlust, 820 kr erättning för tre läkarbesök och bilresor samt 4 000 kr ersättning för sorgkläder.
Neven S har erkänt gärningen och medgivit åklagarens särskilda yrkanden.
Neven S, som medgivit att han i och för sig är skadeståndsskyldig, har medgivit att betala 25 000 kr envar av Inez N och Ingrid P. I övrigt har han överlåtit till tingsrätten att bedöma skäligheten av yrkade belopp."
"Påföljdsdelen
Neven S har genomgått rättspsykiatrisk undersökning. I det rättspsykiatriska utlåtande intygas att Neven S begått den åtalade gärningen under påverkan av en allvarlig psykisk störning, att han lider av en allvarlig psykisk störning, att han till följd av sitt psykiska tillstånd och personliga förhållanden i övrigt har behov av psykiatrisk vård som är förenad med frihetsberövande och tvång, att det därmed finns medicinska förutsättningar att överlämmna honom till rättspsykiatrisk vård enlig 31 kap 3 § Brottsbalken samt att det till följd av den psykiska störningen finns risk för återfall i brottslighet av allvarligt slag.
Brottets straffvärde motsvarar fängelse i tio år. Straffvärdet är således så högt att påföljden på grund härav borde bestämmas till fängelse. Med hänsyn till vad som framkommit genom den rättspsykiatriska undersökningen är emellertid ett fängelsestraff uteslutet för Neven S. Han skall i stället överlämmnas till rättspsykiatrisk vård. Eftersom brottet begåtts under påverkan av en allvarlig psykisk störning och det finns risk att Neven S återfaller i brottslighet av allvarligt slag skall särskild utskrivningsprövning ske.
Skadeståndsfrågan m m
Dödsboet har styrkt att det haft begravningskostnader utöver vad som ersatts av begravningskassan. Dessa kostnader är Neven S skyldig ersätta. Det är vidare visat att kolonistugan skadats vid mordet. Det får hållas för visst att det är Neven S som orsakat skadorna. Han är därför skyldig ersätta självrisken på försäkringen.
Eftersom Neven S medgivit att betala 25 000 för psykiskt lidande till envar av Inez N och Ingrid P skall han betala detta. Frågan är om han skall betala ytterligare belopp för angivet lidande.
Inez N och Ingrid P har baserat beräkningen av den begärda ersättningen för psykiskt lidande utifrån Trafikskadenämndens hjälptabell. De har beräknat att den akuta sjukdomstiden kommer att uppgå till 20 månader samt begärt att under denna tid få 2 000 kr i månaden.
Det har upplysts att Inez N lider av Alzheimers sjukdom och på grund härav är oförmögen att själv lämna upplysningar inför rätten. Den enda bevisning som åberopats till stöd för hennes talan är förhör med Ingrid P.
Ingrid P har om Inez N upplyst följande. Inez N, som är 67 år gammal, var gift med Lars N i mer än 46 år. Hon är medveten om sin sjukdom, som orsakat en sviktande minnesförmåga och bristande tidsuppfattning. Hon var för sin dagliga livsföring helt beroende av sin man. När Inez N fick beskedet om att Lars N hade blivit mördad blev hon mycket chockad. Hennes förvirringstillstånd har tilltagit. Hon är nedstämd, har fått sömnproblem och drabbas ofta av gråtattacker. Till följd härav har hon fått olika mediciner. Numera är Inez N i behov av tillsyn dygnet runt. På vardagarna är hon på ett dagcenter och för övrigt får hon hjälp av sin dotter.
Ingrid P har om sina egna problem uppgivit bl a följande. Det var hon och hennes man som fann Lars N död i kolonistugan. Ingrid P blev mycket chockad. Hon har haft sömnproblem sedan dess; hon ser ständigt bilden av sin dödade far framför sig.
Mot sömproblemen har hon fått utskrivet insomningstabletter. Direkt efter mordet stannade hon hemma från sitt arbete, därför att att hon på grund av sorg- och krisreaktion var oförmögen att arbeta. Hon gick till läkare och blev sjukskriven från den 18 februari till den 10 mars 1999. Den 19 mars återgick hon till sitt arbete, som hon tack vare sin arbetsgivares stora förståelse hjälpligt klarar av. Hon mår fortfarande mycket dåligt, är orolig och gråter varje dag. Hon har också svårt för att äta och har till följd härav gått ned i vikt.
Ingrid P har till stöd för sin talan åberopat intyg av doktor Astrid B, specialist i allmänmedicin. Av det framgår bl a att Ingrid P varit i kontakt med läkaren ett flertal gånger sedan den 11 februari 1999 med anledning av sorg- och krisreaktion samt att läkaren sjukskrivit henne samt skrivit ut insomningstabletter till henne.
Även om tingsrätten väl inser att Lars N:s änka och dotter under lång tid- kanske för resten av sina liv- kommer att känna sorg och smärta över Lars N:s död och det faktum att han blev mördad, har de inte förmått visa att deras akuta lidande skulle vara i 20 månader. På grund härav och mot bakgrund av rättspraxis i motsvarande fall finner tingsrätten inte skäl döma ut högre belopp än vad Neven Smedgivit.
Ingrid P får anses ha styrkt sitt yrkande vad gäller inkomstförlust och övriga kostnader. Det är enligt tingsrättens mening skäligt att Neven S utger ersättning härför."
Neven S blev inte utvisad, trots det grova brottet, begånget kort tid efter erhållen PUT, och trots hög risk för återfall i grov våldsbrottslighet. Varför?
Vi har inga uppgifter om huruvida han hunnit få svenskt medborgarskap - något som är möjligt redan efter 3 år, om man är gift med en svensk medborgare.
Om så är fallet kan där ligga en förklaring till att S inte blev utvisad. Å andra sidan måste då ifrågasättas de regler, som gör det möjligt att så snabbt få svenskt medborgarskap.
Om S inte hunnit få svenskt medborgarskap blir det anmärkningsvärt att han inte dömdes till utvisning - även om detta tyvärr ingår i ett mönster.
Något behov av att sona sitt brott upplevde denne mördare tydligen inte, då han ansåg att 40.000 kronor i skadestånd till änkan respektive dottern var för mycket!
