Inget av de sju partier som nu sitter i
riksdagen är berett att värna svenska intressen. Deras politiska
korrekthet ger dem lojaliteter på annat håll än hos dem,
vars röster de förväntar sig få i årets riksdagsval.
Illojaliteten mot Sverige manifesteras kanske
tydligast genom att de inte anser att kunskaper i svenska språket
ska vara ett krav för att få svenskt medborgarskap.
Redan om bara ett i den svenska riksdagen
representerat parti hade intagit en sådan ståndpunkt vore detta
anmärkningsvärt. Här intas alltså denna extrema ståndpunkt
av samtliga riksdagspartier! Man uppträder som ett kollektiv.
Illojaliteten framgår också
av en mängd andra ställningstaganden, eller brist på ställningstaganden:
1. Flyktingpolitiken
Syftet med asylinstitutionen är att
ge skydd åt människor som flyr för sina liv, inte att i
allmänhet erbjuda möjligheter till migration. Ekonomiska migranter
skulle enkelt kunna sållas ut från verkliga flyktingar genom
att de under en första tid i Sverige fick väsentligt lägre
bidragsnivåer och lägre materiell standard än vad som nu
sker.
När riksdagspolitiker liknar detta
vid "apartheid" tar de i praktiken ställning för en
fri invandring och global allemansrätt till Sverige.
2. Kriminalpolitiken
Inför valet talar flera riksdagspartier
nu om fler poliser, och det är rätt. Men varför denna dragsspels-
och jo-jo-politik? Varför tog man tidigare bort så många
civilanställda inom polisen?
Grundproblemet i kriminalpolitiken är
att fortfarande brottslingens intressen sätts före brottsoffrens.
Man har tappat bort att ett straff primärt måste handla om att
en brottsling har något att sona.
3. Skolpolitiken
Hur kan man på gymnasiet kunnat ge plats åt elever som inte
har ens grundläggande kunskaper i ämnen som svenska och matematik?
Hur har man kunnat införa ett system, där en så stor del
av eleverna inte ens närvarar på lektionerna?
Varför tog man bort betygen i uppförande, ordning och flit?
4. Socialpolitiken
Med nuvarande system kan en flerbarnsfamilj
nå högre inkomster som socialbidragstagare än genom förvärvsarbete.
Centerpartiet. Folkpartiet. Kristdemokraterna.
Miljöpartiet. Moderaterna. Socialdemokraterna. Vänsterpartiet.
De framstår alltmer som sju dåliga skämt.